Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Expediering och kungörelse av lov och förhandsbesked

Granskad:

Beslut om lov och förhandsbesked ska expedieras och kungöras. Ett beslut om lov och förhandsbesked vinner laga kraft enbart om byggnadsnämnden har gjort expedieringen och kungörelsen på rätt sätt.

Delgivning, kungörelse och meddelande

Det finns tre olika begrepp som byggnadsnämnden måste förhålla sig till vid expediering och kungörelse av beslut om förhandsbesked och lov. Det är delgivning, kungörelse och meddelande. Beslutet ska delges vissa medan andra ska få ett meddelande om att beslut har tagits. Beslut om att ge lov och positiva förhandsbesked ska dessutom kungöras i Post- och Inrikes tidningar.

41 §
  Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska, tillsammans med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, delges
   1. sökanden och annan part, och
   2. dem som anges i 25 § och har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.

Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet i stället skickas till dem som avses i första stycket.

Delgivning med sökanden får inte ske enligt någon av bestämmelserna i 34-38 eller 47-51 §§ delgivningslagen
(2010:1932). Lag (2015:668) .

41 a §
  Ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges. Lag (2015:668) .

41 b §
  Det meddelande som kungörs enligt 41 a § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till
   1. ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet, som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
   2. övriga kända sakägare, om antalet inte är så stort att det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem.

Första stycket gäller inte dem som enligt 41 § ska delges det beslut som meddelandet avser. Lag (2011:335) .

Delgivning

Med delgivning menas att en handling eller ett beslut lämnas till en person på ett dokumenterat sätt. Syftet med delgivning är att det ska finnas bevis på att en person har tagit del av en handling eller ett beslut och vid vilken tidpunkt detta skedde. Delgivning kan ske på flera olika sätt.

Vilka ska delges?

Ett beslut om förhandsbesked eller lov ska delges sökanden och annan part. Annan part som ska delges kan vara fastighetsägaren i ärenden där denne inte är sökanden. Även andra rättighetshavare, exempelvis innehavare av servitut, ledningsrätt eller arrende kan vara annan part. Annan part måste delges, även om personen inte har yttrat sig i ärendet om lov eller förhandsbesked. (jfr prop. 2010/11:63 sid. 30 och 57)

Komplettering av den nya plan- och bygglagen, prop. 2010/11:63 (på Sveriges riksdags webbplats)

41 §
  Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska, tillsammans med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, delges
   1. sökanden och annan part, och
   2. dem som anges i 25 § och har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.

Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet i stället skickas till dem som avses i första stycket.

Delgivning med sökanden får inte ske enligt någon av bestämmelserna i 34-38 eller 47-51 §§ delgivningslagen
(2010:1932). Lag (2015:668) .

41 a §
  Ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges. Lag (2015:668) .

41 b §
  Det meddelande som kungörs enligt 41 a § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till
   1. ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet, som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
   2. övriga kända sakägare, om antalet inte är så stort att det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem.

Första stycket gäller inte dem som enligt 41 § ska delges det beslut som meddelandet avser. Lag (2011:335) .

Vid handläggningen av en ansökan om förhandsbesked eller lov ska byggnadsnämnden i vissa fall underrätta kända sakägare och andra som berörs om ansökan och ge dem tillfälle att lämna synpunkter på ansökan. Om kända sakägare och andra som berörs lämnat synpunkter som inte tillgodosetts, ska även dessa delges beslutet. Det gäller

  • kända sakägare
  • kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs, och
  • kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är ansluten till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen.

25 §
  Byggnadsnämnden ska underrätta dem som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 och ge dem tillfälle att yttra sig över en ansökan som avser en åtgärd som
   1. innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
   2. ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan, inte är reglerad i områdesbestämmelser och inte heller är en sådan åtgärd som avses i 31 a § 1.

Om ett stort antal personer ska underrättas, får nämnden tillämpa 5 kap. 35 § första stycket 2.

Underrättelse enligt första stycket behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges. Lag (2015:668) .

41 §
  Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska, tillsammans med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, delges
   1. sökanden och annan part, och
   2. dem som anges i 25 § och har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.

Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet i stället skickas till dem som avses i första stycket.

Delgivning med sökanden får inte ske enligt någon av bestämmelserna i 34-38 eller 47-51 §§ delgivningslagen
(2010:1932). Lag (2015:668) .

41 a §
  Ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges. Lag (2015:668) .

41 b §
  Det meddelande som kungörs enligt 41 a § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till
   1. ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet, som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
   2. övriga kända sakägare, om antalet inte är så stort att det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem.

Första stycket gäller inte dem som enligt 41 § ska delges det beslut som meddelandet avser. Lag (2011:335) .

11 §
  I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med
   1. länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,
   2. de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs,
   3. de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen, och
   4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.

Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.

För samråd enligt första stycket 2-4 är det tillräckligt att kommunen ger tillfälle till samråd. Lag (2020:76) .

11 a §
  Inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett program enligt 10 § eller ett planförslag ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i
6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.

Om planen medger ett sådant ianspråktagande som avses i 4 kap.
34 § andra stycket, ska kommunen vid sin bedömning av om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan dessutom ta hänsyn till det som anges i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap.
1 § 2 b.

Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.

Kraven enligt första-tredje styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken eller om planen omfattas av undantaget i 6 kap. 3 § andra stycket 1 samma balk. Lag (2021:785) .

11 b §
  Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett planförslag även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken.

Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen. Lag (2021:785) .

11 c §
  Om planförslaget är ett sådant förslag som avses i 7 §, ska kommunen kungöra förslaget och samråda om det under en viss tid som ska vara minst tre veckor (samrådstid).

För planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om kungörelse i 18 a §. Lag (2020:76) .

11 d §
  En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
   1. att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan,
   2. vilket område detaljplanen avser och planens huvudsakliga innehåll,
   3. om förslaget avviker från översiktsplanen,
   4. om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
   5. om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken,
   6. när, var och på vilket sätt förslaget och det underlag som kommunen ska tillhandahålla enligt detta kapitel finns tillgängliga och hur lång samrådstiden är,
   7. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden,
   8. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas, och
   9. tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte kommer att anordnas.

Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2021:785) .

11 e §
  Har upphävts genom lag (2021:785) .

41 §
  Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska, tillsammans med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, delges
   1. sökanden och annan part, och
   2. dem som anges i 25 § och har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.

Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet i stället skickas till dem som avses i första stycket.

Delgivning med sökanden får inte ske enligt någon av bestämmelserna i 34-38 eller 47-51 §§ delgivningslagen
(2010:1932). Lag (2015:668) .

41 a §
  Ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges. Lag (2015:668) .

41 b §
  Det meddelande som kungörs enligt 41 a § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till
   1. ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet, som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
   2. övriga kända sakägare, om antalet inte är så stort att det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem.

Första stycket gäller inte dem som enligt 41 § ska delges det beslut som meddelandet avser. Lag (2011:335) .

När delgivning ska ske till sökanden eller annan part måste samtliga sökande, fastighetsägare eller rättighetsinnehavare delges beslutet. Det innebär att det till exempel inte räcker att delge enbart en vuxen person i hushållet. (Didón m.fl. (okt 2016). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik. 9:41).

25 §
  Byggnadsnämnden ska underrätta dem som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 och ge dem tillfälle att yttra sig över en ansökan som avser en åtgärd som
   1. innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
   2. ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan, inte är reglerad i områdesbestämmelser och inte heller är en sådan åtgärd som avses i 31 a § 1.

Om ett stort antal personer ska underrättas, får nämnden tillämpa 5 kap. 35 § första stycket 2.

Underrättelse enligt första stycket behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges. Lag (2015:668) .

41 §
  Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska, tillsammans med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, delges
   1. sökanden och annan part, och
   2. dem som anges i 25 § och har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.

Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet i stället skickas till dem som avses i första stycket.

Delgivning med sökanden får inte ske enligt någon av bestämmelserna i 34-38 eller 47-51 §§ delgivningslagen
(2010:1932). Lag (2015:668) .

41 a §
  Ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges. Lag (2015:668) .

41 b §
  Det meddelande som kungörs enligt 41 a § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till
   1. ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet, som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
   2. övriga kända sakägare, om antalet inte är så stort att det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem.

Första stycket gäller inte dem som enligt 41 § ska delges det beslut som meddelandet avser. Lag (2011:335) .

Delgivning behövs inte om det är uppenbart obehövligt

Någon delgivning behöver inte ske om det är uppenbart obehövligt. För att det ska vara uppenbart obehövligt måste det vara ställt utom allt rimligt tvivel att den som skulle delges inte kan tänkas ha något att invända mot beslutet. Det finns annars en risk att den som skulle ha blivit delgiven kan få möjlighet att överklaga beslutet långt efter det att beslutet har meddelats. Ett exempel på när det kan vara uppenbart obehövligt att delge annan part är vid avslagsbeslut eftersom beslutet då oftast enbart går sökanden emot. Ett annat exempel är när en granne har yrkat att en ansökan ska avslås till viss del och byggnadsnämnden avslår ansökan i sin helhet. Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet istället skickas med vanligt brev. (jfr prop. 2014/15:122 sid. 55, 123-124)

Nya steg för en effektivare plan- och bygglag och ökad rättssäkerhet för verksamhetsutövare vid omgivningsbuller, prop. 2014/15:122-124 (på Sveriges riksdags webbplats)

41 §
  Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska, tillsammans med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, delges
   1. sökanden och annan part, och
   2. dem som anges i 25 § och har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.

Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet i stället skickas till dem som avses i första stycket.

Delgivning med sökanden får inte ske enligt någon av bestämmelserna i 34-38 eller 47-51 §§ delgivningslagen
(2010:1932). Lag (2015:668) .

41 a §
  Ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges. Lag (2015:668) .

41 b §
  Det meddelande som kungörs enligt 41 a § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till
   1. ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet, som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
   2. övriga kända sakägare, om antalet inte är så stort att det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem.

Första stycket gäller inte dem som enligt 41 § ska delges det beslut som meddelandet avser. Lag (2011:335) .

Vad ska delgivningen innehålla?

Det som ska delges är beslutet om lov eller förhandsbesked samt en upplysning om hur mottagaren kan överklaga beslutet.

41 §
  Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska, tillsammans med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, delges
   1. sökanden och annan part, och
   2. dem som anges i 25 § och har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.

Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet i stället skickas till dem som avses i första stycket.

Delgivning med sökanden får inte ske enligt någon av bestämmelserna i 34-38 eller 47-51 §§ delgivningslagen
(2010:1932). Lag (2015:668) .

41 a §
  Ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges. Lag (2015:668) .

41 b §
  Det meddelande som kungörs enligt 41 a § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till
   1. ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet, som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
   2. övriga kända sakägare, om antalet inte är så stort att det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem.

Första stycket gäller inte dem som enligt 41 § ska delges det beslut som meddelandet avser. Lag (2011:335) .

Hur ska delgivningen gå till?

Delgivning ska ske enligt bestämmelserna om delgivning i delgivningslagen. Det finns flera olika sätt att delge enligt delgivningslagen. Enligt plan- och bygglagen, PBL, får dock inte alla tillvägagångssätt i delgivningslagen användas för att delge sökanden ett beslut om förhandsbesked eller lov. Sättet för delgivning ska vara ändamålsenligt med hänsyn till handlingens innehåll och omfattning. Delgivningen ska medföra så lite kostnader och besvär som möjligt. Det är lämpligt att först delge på det minst ingripande sättet, det vill säga vanlig delgivning. Om byggnadsnämnden inte får en bekräftelse från delgivningsmottagaren måste ett nytt försök att delge göras med något annat tillvägagångssätt. (jfr prop. 2010/11:63 sid. 57)

Komplettering av den nya plan- och bygglagen, prop. 2010/11:63 (på Sveriges riksdags webbplats)

1 §
  Denna lag gäller när delgivning ska ske i mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet eller när delgivning i annat fall ska ske enligt lag eller annan författning.

Om det i lag eller annan författning finns en bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen.

4 §
  Delgivningssätt ska väljas med utgångspunkt från att det ska vara ändamålsenligt med hänsyn till handlingens innehåll och omfattning och medföra så lite kostnader och besvär som möjligt.

Delgivning får inte ske på ett sätt som är olämpligt med hänsyn till omständigheterna i delgivningsärendet.

4 a §
  Innehåller en ansökan om bistånd med delgivning i Sverige en begäran om att ett visst förfarande som avviker från denna lag ska användas, får det tillämpas, om det inte skulle strida mot svenska allmänna rättsprinciper.

Vid bistånd med delgivning i Sverige får delgivning av en handling som är skriven på eller översatt till ett annat språk än svenska eller ett språk som följer av en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige, endast ske med delgivningsmottagarens samtycke om det inte står klart att han eller hon förstår det andra språket. Lag (2013:877) .

41 §
  Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska, tillsammans med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, delges
   1. sökanden och annan part, och
   2. dem som anges i 25 § och har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.

Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet i stället skickas till dem som avses i första stycket.

Delgivning med sökanden får inte ske enligt någon av bestämmelserna i 34-38 eller 47-51 §§ delgivningslagen
(2010:1932). Lag (2015:668) .

41 a §
  Ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges. Lag (2015:668) .

41 b §
  Det meddelande som kungörs enligt 41 a § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till
   1. ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet, som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
   2. övriga kända sakägare, om antalet inte är så stort att det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem.

Första stycket gäller inte dem som enligt 41 § ska delges det beslut som meddelandet avser. Lag (2011:335) .

Vanlig delgivning

Vanlig delgivning får användas vid all delgivning och innebär att handlingen som ska delges skickas eller lämnas till delgivningsmottagaren. Hur delgivningen ska gå till är teknikneutralt och kan ske med brev, bud eller med elektronisk delgivning såsom e-post eller digital brevlåda. Handlingar som skickas via e-post bör skickas till en adress som delgivningsmottagaren själv har angett. När det avgörs vilken form som ska användas ska det beaktas hur omfattande handlingarna som ska delges är. (jfr prop. 2009/10:237 sid. 121)

Ny delgivningslag, prop. 2009/10:237 (på Sveriges riksdags webbplats)

16 §
  Vanlig delgivning sker genom att handlingen som ska delges skickas eller lämnas till delgivningsmottagaren.

17 §
  Vanlig delgivning får användas vid all delgivning.

Endast myndighet får vid vanlig delgivning skicka handlingen på elektronisk väg.

Vanlig delgivning har skett när delgivningsmottagaren har tagit emot handlingen. Om handlingen har hämtats av bud är det när budet har tagit emot handlingen. Hur bekräftelsen av mottagandet ska ske är teknikneutralt och kan vara att mottagaren eller ett bud kvitterar ett mottagningsbevis eller ett delgivningskvitto. Beviset eller kvittot bör skickas till byggnadsnämnden så att det finns ett bevis för när delgivning har skett. Det är viktigt att byggnadsnämnden bevakar att mottagningsbeviset eller delgivningskvittot har kommit in. Mottagaren kan även kvittera via telefon, e-post, bank-id eller e-legitimation men även i dessa fall bör det krävas någon form av bevis för att bekräfta att mottagaren har tagit emot handlingen. Om bekräftelse sker via telefon kan till exempel en kontrollfråga ställas till den som utger sig för att vara delgivningsmottagare. Frågan och svaret bör sedan noteras i en tjänsteanteckning. För att bekräftelse via e-post ska godtas krävs att meddelandet sänts från en adress som är känd eller som kan kontrolleras i efterhand genom exempelvis en Internetleverantör. Det är lämpligt att vänta cirka två veckor på en bekräftelse att delgivningsmottagaren har tagit emot handlingen. Därefter måste byggnadsnämnden på nytt försöka delge den som ska delges. (jfr prop. 2009/10:237 sid. 238-239)

Ny delgivningslag, prop. 2009/10:237 (på Sveriges riksdags webbplats)

16 §
  Vanlig delgivning sker genom att handlingen som ska delges skickas eller lämnas till delgivningsmottagaren.

17 §
  Vanlig delgivning får användas vid all delgivning.

Endast myndighet får vid vanlig delgivning skicka handlingen på elektronisk väg.

18 §
  Vanlig delgivning har skett när den eller de som är delgivningsmottagare har tagit emot handlingen.

Om en postförsändelse har hämtats av bud, ska handlingen anses ha kommit delgivningsmottagaren till handa när försändelsen hämtats av budet.

Muntlig delgivning

Muntlig delgivning innebär att innehållet i till exempel ett beslut blir uppläst för den som är delgivningsmottagare. Tidpunkten för delgivning är när handlingen har blivit uppläst. Det bör noteras i en tjänsteanteckning att muntlig delgivning skett. Det skriftliga beslutet ska även skickas eller lämnas till delgivningsmottagaren om det är möjligt och inte bedöms obehövligt. Muntlig delgivning är mest lämpligt när innehållet är kortfattat och enkelt. (jfr prop. 2009/10:237 sid. 241)

Ny delgivningslag, prop. 2009/10:237 (på Sveriges riksdags webbplats)

19 §
  Muntlig delgivning sker genom att innehållet i den handling som ska delges läses upp för delgivningsmottagaren.
Sådan delgivning får även avse en kallelse, ett föreläggande eller ett annat beslut som ännu inte har fått skriftlig form.

Handlingen eller beslutet, sedan det har fått skriftlig form, ska skickas eller lämnas till delgivningsmottagaren om det kan ske och inte bedöms obehövligt.

20 §
  Muntlig delgivning får användas av en myndighet när delgivning ska ske i ett mål eller ärende.

Muntlig delgivning får inte användas vid delgivning av en handling som inleder ett förfarande.

21 §
  Muntlig delgivning har skett när innehållet som avses i 19 § har lästs upp.

Förenklad delgivning

Förenklad delgivning innebär att handlingen skickas till mottagaren och att ett kontrollmeddelande om att handlingen har skickats sänds nästa arbetsdag. Ett kontrollmeddelande behöver inte skickas om handlingen sänds på elektronisk väg. Handlingen och kontrollmeddelandet, om ett sådant sänds, ska skickas till mottagarens senast kända adress. Om den adressen inte kan användas och det finns en folkbokföringsadress som skiljer sig från den senast kända adressen får handlingen och kontrollmeddelandet skickas dit istället.

22 §
  Förenklad delgivning sker genom att handlingen som ska delges skickas till delgivningsmottagaren och att det närmast följande arbetsdag skickas ett kontrollmeddelande om att handlingen har skickats.

Ett kontrollmeddelande behöver inte skickas om handlingen skickas på elektronisk väg. Lag (2022:1536) .

23 §
  Vid förenklad delgivning ska handlingen och kontrollmeddelandet, om ett sådant skickas, skickas till delgivningsmottagarens senast kända adress.

Om delgivningsmottagarens senast kända adress inte kan användas får handlingen och kontrollmeddelandet skickas till delgivningsmottagarens folkbokföringsadress om en sådan adress finns och skiljer sig från den som använts när handlingen skickades enligt första stycket. Lag (2022:1536) .

Förenklad delgivning får användas till den som är part eller har en liknande ställning i ett ärende men får bara användas om mottagaren tidigare i ärendet har fått information om vad förenklad delgivning innebär och att det kan komma att användas. Denna information ska delges genom vanlig, muntlig, särskild eller stämningsmannadelgivning. (jfr prop. 2009/10:237 sid. 243)

Ny delgivningslag, prop. 2009/10:237 (på Sveriges riksdags webbplats)

24 §
  Förenklad delgivning får användas av en myndighet vid delgivning med den som är part eller har liknande ställning i ett mål eller ärende, om denne har fått information av myndigheten om att delgivningssättet kan komma att användas i målet eller ärendet.

Förenklad delgivning får inte användas vid delgivning av en handling som inleder ett förfarande.

25 §
  Information enligt 24 § första stycket ska delges genom vanlig delgivning, muntlig delgivning, särskild delgivning med juridisk person eller stämningsmannadelgivning enligt 32 eller 38 §.

Delgivning enligt första stycket behöver inte ske när någon har gett in en handling i målet eller ärendet och informationen till denne lämnas i nära anslutning till att handlingen har kommit in till myndigheten.

Förenklad delgivning bör inte användas när det kan anses som olämpligt, till exempel under sommarsemestern eller under jul- och nyårshelgerna. Förenklad delgivning bör heller inte användas om mottagaren inte kan förväntas förstå vad som krävs av honom eller henne. (jfr prop. 2009/10:237 sid. 243)

Ny delgivningslag, prop. 2009/10:237 (på Sveriges riksdags webbplats)

Förenklad delgivning har skett när 2 veckor har gått från det att handlingen skickades. En förutsättning är dock att handlingen och kontrollmeddelandet, när ett sådant har sänts, har skickats till rätt adress samt att kontrollmeddelandet har skickats i rätt tid. Det ska även vara sannolikt att handlingen kommit fram. Om handlingen eller kontrollmeddelandet, när ett sådant har sänts, kommer i retur har förenklad delgivning inte skett. (jfr prop. 2009/10:237 sid. 244-245)

Ny delgivningslag, prop. 2009/10:237 (på Sveriges riksdags webbplats)

26 §
  Förenklad delgivning har skett när två veckor har förflutit från det att handlingen skickades, om kontrollmeddelandet, när ett sådant skickas, har skickats på föreskrivet sätt och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen kommit fram inom denna tid. Lag (2022:1536) .

Stämningsmannadelgivning

Stämningsmannadelgivning innebär att en särskilt förordnad stämningsman personligen överlämnar handlingen.

31 §
  Stämningsmannadelgivning sker genom att en person som enligt 40 § har behörighet att utföra sådan delgivning lämnar handlingen som ska delges på något av de sätt som anges i 32-38
§§ och dokumenterar åtgärden.

Delgivning till sökanden genom stämningsman får endast användas direkt till sökanden. Det innebär att delgivning med stämningsman inte får ske genom att handlingen lämnas till någon annan än sökanden. Delgivningstidpunkten är när handlingen har överlämnats till delgivningsmottagaren eller när han eller hon vägrat ta emot handlingen.

39 §
  Stämningsmannadelgivning enligt 32, 33 eller 38 § har skett när handlingen eller det skriftliga meddelandet har lämnats på föreskrivet sätt eller när delgivningsmottagaren har vägrat ta emot handlingen eller meddelandet.

Stämningsmannadelgivning enligt 34-37 §§ har skett när handlingen har lämnats och underrättelsen har skickats.

41 §
  Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska, tillsammans med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, delges
   1. sökanden och annan part, och
   2. dem som anges i 25 § och har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.

Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet i stället skickas till dem som avses i första stycket.

Delgivning med sökanden får inte ske enligt någon av bestämmelserna i 34-38 eller 47-51 §§ delgivningslagen
(2010:1932). Lag (2015:668) .

41 a §
  Ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges. Lag (2015:668) .

41 b §
  Det meddelande som kungörs enligt 41 a § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till
   1. ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet, som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
   2. övriga kända sakägare, om antalet inte är så stort att det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem.

Första stycket gäller inte dem som enligt 41 § ska delges det beslut som meddelandet avser. Lag (2011:335) .

För andra än sökanden som ska delges är det däremot möjligt att antingen lämna beslutet direkt till personen som ska delges eller till någon annan person än delgivningsmottagaren. Beslutet får lämnas till en vuxen medlem av det hushåll som delgivningsmottagaren tillhör och som anträffas i eller i omedelbar anslutning till mottagarens hemvist. Beslutet får även lämnas till mottagarens arbetsgivare om delgivningsmottagaren inte påträffas på sin arbetsplats på sin vanliga arbetstid. Handlingen får endast lämnas till en person som samtycker till att ta emot handlingen och som inte själv är part i ärendet. Den som har mottagit handlingen på delgivningsmottagarens vägnar är i sin tur skyldig att så snart det kan ske lämna handlingen till delgivningsmottagaren. I vissa fall kan stämningsmannen lämna beslutet i delgivningsmottagarens hemvist eller i anslutning till hemvisten. En underrättelse om att delgivning har skett och vem handlingen har lämnats till ska skickas till delgivningsmottagaren. Stämningsmannadelgivning genom att handlingen lämnas till någon annan än delgivningsmottagaren eller lämnas i hans eller hennes hemvist eller i dess anslutning, har skett när handlingen har lämnats och underrättelsen har skickats till delgivningsmottagaren.

41 §
  Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska, tillsammans med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, delges
   1. sökanden och annan part, och
   2. dem som anges i 25 § och har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.

Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet i stället skickas till dem som avses i första stycket.

Delgivning med sökanden får inte ske enligt någon av bestämmelserna i 34-38 eller 47-51 §§ delgivningslagen
(2010:1932). Lag (2015:668) .

41 a §
  Ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges. Lag (2015:668) .

41 b §
  Det meddelande som kungörs enligt 41 a § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till
   1. ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet, som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
   2. övriga kända sakägare, om antalet inte är så stort att det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem.

Första stycket gäller inte dem som enligt 41 § ska delges det beslut som meddelandet avser. Lag (2011:335) .

34 §
  Vid stämningsmannadelgivning får handlingen i fall som anges i 35 och 36 §§ lämnas till en annan person än den som är delgivningsmottagare. Handlingen får lämnas endast till en person som samtycker till det och som inte är motpart i samma mål eller ärende till den som ska delges.

En underrättelse om att delgivning enligt första stycket har skett och vem handlingen har lämnats till ska skickas till delgivningsmottagaren.

35 §
  Om delgivningsmottagaren har känt hemvist i Sverige men inte påträffas där, får handlingen lämnas till en vuxen medlem av det hushåll som delgivningsmottagaren tillhör och som påträffas i eller i omedelbar anslutning till hemvistet.

36 §
  Om delgivningsmottagaren inte påträffas på sin arbetsplats under sin vanliga arbetstid, får handlingen lämnas till hans eller hennes arbetsgivare. Med arbetsgivare avses en person i företagsledande eller därmed jämförlig ställning eller chefen för den personaladministrativa verksamheten på delgivningsmottagarens arbetsplats.

37 §
  Den som har mottagit handlingen enligt 35 eller 36 § ska se till att handlingen lämnas till delgivningsmottagaren så snart det kan ske. Den som utför delgivningen ska informera om denna skyldighet när handlingen lämnas.

38 §
  Vid stämningsmannadelgivning får handlingen lämnas i delgivningsmottagarens hemvist eller på lämplig plats i anslutning till hans eller hennes hemvist, om
   1. delgivningsmottagaren inte påträffas där,
   2. handlingen inte kan lämnas enligt 34-36 §§,
   3. det inte kan klarläggas var delgivningsmottagaren uppehåller sig, och
   4. det med beaktande av vad som har framkommit i det aktuella delgivningsärendet eller vid andra delgivningsförsök med delgivningsmottagaren finns anledning att anta att han eller hon har avvikit eller på annat sätt håller sig undan.

39 §
  Stämningsmannadelgivning enligt 32, 33 eller 38 § har skett när handlingen eller det skriftliga meddelandet har lämnats på föreskrivet sätt eller när delgivningsmottagaren har vägrat ta emot handlingen eller meddelandet.

Stämningsmannadelgivning enligt 34-37 §§ har skett när handlingen har lämnats och underrättelsen har skickats.

Särskild delgivning till juridisk person

Till juridiska personer, till exempel företag, kan särskild delgivning användas om ett försök till vanlig delgivning eller förenklad delgivning har misslyckats. Särskild delgivning kan också användas om sådan delgivning bedöms som utsiktslös. Särskild delgivning sker genom att handlingen skickas till den juridiska personen. Dagen efter att handlingen som ska delges har skickats ska ett kontrollmeddelande skickas. Både handlingen som ska delges och kontrollmeddelandet ska skickas till den postadress som är registrerad för den juridiska personen. Delgivningstidpunkten för en juridisk person är när två veckor har gått från det att handlingen skickades. För att delgivningstidpunkten ska infalla måste kontrollmeddelandet ha skickats på rätt sätt och det med hänsyn till omständigheterna inte framstår som osannolikt att handlingen kommit fram.

27 §
  Särskild delgivning med juridisk person sker genom att handlingen som ska delges skickas till den juridiska personen och att det närmast följande arbetsdag skickas ett kontrollmeddelande om att handlingen har skickats.

28 §
  Vid särskild delgivning med juridisk person ska handlingen och kontrollmeddelandet skickas till den postadress som är registrerad för den juridiska personen i ett sådant register som anges i 29 §.

29 §
  Särskild delgivning med juridisk person får användas av en myndighet om ett försök till vanlig delgivning eller förenklad delgivning har misslyckats i samma delgivningsärende eller ett sådant delgivningsförsök bedöms som utsiktslöst vid delgivning med
   1. aktiebolag som är registrerade i aktiebolagsregistret,
   2. ekonomiska föreningar, bostadsrättsföreningar, kooperativa hyresrättsföreningar och sambruksföreningar som är registrerade i föreningsregistret,
   3. handelsbolag, kommanditbolag, ideella föreningar och registrerade trossamfund som är registrerade i handelsregistret,
   4. bankaktiebolag, sparbanker och medlemsbanker som är registrerade i bankregistret,
   5. försäkringsaktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag, försäkringsföreningar, tjänstepensionsaktiebolag, ömsesidiga tjänstepensionsbolag och tjänstepensionsföreningar som är registrerade i försäkringsregistret,
   6. europabolag som är registrerade i europabolagsregistret, och
   7. europakooperativ som är registrerade i europakooperativsregistret. Lag (2020:399) .

30 §
  Särskild delgivning med juridisk person har skett när två veckor har förflutit från det att handlingen skickades, om kontrollmeddelandet har skickats på föreskrivet sätt och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen kommit fram inom denna tid.

Kungörelsedelgivning

Kungörelsedelgivning kan enbart tillämpas för andra än sökanden och kan bara användas under vissa förutsättningar som framgår av delgivningslagen. Kungörelsedelgivning innebär att beslutet som ska delges finns tillgängligt viss tid hos en myndighet eller på annan plats. Ett meddelande om detta och beslutets huvudsakliga innehåll ska inom tio dagar från det att beslutet har fattats kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och om det finns skäl till det i ortstidning.

41 §
  Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska, tillsammans med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, delges
   1. sökanden och annan part, och
   2. dem som anges i 25 § och har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.

Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet i stället skickas till dem som avses i första stycket.

Delgivning med sökanden får inte ske enligt någon av bestämmelserna i 34-38 eller 47-51 §§ delgivningslagen
(2010:1932). Lag (2015:668) .

41 a §
  Ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges. Lag (2015:668) .

41 b §
  Det meddelande som kungörs enligt 41 a § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till
   1. ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet, som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
   2. övriga kända sakägare, om antalet inte är så stort att det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem.

Första stycket gäller inte dem som enligt 41 § ska delges det beslut som meddelandet avser. Lag (2011:335) .

47 §
  Kungörelsedelgivning sker genom att myndigheten beslutar att den handling som ska delges hålls tillgänglig viss tid hos myndigheten eller på annan plats och ett meddelande om detta och om handlingens huvudsakliga innehåll inom tio dagar från beslutet kungörs och i vissa fall ges till känna på annat sätt i enlighet med vad som närmare anges i 48-50 §§.

48 §
  Kungörelsedelgivning får ske
   1. om delgivningsmottagaren saknar känt hemvist och det inte kan klarläggas var han eller hon uppehåller sig,
   2. om förutsättningarna för stämningsmannadelgivning enligt 38 § är uppfyllda, eller
   3. om förutsättningarna för förenklad delgivning är uppfyllda men sådan adress som anges i 23 § saknas.

Ett meddelande som avses i 47 § ska föras in i Post- och Inrikes Tidningar och, om det finns skäl till det, i ortstidning. Om kungörelsedelgivning enligt första stycket har skett och därefter ny delgivning ska ske i samma mål eller ärende, får meddelandet i stället anslås i myndighetens lokal.

49 §
  Kungörelsedelgivning får ske
   1. om en obestämd krets ska delges,
   2. om ett stort antal personer ska delges och det med hänsyn till ändamålet med delgivningen inte är rimligt att delgivning sker med var och en av dem, eller
   3. om delägare i samfällighet eller medlemmar i sammanslutning ska delges, det inte finns någon som är delgivningsmottagare för dem enligt 14 § första stycket och delägarna eller medlemmarna är fler än tio.

Ett meddelande som avses i 47 § ska föras in i Post- och Inrikes Tidningar och, om det finns skäl till det, i ortstidning. Om delgivningen i ett sådant fall som avses i första stycket 2 avser personer som hyr eller annars innehar lägenheter i samma fastighet ska meddelandet dessutom anslås inom fastigheten på lämpligt sätt.

Ett meddelande om delgivningen ska skickas till någon eller några av dem som delgivningen avser för att vara tillgängligt för alla dem som avses med delgivningen. Ingår en statlig myndighet eller en kommun bland dem som avses med delgivningen, ska meddelandet alltid skickas till myndigheten eller kommunen.

50 §
  Kungörelsedelgivning får ske
   1. om en juridisk person som anges i 29 § saknar en registrerad post-adress som kan användas för särskild delgivning med juridisk person, eller
   2. om en juridisk person i strid mot gällande bestämmelser saknar registrerad behörig företrädare och någon i Sverige bosatt person inte har utsetts att på den juridiska personens vägnar ta emot delgivning samt försök till delgivning med andra tillämpliga delgivningssätt har misslyckats eller sådana försök bedöms som utsiktslösa.

Ett meddelande som avses i 47 § ska föras in i Post- och Inrikes Tidningar.

Om den juridiska personen har en registrerad postadress ska i ett sådant fall som avses i första stycket 2 ett meddelande om delgivningen skickas till denna adress.

Filmer

Innehållet kan inte visas

För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.

Innehållet kan inte visas

För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.

Innehållet kan inte visas

För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.

Kungörelse

Beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. Även beslut att delvis ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras. Beslut om att avslå en ansökan om lov eller ge ett negativt förhandsbesked behöver inte kungöras. (jfr prop. 2014/15:122 sid. 124).

Nya steg för en effektivare plan- och bygglag och ökad rättssäkerhet för verksamhetsutövare vid omgivningsbuller, prop. 2014/15:122 (på Sveriges riksdags webbplats)

41 §
  Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska, tillsammans med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, delges
   1. sökanden och annan part, och
   2. dem som anges i 25 § och har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.

Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet i stället skickas till dem som avses i första stycket.

Delgivning med sökanden får inte ske enligt någon av bestämmelserna i 34-38 eller 47-51 §§ delgivningslagen
(2010:1932). Lag (2015:668) .

41 a §
  Ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges. Lag (2015:668) .

41 b §
  Det meddelande som kungörs enligt 41 a § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till
   1. ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet, som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
   2. övriga kända sakägare, om antalet inte är så stort att det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem.

Första stycket gäller inte dem som enligt 41 § ska delges det beslut som meddelandet avser. Lag (2011:335) .

Hur ska kungörelsen gå till?

Kungörelsen av meddelandet sker elektroniskt eftersom Post- och Inrikes Tidningar numera är en webbtjänst som finns på Bolagsverkets webbplats.

Post- och Inrikes tidningar (på Bolagsverkets webbplats)

Vad ska kungörelsen innehålla?

Meddelandet som ska kungöras ska innehålla uppgifter om beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt.

41 a §
  Ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges. Lag (2015:668) .

Meddelande

För några grupper är det inte tillräckligt med kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar, utan de ska även få ett meddelande skickat till sig. Endast beslut om att ge lov och positiva förhandsbesked behöver kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Avslagsbeslut och negativa förhandsbesked behöver inte kungöras. Det innebär att något meddelande inte behöver skickas i sådana ärenden som inte kungörs.

41 a §
  Ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges. Lag (2015:668) .

Vilka ska få ett meddelande?

De kända sakägare som inte ska underrättas om beslutet genom delgivning ska få meddelandet om kungörelsen skickat till sig. Meddelandet ska skickas till

  • ägare eller innehavare av särskild rätt till en tomt eller fastighet som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser,
  • ägare eller innehavare av särskild rätt till en tomt eller fastighet som endast skiljs åt av väg eller gata från den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser,
  • övriga kända sakägare såvida antalet inte är för stort.

41 b §
  Det meddelande som kungörs enligt 41 a § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till
   1. ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet, som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
   2. övriga kända sakägare, om antalet inte är så stort att det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem.

Första stycket gäller inte dem som enligt 41 § ska delges det beslut som meddelandet avser. Lag (2011:335) .

Samtliga ägare, samtliga innehavare av särskild rätt till en fastighet och samtliga kända sakägare ska få ett eget meddelande. Det innebär att det inte räcker att skicka ett meddelande till varje hushåll om det finns flera kända sakägare i hushållet, till exempel två makar.

För övriga kända sakägare finns det ett undantag från kravet på att skicka ett meddelande om antalet övriga kända sakägare är stort. I sådana fall räcker det att meddelandet kungörs i Post- och inrikes tidningar. Undantaget bör dock tillämpas restriktivt och gäller enbart för övriga kända sakägare. Ägare eller innehavare av en särskild rätt till en tomt eller fastighet ska även om de är många alltid få ett meddelande.

41 b §
  Det meddelande som kungörs enligt 41 a § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till
   1. ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet, som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
   2. övriga kända sakägare, om antalet inte är så stort att det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem.

Första stycket gäller inte dem som enligt 41 § ska delges det beslut som meddelandet avser. Lag (2011:335) .

Ägare

Enligt praxis räknas förutom lagfarna ägare även personer som utan lagfart är antecknade som ägare vid fastighetstaxering, så kallade taxerade ägare som ägare. Uppgifter om både lagfarna ägare och taxerade ägare finns i fastighetsregistret. (jfr. Didón m.fl. (okt 2018). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik. 9:25)

Innehavare av särskild rätt

Med innehavare av särskild rätt avses innehavare av annan rätt i fastigheter än hyresrätt och bostadsrätt. Sådan rätt är ofta inskriven i fastighetsregistret och kan vara servitut, ledningsrätt, tomträtt eller arrende. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 459)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Övriga kända sakägare

Begreppet sakägare i PBL är svårtillämpat. Vem som är sakägare får bedömas bland annat utifrån byggåtgärdens art och omfattning samt förhållandena på platsen. Det är kommunens uppgift att utreda vilka kända sakägare som ska få ett meddelande. (jfr prop. 2010/11:63 sid. 31 och 52)

Komplettering av den nya plan- och bygglagen, prop. 2010/11:63 (på Sveriges riksdags webbplats)

Bland övriga kända sakägare ingår exempelvis de som ska underrättas om ansökan men inte är ägare eller innehavare av särskild rätt, till exempel bostadsrättsinnehavare och hyresgäster. De sakägare som har underrättats om ansökan men inte haft några invändningar samt de som har haft invändningar som har blivit tillgodosedda ingår också i denna grupp. De som inte har underrättats om ansökan, till exempel när åtgärden är planenlig, kan också räknas som övriga kända sakägare. Vid bedömningen bör hänsyn tas till på vilket sätt och i vilken grad sakägarna berörs av beslutet. (HD 2017-01-04, mål nr Ö 1901-16 och HD 2020-07-02, mål nr Ö 3722-19)

Mål: Ö 1901-16 (på Högsta domstolens webbplats)

Mål: Ö 3722-19 (på Högsta domstolens webbplats) 

Det är inget krav på att skicka meddelande till övriga kända sakägare om de är så många att det skulle innebära större kostnader och besvär att skicka det till var och en av dem än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet. Undantaget bör dock tillämpas restriktivt. En bedömning om meddelande måste skickas ska göras med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Vid bedömningen bör hänsyn tas till på vilket sätt och i vilken grad sakägarna berörs av beslutet. Det kan handla om exempelvis ett byggnadsverk som påverkar utsikten för fastighetsägarna. I ett sådant fall är behovet att skicka meddelande större. I andra fall kan inverkan på flertalet fastigheter vara mindre påtagligt, exempelvis om ett mycket stort antal boende i en stad påverkas inom ett stort område kring ett nytt höghus som omfattas av ny detaljplan. Det bör då räcka med kungörelse. Behovet att skicka meddelande till övriga kända sakägare får anses mindre om åtgärden stämmer överens med detaljplanen än om åtgärden innebär avvikelse. (jfr prop. 2010/11:63 sid. 53)

Komplettering av den nya plan- och bygglagen, prop. 2010/11:63 (på Sveriges riksdags webbplats)

41 b §
  Det meddelande som kungörs enligt 41 a § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till
   1. ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet, som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
   2. övriga kända sakägare, om antalet inte är så stort att det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem.

Första stycket gäller inte dem som enligt 41 § ska delges det beslut som meddelandet avser. Lag (2011:335) .

Att det är svårt att avgränsa sakägarkretsen är inget giltigt skäl för att låta bli att skicka meddelande om beslutet. Eftersom det är relativt enkelt för kommunen att skicka meddelandet bör meddelande skickas även om det är osäkert om mottagaren verkligen är sakägare. Bara för att någon har meddelats eller skulle ha meddelats om beslutet enligt PBL ger det inte denne rätt att överklaga beslutet. (jfr prop. 2010/11:63 sid. 33)

Komplettering av den nya plan- och bygglagen, prop. 2010/11:63 (på Sveriges riksdags webbplats)

9 §
  Enbart det förhållandet att någon har underrättats eller ska ha underrättats enligt denna lag ger inte denne rätt att överklaga beslut som avses i 2 a, 3, 5 och 6 §§. Lag (2016:252) .

42 §
  Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.

Kravet på att skicka meddelande till övriga kända sakägare gäller inte om kommunen trots ansträngningar inte kunnat få fram de uppgifter som behövs för att kunna skicka meddelandet. Om sakägarna förblir okända anses de underrättade om beslutet genom kungörelsen i Post- och Inrikes Tidningar. (jfr prop. 2010/11:63 sid. 52-53)

Komplettering av den nya plan- och bygglagen, prop. 2010/11:63 (på Sveriges riksdags webbplats)

I ett avgörande från Högsta domstolen, HD, prövade HD hur omfattande utredningsskyldigheten för byggnadsnämnden är när det gäller att bedöma vilka bostadsrättshavare som ska räknas som övriga kända sakägare. Enligt domstolen är det nämndens ansvar att närmare utreda vilka dessa bostadsrättshavare är genom exempelvis kontroll i folkbokföringen eller kontakt med bostadsrättsföreningen. Det är endast när byggnadsnämnden har gjort skäliga ansträngningar som nämnden fullgjort sin utredningsskyldighet. En sakägare som nämnden då inte känner till får anses vara okänd och omfattas därmed inte av meddelandeskyldigheten. (HD 2020-07-02, mål nr Ö 3722-19)

Mål: Ö 3722-19 (på Högsta domstolens webbplats)

Om en bostadsrättsinnehavare ingår i gruppen övriga kända sakägare, och inte omfattas av undantaget, ska de få ett eget meddelande. Det är alltså inte tillräckligt att skicka ett meddelande till bostadsrättsföreningen.

Det är viktigt att byggnadsnämnden dokumenterar hur avgränsningen av övriga kända sakägare har gått till. Är byggnadsnämndens redovisning bristfällig kan det medföra att en domstol vid ett överklagande eller en ansökan om återställande av försutten tid bedömer att en sakägare som inte har fått ett meddelande skulle ha fått det. (HD 2020-07-02, mål nr Ö 3722-19)

Mål: Ö 3722-19 (på Högsta domstolens webbplats)

Vad ska meddelandet innehålla?

Det är samma meddelande som kungörs i Post- och Inrikes Tidningar som ska skickas. Meddelandet ska innehålla uppgifter om beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt. Utskicket behöver inte innehålla uppgifter om hur man överklagar. (jfr prop. 2010/11:63 sid. 52)

Komplettering av den nya plan- och bygglagen, prop. 2010/11:63 (på Sveriges riksdags webbplats)

41 a §
  Ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges. Lag (2015:668) .

Hur ska meddelandet skickas?

Det finns inget krav på delgivning enligt delgivningslagen. Det naturliga är att skicka meddelandet med vanlig post. Tillsammans med meddelandet kan det bifogas någon form av mottagningsbevis som ska returneras till byggnadsnämnden. En risk med att inte använda sig av någon form av mottagningsbevis vid utskick av meddelandet är att mottagarna kan hävda att de inte har fått något meddelande. Det är därför viktigt att oavsett om mottagningsbevis används eller inte dokumentera meddelandets innehåll, vilka meddelandet har skickats till och när det har skickats.

I ett avgörande från Högsta domstolen, HD, prövade HD om ett meddelande om beviljat bygglov hade skickats till de som hade klagat på bygglovet. Byggnadsnämnden ansåg att klagandena hade kommit in för sent med sina överklaganden och avvisade därför dem. Klagandena hävdade att de inte hade fått något meddelande om att bygglov hade beviljats. Nämnden kunde inte visa någon tjänsteanteckning om att meddelande hade skickats och inte heller framgick det på något annat sätt att meddelande hade skickats. Domstolen ansåg att det därmed inte var utrett om något meddelande hade skickats. Klagandenas begäran om återställande av försutten tid bifölls och överklagandena ansågs ha kommit in i rätt tid. (HD 2014-04-16, mål nr Ö 3119-13), (jfr prop. 2010/11:63 sid. 32-34)

Mål nr Ö 3119-13 (på Högsta domstolens webbplats)

Komplettering av den nya plan- och bygglagen, prop. 2010/11:63 (på Sveriges riksdags webbplats)

När ska meddelandet skickas?

Meddelandet ska skickas senast den dag då kungörandet i Post- och Inrikes Tidningar sker.

41 b §
  Det meddelande som kungörs enligt 41 a § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till
   1. ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet, som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
   2. övriga kända sakägare, om antalet inte är så stort att det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem.

Första stycket gäller inte dem som enligt 41 § ska delges det beslut som meddelandet avser. Lag (2011:335) .

Expediering till länsstyrelsen

I vissa ärenden ska byggnadsnämnden skicka beslut om lov eller förhandsbesked till länsstyrelsen. Det gäller i följande så kallade förordnandeområden:

  • inom tillsynsområden
  • inom förbudsområden
  • inom eller i anslutning till Natura 2000-områden

42 §
  Om byggnadsnämndens beslut omfattas av ett beslut enligt 11 kap. 12 § om att länsstyrelsen ska pröva beslutet, ska byggnadsnämnden genast skicka beslutet till länsstyrelsen. Lag (2011:335) .

42 a §
  Ett beslut om att ge bygglov, rivningslov eller marklov får verkställas fyra veckor efter det att beslutet har kungjorts enligt 41 a §, även om det inte har fått laga kraft.

Trots första stycket får byggnadsnämnden bestämma att ett sådant beslut får verkställas tidigare, om ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver det. Lag (2018:674) .

Tillsynsområden

Regeringen eller länsstyrelsen får besluta att ett visst geografiskt område ska utgöra ett förordnandeområde, ett så kallat tillsynsområde. Byggnadsnämndens beslut om lov eller förhandsbesked inom ett sådant område ska prövas av länsstyrelsen. Beslut om att ge bygglov, marklov, rivningslov eller positivt förhandsbesked inom ett tillsynsområde ska byggnadsnämnden genast skicka till länsstyrelsen. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 740 och prop. 2009/10:170 sid. 491)

Med förslag till en ny plan- och bygglag, prop. 1985/86 (på Sveriges riksdags webbplats)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats) 

12 §
  För ett visst geografiskt område får regeringen eller länsstyrelsen, om det finns särskilda skäl, besluta att det som enligt 10 och 11 §§ gäller för länsstyrelsens prövning av kommunens beslut också ska tillämpas i fråga om byggnadsnämndens beslut om lov eller förhandsbesked enligt 9 kap.

Om länsstyrelsen beslutar att överpröva ett lov eller förhandsbesked, får länsstyrelsen besluta att lovet eller förhandsbeskedet inte ska gälla förrän prövningen har avslutats.

42 §
  Om byggnadsnämndens beslut omfattas av ett beslut enligt 11 kap. 12 § om att länsstyrelsen ska pröva beslutet, ska byggnadsnämnden genast skicka beslutet till länsstyrelsen. Lag (2011:335) .

42 a §
  Ett beslut om att ge bygglov, rivningslov eller marklov får verkställas fyra veckor efter det att beslutet har kungjorts enligt 41 a §, även om det inte har fått laga kraft.

Trots första stycket får byggnadsnämnden bestämma att ett sådant beslut får verkställas tidigare, om ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver det. Lag (2018:674) .

Förbudsområden

Ett område som enligt den upphävda byggnadslagen, BL, omfattades av förbud mot nybyggnad med mera anses också vara ett förordnandeområde. Det framgår av övergångsbestämmelserna till PBL och ÄPBL. Bestämmelserna i BL gällde förbud mot nybyggnad, schaktning, fyllning och andra åtgärder i närheten av befästningar, flygplatser, atomreaktorer med mera. Det fanns även en möjlighet för länsstyrelsen att besluta om förbud för sådana åtgärder i närheten av en planerad sådan anläggning. Förbuden i sig gäller inte längre men genom övergångsbestämmelserna ska beslut om att ge bygglov, marklov eller positivt förhandsbesked inom dessa förbudsområden prövas av länsstyrelsen. Beslut om att ge rivningslov ska däremot inte prövas av länsstyrelsen. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 875 och prop. 2009/10:170 sid. 516)

Med förslag till en ny plan- och bygglag, prop. 1985/86 (på Sveriges riksdags webbplats)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

81 §.
I närheten av befästning eller statlig flygplats eller av annan än staten tillhörig flygplats för allmänt bruk må ej nybyggnad företagas eller virkes-eller annat varuupplag, materialgård eller ljusanordning inrättas, såframt därigenom befästningens eller flygplatsens användning för avsett ändamål försvåras eller eljest 'avsevärt men åsamkas försvaret eller luftfarten; dock må länsstyrelsen medgiva undantag när synnerliga skäl äro därtill.

82 §.
Har beslut meddelats om anläggande eller utvidgning av befästning eller av statlig flygplats eller om tillstånd till anläggande eller utvidgning av annan flygplats för allmänt bruk, eller kan avsevärt men åsamkas försvaret genom bebyggelse eller inrättande av varuupplag, materialgård eller ljusanordning i närheten av militär anläggning av annat slag, äger länsstyrelsen förordna, att vad i 81 § sägs skall äga motsvarande tillämpning.

11. I områden som avses i 17 kap. 16 § första stycket i den upphävda plan- och bygglagen ska det som gäller för detaljplaner i 11 kap. 10 och 11 §§ i den nya lagen också tillämpas i fråga om bygglov, marklov och förhandsbesked.

16 §
  För områden där förbud mot nybyggnad m.m. råder enligt 81 §
byggnadslagen (1947:385) eller har utfärdats med stöd av 82 § samma lag skall förordnande om prövning som avses i 12 kap. 4 § anses ha utfärdats i fråga om beslut om bygglov, marklov och förhandsbesked.

Inom områden som omfattas av föreskrifter enligt 54 § 1 mom. tredje stycket byggnadsstadgan (1959:612) skall skyldighet föreligga att enligt 8 kap. 7 §
söka bygglov för att sätta upp eller väsentligt ändra ljusanordningar och att enligt 8 kap. 9 § söka marklov för schaktning eller fyllning.

Talan om ersättning eller inlösen med anledning av förbud som anges i första stycket skall väckas före utgången av juni 1988. I sådana mål skall beträffande prövningen i sak äldre bestämmelser tillämpas.

Det saknas en uttrycklig bestämmelse i PBL om att byggnadsnämnden ska skicka beslut om bygglov, marklov och förhandsbesked inom förbudsområden enligt BL till länsstyrelsen. Men enligt Boverket innebär övergångsbestämmelsens hänvisning till PBL:s bestämmelser om länsstyrelsens tillsyn över detaljplanering att byggnadsnämnden är skyldig att genast skicka beslut om att ge bygglov, marklov eller positivt förhandsbesked inom dessa områden till länsstyrelsen. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 875, prop. 2009/10:170 sid. 516 och Didón m.fl. (dec 2021). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser)

Med förslag till en ny plan- och bygglag, prop. 1985/86 (på Sveriges riksdags webbplats)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

42 §
  Om byggnadsnämndens beslut omfattas av ett beslut enligt 11 kap. 12 § om att länsstyrelsen ska pröva beslutet, ska byggnadsnämnden genast skicka beslutet till länsstyrelsen. Lag (2011:335) .

42 a §
  Ett beslut om att ge bygglov, rivningslov eller marklov får verkställas fyra veckor efter det att beslutet har kungjorts enligt 41 a §, även om det inte har fått laga kraft.

Trots första stycket får byggnadsnämnden bestämma att ett sådant beslut får verkställas tidigare, om ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver det. Lag (2018:674) .

11. I områden som avses i 17 kap. 16 § första stycket i den upphävda plan- och bygglagen ska det som gäller för detaljplaner i 11 kap. 10 och 11 §§ i den nya lagen också tillämpas i fråga om bygglov, marklov och förhandsbesked.

Natura 2000-områden

Genom bestämmelser i en förordning till miljöbalken är också ett så kallat Natura 2000-område att betrakta som ett förordnandeområde. Ett beslut om att ge bygglov, marklov, rivningslov eller positivt förhandsbesked för verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön i ett Natura 2000-område ska prövas av länsstyrelsen.

18 §
  Bestämmelserna i 11 kap. 10 och 11 §§ plan- och bygglagen
(2010:900) ska tillämpas på beslut att ge lov eller förhandsbesked i fråga om verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön i ett naturområde som avses i 7 kap. 27 §
första stycket 1 eller 2 miljöbalken. Förordning (2011:371).

27 §
  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska fortlöpande föra en förteckning över naturområden som bör skyddas eller är skyddade
   1. som särskilda skyddsområden enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar,
   2. som särskilda bevarandeområden enligt rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, senast ändrat genom direktiv 2006/105/EG, eller
   3. enligt internationella åtaganden eller nationella mål om skydd för naturområden.

Av förteckningen ska det framgå vad som motiverat att ett område har tagits upp i förteckningen och enligt vilket direktiv, internationellt åtagande eller nationellt mål som förtecknandet har skett.

Ett område som tagits upp i förteckningen ska prioriteras i det fortsatta skyddsarbetet. Lag (2012:748) .

Även i detta fall saknas det en uttrycklig bestämmelse i PBL om att beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked för verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön i ett Natura 2000-område ska skickas till länsstyrelsen. Men precis som för förbudsområden innebär förordningens hänvisning till PBL:s bestämmelser om länsstyrelsens tillsyn över detaljplanering enligt Boverket att byggnadsnämnden är skyldig att genast skicka även dessa beslut till länsstyrelsen. (jfr Didón m.fl. (dec 2021). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik. 9:42)

42 §
  Om byggnadsnämndens beslut omfattas av ett beslut enligt 11 kap. 12 § om att länsstyrelsen ska pröva beslutet, ska byggnadsnämnden genast skicka beslutet till länsstyrelsen. Lag (2011:335) .

42 a §
  Ett beslut om att ge bygglov, rivningslov eller marklov får verkställas fyra veckor efter det att beslutet har kungjorts enligt 41 a §, även om det inte har fått laga kraft.

Trots första stycket får byggnadsnämnden bestämma att ett sådant beslut får verkställas tidigare, om ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver det. Lag (2018:674) .

18 §
  Bestämmelserna i 11 kap. 10 och 11 §§ plan- och bygglagen
(2010:900) ska tillämpas på beslut att ge lov eller förhandsbesked i fråga om verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön i ett naturområde som avses i 7 kap. 27 §
första stycket 1 eller 2 miljöbalken. Förordning (2011:371).

Det är inte alla beslut om att ge lov och positivt förhandsbesked inom eller i närheten av Natura-2000 områden som omfattas av bestämmelsen. Det är enbart beslut om lov och förhandsbesked som avser verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön i Natura 2000-området som byggnadsnämnden ska skicka till länsstyrelsen. Byggnadsnämnden måste därför för varje beslut om lov och förhandsbesked bedöma om det avser en verksamhet eller åtgärd som kan ha en sådan påverkan. Även lov och förhandsbesked för verksamheter eller åtgärder utanför ett Natura 2000-område kan påverka områdets miljö och kan därför behöva skickas till länsstyrelsen. (jfr regeringsbeslut M 2008/2230/F/P)

När ett beslut vinner laga kraft

När ett beslut om lov eller förhandsbesked vinner laga kraft beror på hur beslutet expedierats, till vilka det har expedierats och om beslutet har överklagats.

Filmer

Innehållet kan inte visas

För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.

Innehållet kan inte visas

För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.

Innehållet kan inte visas

För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen