Bygglov för skyltar

Det krävs bygglov för att sätta upp en skylt inom planlagt område. Det finns dock vissa undantag från lovplikten.

Inom ett område som omfattas av detaljplan krävs det bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt. Det finns dock vissa undantag från lovplikten bland annat beroende på skyltens storlek, placering, varaktighet och syfte. Vissa av undantagen gäller dock inte om skylten placeras på eller i anslutning till en sådan byggnad eller inom ett sådant bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 3 §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Kommunen kan i detaljplan minska lovplikten. Inom områden med värdefull miljö kan kommunen i detaljplan eller områdesbestämmelser utöka lovplikten till att även gälla vissa av skyltarna som annars skulle varit undantagna från lovplikt.

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 4, 4a §§

Vad är en skylt

Skylt är definierat i plan- och byggförordningen, PBF, som en tavla, bildskärm, skylt, flagga, ljusprojektion eller liknande med syfte att förmedla reklam, information eller liknande.

Plan- och byggförordning (2011:338) 1 kap 7b §

Skyltar finns många olika utföranden, här visas några exempel på vanliga skyltar.

Fasadskyltar

De vanligaste fasadskyltarna är enkelsidiga skyltar som sitter på fasaden. De finns i många olika utföranden exempelvis som målade bokstäver, lösa bokstäver, neon/diodskyltar, lösa bokstäver på skyltyta, hela skyltplattor, skivskyltar, skyltlådor, skylt på skyltfönster, reklamytor på fasad.

Fasadskylt på hus. Foto: Kajsa Lind/Boverket
Fasadskylt – målade bokstäver. Foto: Kajsa Lind/Boverket
Neonskylt på fasad. Foto: Kajsa Lind/Boverket
Fasadskylt – neonskylt. Foto: Kajsa Lind/Boverket
Skyltlåda på fasad. Foto: Kajsa Lind/Boverket
Fasadskylt – skyltlåda. Foto: Klara Falk/Boverket

En annan variant på fasadskyltar är de dubbelsidiga skyltar som sticker ut från fasaden. Exempel på sådana skyltar är flaggskylt, flaggskylt som skyltlåda, pendelskylt och plogskylt.

Fasadskylt. Foto: Kajsa Lind/Boverket
Fasadskylt – pendelskylt. Foto: Kajsa Lind/Boverket

Det finns även mjuka skyltar som fästs på fasaden. Exempel på mjuka skyltar är vepa och banderoll.

Rea-skylt. Foto: Kajsa Lind/Boverket
Fasadskylt – vepa. Foto: Kajsa Lind/Boverket

Fristående skyltar

Mindre fristående skyltar som är löst placerade på marken är vanliga i stadsmiljö, framförallt i stadskärnor. De har lite olika utföranden och namn som till exempel trottoarpratare, gatupratare, vippskylt och sandwichskylt.

Gatupratare. Foto: Kajsa Lind/Boverket
Fristående skylt – gatupratare. Foto: Kajsa Lind/Boverket
Fristående skyltar. Foto: Kajsa Lind/Boverket
Fristående skylt – sandwichskylt och vippskylt. Foto: Klara Falk/Boverket

Större fristående skyltar är vanliga i mer externa lägen i staden. Exempel på sådana skyltar är skyltpylon, stolpskylt, skylttavla på stolpar och reklamballong.

Skylt på stolpe. Foto: Kajsa Lind/Boverket
Fristående skylt – stolpskylt. Foto: Kajsa Lind/Boverket
Skylt på stolpe. Foto: Kerstin Åkerwall/Boverket
Fristående skylt – stolpskylt. Foto: Kerstin Åkerwall/Boverket

Både i stadskärnor och i mer externa lägen förekommer fristående reklamytor eller reklamtavlor. De kan antingen vara helt fristående eller exempelvis placerade på en busskur. Exempel på sådana skyltar är affischtavlor, reklampelare, reklamtavlor med reklambudskap, bildväxlande skyltar och reklamballonger.

Reklamtavla. Foto: Kajsa Lind/Boverket
Fristående skylt – reklamtavla. Foto: Kajsa Lind/Boverket
Reklamtavla vid busshållplats. Foto: Kajsa Lind/Boverket
Fristående skylt – reklamtavla Kajsa Lind/Boverket

Mjuka skyltar som vepor och banderoller finns inte bara på fasader utan det är även vanligt att de finns upphängda på till exempel staket, plank eller mellan träd.

Banderoll vid bilverkstad. Foto: Kajsa Lind/Boverket
Fristående skylt – banderoll Kajsa Lind/Boverket

Bildskärm

En bildskärm är en digital skärm som förmedlar reklam, information eller liknade. Den kan vara antingen fristående eller placerad på fasad.

Bildskärm vid affär. Foto: Kajsa Lind/Boverket
Fristående bildskärm. Foto: Kajsa Lind/Boverket

Informations- och orienteringstavlor

Informationstavlor förekommer till exempel vid kommungränser och vid infarter till städer. De vänder sig ofta till turister eller andra besökare. Vid infarter till industriområden, handelsområden eller bostadsområden finns ibland orienteringstavlor som vänder sig till besökare. Deras syfte är att hjälpa besökaren att hitta till rätt byggnad eller entré.

Orienteringstavla vid vägg. Foto: Klara Falk/Boverket
Orienteringstavla. Foto: Klara Falk/Boverket

Flaggor

Flaggor med företagsnamn, företagsloggor och produktnamn, så kallade reklamflaggor, antingen på fristående flaggstänger eller på flaggstänger som är fästa i fasader eller på tak är en form av skylt. En variant på reklamflagga är fjäderflaggan som även kallas beachflagga.

Flagga vid bilfirma. Foto: Klara Falk/Boverket
Fjäderflagga Kajsa Lind/Boverket
Reklamflaggor vid varuhus. Foto: Kersin Åkerwall/Boverket
Reklamflaggor. Foto: Kerstin Åkerwall/Boverket

Ljusprojektion

En skyltvariant är ljusprojektion på fasad eller annan yta.

Ljusprojektion. Foto: Klara Falk/Boverket
Ljusprojektion. Foto: Klara Falk/Boverket

Byggskyltar

Vid större byggprojekt finns ofta så kallade byggskyltar. På dessa kan det stå vad som ska byggas, vem som bygger och för vem, vilka olika entreprenörer som anlitas och hur man kan köpa eller hyra en bostad eller lokal i den byggnad som byggs.

Skylt vid bygge. Foto: Klara falk/Boverket
Byggskylt. Foto: Kajsa Lind/Boverket

Trafikskyltar

I trafiken finns många olika skyltar, vägmärken och andra anordningar. De flesta av dessa skyltar och anordningar regleras i vägmärkesförordningen. På sjön finns det också skyltar, märken och andra anordningar. Sjövägmärken och säkerhetsanordningar för sjöfarten regleras i sjötrafikförordningen.

Vägmärken. Foto: Klara Falk/Boverket
Vägmärken – lokaliseringsmärken. Foto: Klara Falk/Boverket
Förbudsmärken. Foto: Klara Falk/Boverket
Vägmärken - förbudsmärken. Foto: Klara Falk/Boverket

Andra skyltar

Det finns skyltar som vanligtvis inte uppfattas som skyltar men som trots det omfattas av skyltdefinitionen i PBF. En skylt behöver inte ha text utan kan bestå av enbart en logotyp. Andra exempel på sådana skyltar är namn på fastighetsägare eller larmbolag, gatunamn och gatunummer.

Logotype. Foto: Klara Falk/Boverket
Skylt – logotyp. Foto: Klara Falk/Boverket
HSB:s logotype. Foto: Klara Falk/Boverket
Skylt – logotyp. Foto: Klara Falk/Boverket

När krävs bygglov

Det krävs bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt inom ett område som omfattas av detaljplan.

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 3 §

Att sätta upp en skylt kan vara att montera den på en byggnad eller en annan anläggning eller fristående på marken. Det kan även vara att exempelvis montera den på ett plank, en mur, ett staket eller hissa upp den i en flaggstång.
Att flytta en skylt kan till exempel innebära att en befintlig skylt byter placering på byggnaden eller på marken.

Att väsentligt ändra innebär till exempel att en befintlig skylt ändrar storlek eller utseende. Utseendeförändringar kan till exempel vara att texten, färgen eller ljusstyrkan ändras. För att ändringen ska bli lovpliktig krävs att den är väsentlig.

Undantag från lovplikt för vissa skyltar

Det finns vissa skyltar som inte kräver bygglov, det gäller följande skyltar:

  • en skylt vars area är högst 1,0 m2,
  • en skylt för ett tillfälligt evenemang, om skylten är uppsatt under högst fyra veckor,
  • en orienteringstavla vars area är högst 2,0 m2,
  • en skylt inomhus,
  • valreklam i samband med val till riksdagen, landstingsfullmäktige, kommunfullmäktige, Europaparlamentet eller Sametinget, eller i samband med folkomröstning,
  • en nationsflagga, flagga med kommunvapen eller liknande,
  • ett vägmärke, en tilläggstavla eller annan anordning för anvisning av trafik enligt vägmärkesförordningen (2007:90), och
  • ett sjövägmärke eller en säkerhetsanordning för sjöfarten enligt sjötrafikförordningen (1986:300)

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 3 §

Skyltar vars area är högst 1,0 m2

En skylt kräver inte bygglov om den är högst 1,0 m2. För att veta om en skylt omfattas av detta undantag måste skyltens area bestämmas. Om skylten till exempel består av lösa bokstäver kan beräkningen göras på flera olika sätt. Det kan vara svårt att avgöra vad som ingår i en skylt särskilt om ett budskap är uppdelat i flera delar. Det finns inga förarbeten som förtydligar hur areaberäkningen ska gå till eller bedömningen om ett budskap består att en eller flera skyltar.

Det finns ingen begränsning i hur många skyltar som får sättas upp med stöd av undantaget. Inte heller hur nära varandra skyltarna får sitta.
Detta undantag gäller inte om skylten placeras på eller i anslutning till en sådan byggnad eller inom ett sådant bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Skyltar för tillfälligt evenemang

Skyltar som är till för att informera om tillfälliga evenemang och sitter uppe under högst fyra veckor är undantagna från lovplikten. Exempel på tillfälliga evenemang är stadsfest, marknad, auktion, cirkus, konsert eller idrottstävlingar.

Undantaget borde inte kunna användas för till exempel reklam för försäljningskampanjer och liknande, genom att kalla det evenemang. För att veta om undantaget gäller måste en bedömning göras om skylten är till för ett tillfälligt evenemang eller inte.

Orienteringstavlor

Orienteringstavlor vars area är högst 2,0 m2 kräver inte bygglov. En orienteringstavlas syfte är att hjälpa besökaren att hitta till rätt plats, byggnad eller entré.

För att veta om en skylt omfattas av detta undantag måste skyltens area bestämmas. Det kan vara svårt att avgöra vad som ingår i en skylt särskilt om ett budskap är uppdelat i flera delar. Det finns inga förarbeten som förtydligar hur areaberäkningen ska gå till eller bedömningen om ett budskap består att en eller flera skyltar.

Det finns ingen begränsning i hur många skyltar som får sättas upp med stöd av undantaget. Inte heller hur nära varandra skyltarna får sitta.

Detta undantag gäller inte om skylten placeras på eller i anslutning till en sådan byggnad eller inom ett sådant bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Skyltar inomhus

Skyltar som är placerade inomhus är undantagna från bygglov. Det innebär att skyltar inne i exempelvis köpcentrum, idrottshallar och resecentrum inte kräver bygglov. Inte heller skyltar inne i butiker eller i skyltfönster kräver bygglov. Skyltar som placeras på insidan av ett skyltfönster kräver alltså inte bygglov även om skylten vänder sig utåt. Om skylten däremot sätts på utsidan av glaset omfattas den inte av detta undantag från lovplikt.

Valreklam

Skyltar som sätts upp i samband med val till riksdagen, landstingsfullmäktige, kommunfullmäktige, Europaparlamentet eller Sametinget, eller i samband med folkomröstning kräver inte bygglov.

Vissa landsting får besluta att landstingsfullmäktige i stället ska betecknas regionfullmäktige och Gotlands kommun får besluta att kommunfullmäktige i stället ska betecknas regionfullmäktige. Vid genomförande av val enligt vallagen ska dock beteckningen landstingsfullmäktige respektive kommunfullmäktige användas. Det innebär att detta undantag från lovplikt även innefattar val till regionfullmäktige eftersom det enligt vallagen är val till landstingsfullmäktige eller kommunfullmäktige.

Lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län 4 §

Kyrkovalet omfattas inte av undantaget.

Flaggor

En nationsflagga, flagga med kommunvapen eller liknande kräver inte bygglov.

Med liknande flaggor avses exempelvis EU-flaggan, regionflaggor, landskapsflaggor, samiska flaggan och romska flaggan.

Vägmärken

Ett vägmärke, en tilläggstavla eller en annan anordning för anvisning av trafik enligt vägmärkesförordningen kräver inte bygglov. (Vägmärkesförordningen (SFS 2007:90))

Läs mer om vägmärken och andra anordningar på Transportstyrelsens webbplats under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Sjövägmärken

Ett sjövägmärke eller en säkerhetsanordning för sjöfarten enligt sjötrafikförordningen kräver inte bygglov. (Sjötrafikförordningen (SFS 1986:300))

Läs mer om sjövägmärken Transportstyrelsens webbplats under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Områden där undantaget från lovplikt inte gäller

Vissa av undantagen från lovplikt för skyltar gäller inte om skylten eller orienteringstavlan placeras på eller i anslutning till en sådan byggnad eller inom ett sådant bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Det gäller:

  • skyltar med en area på högst 1 m2
  • orienteringstavlor med en area på högst 2 m2

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 3 §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Det är byggnadens eller bebyggelseområdets värden som avgör om ett visst objekt är särskilt värdefullt. Det behövs inget utpekande i förväg, men för att underlätta för både enskilda och byggnadsnämndens handläggare är det dock lämpligt att kommunen tar fram ett material som visar vilka byggnader och bebyggelseområden som kommunen bedömer är särskilt värdefulla. Detta material är dock inte juridiskt bindande. Byggnadsnämnden måste därför i varje enskilt fall ta ställning till om en viss byggnad eller ett visst område är särskilt värdefullt.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Om det av en planbestämmelse i detaljplan framgår att ett område är särskilt värdefullt så får frågan anses vara avgjord. Det gäller exempelvis om en byggnad eller ett bebyggelseområde omfattas av bestämmelser om skydd av kulturvärden eller rivningsförbud, då sådana bestämmelser enbart får omfatta sådan särskilt värdefull bebyggelse. Kommunen kan även som underlag för sin bedömning använda olika typer av material som till exempel kulturmiljöprogram, byggnadsinventeringar eller ställningstaganden i översiktsplanen. Om ett område är av riksintresse för kulturmiljövården tyder det på att området är ett särskilt värdefullt område.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 16 §

Här kan du läsa mer om vad som avses med en särskilt värdefull byggnad eller bebyggelseområde

Ändrad lovplikt i detaljplan och områdesbestämmelser

Bygglov krävs inte om kommunen i detaljplan har beslutat om undantag från krav på bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt.

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 4 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 7 §

Kommunen kan i områden som utgör en värdefull miljö, i detaljplan eller områdesbestämmelser utöka lovplikten för vissa skyltar. Om sådan planbestämmelse finns får uppsättningen, flyttningen eller den väsentliga ändringen inte ske utan bygglov.

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 4a §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Skylt inom strandskyddat område

Oberoende av om en skylt kräver bygglov eller inte kan det krävas strandskyddsdispens om skylten placeras inom ett område som omfattas av strandskydd enligt miljöbalken.

Miljöbalk (1998:808) 7 kap 13-18 §§

Markupplåtelse

Om skyltar inte placeras på egen mark krävs tillstånd från aktuell fastighetsägare.

Ordningslagen och lokala ordningsföreskrifter

För placering av skylt på offentlig plats, såsom exempelvis gator och parkmark, inom detaljplanelagt område krävs tillstånd från polismyndigheten. Kommunen kan dessutom ta beslut om lokala ordningsföreskrifter. I dessa kan det finnas regler för till exempel skyltar, affischer, banderoller, ljusanordningar, markiser och flaggor.

Ordningslag (1993:1617) 3 kap 1 §

Ordningslag (1993:1617) 1 kap 2 §

Ordningslag (1993:1617) 3 kap 8 §

Förordning (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617)

Väglagen

Oavsett om det krävs bygglov eller inte kan skyltar vid allmänna vägar kräva tillstånd enligt väglagen. Det gäller inom ett vägområde, intill ett vägområde eller inom 50 meter från ett vägområde.

Väglag (1971:948) 43, 45-46 §§

Lagen om särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning

För skyltar som inte kräver bygglov kan tillstånd krävas enligt lagen om särskilda bestämmelser om gaturenhållning.

Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning 5-10 §§

Policy och program

Många kommuner har tagit fram ett skyltprogram eller en skyltpolicy. I en sådan kan riktlinjer finnas för hur skyltar får se ut och var de får placeras. Det kan vara olika riktlinjer för olika områden beroende på vilken karaktär och vilka värden som området har. Det kan även framgå vilka skyltar som enligt byggnadsnämnden kräver lov. Ett skyltprogram eller en skyltpolicy är till hjälp både för handläggare och sökande men är inte juridiskt bindande. Skyltars lovplikt avgörs inte av vad byggnadsnämnden anser i ett program eller policy utan av lagstiftningen och rättspraxis.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej