Färdigställandeskydd

När en konsument anlitar en näringsidkare för att utföra vissa arbeten på en- och tvåbostadshus så kallade småhus ska det i vissa fall finnas ett färdigställandeskydd.

Vad är ett färdigställandeskydd

Ett färdigställandeskydd är en försäkring eller en bankgaranti som är tänkt att hjälpa byggherren i egenskap av konsument om entreprenören till exempel gått i konkurs eller av annan anledning inte kan fullgöra sina åtaganden. (jfr prop. 2013/14:125 sid.15)

När krävs färdigställandeskydd

Ett färdigställandeskydd ska finnas när en näringsidkare för en konsuments räkning utför vissa arbeten som avser ett småhus. Det behövs alltså inte för byggnader som inte är en- eller tvåbostadshus.

För småhus ska färdigställandeskydd finnas vid:

  • nybyggnad,
  • tillbyggnad, om det finns behov av ett sådant skydd, eller
  • åtgärd som är anmälningspliktig om det finns behov av ett sådant skydd

Med nybyggnad menas uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats. Med tillbyggnad menas en ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym.

Vid nybyggnad av ett småhus som inte ska användas för permanent bruk får byggnadsnämnden besluta att färdigställandeskydd inte behövs.

Det är byggherren som ska se till att ett färdigställandeskydd finns om det krävs ett sådant, men det tecknas ofta av näringsidkaren/entreprenören. Finns det flera entreprenörer krävs färdigställandeskydd för varje avtal.

Lag (2014:227) om färdigställandeskydd 1-4 §§

Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 4 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5-6 §§

Byggnadsnämnden prövar behovet i vissa fall

Byggnadsnämnden ska pröva behovet av färdigställandeskydd i följande fall:

  • nybyggnad av småhus som inte ska användas för permanent bruk,
  • tillbyggnad av småhus, och
  • anmälningspliktig åtgärd som rör småhus.

I dessa fall får byggnadsnämnden besluta att något färdigställandeskydd inte behövs. I övriga fall ska det finnas.

Vid behovsprövningen ska byggnadsnämnden särskilt beakta de beräknande kostnaderna för näringsidkarens åtaganden och kostnaderna för färdigställandeskyddet. Om ett fritidshus är av enklare slag krävs inte färdigställandeskydd enligt en dom från kammarrätten. Domen har vunnit laga kraft. Det är den totala produktionskostnaden som avses, eget arbete oräknat enligt kammarrättsdomen. (jfr prop. 2013/14:125 sid. 15, Kammarrätten i Jönköping 2007-04-20, mål nr 761-07),

Lag (2014:227) om färdigställandeskydd 1 kap 3 §

Byggnadsnämndens prövning ska ske innan det tekniska samrådet eftersom den som svarar för skyddet ska ges möjlighet att delta i det tekniska samrådet. Vid samrådet ska behovet av ett färdigställandeskydd gås igenom. En notering om det krävs eller inte krävs färdigställandeskydd är lämpligt att göra i protokollet till det tekniska samrådet.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 16,19 §§

När krävs inte färdigställandeskydd

Kravet på färdigställandeskydd gäller enbart när åtgärden utförs av en näringsidkare för en konsuments räkning. Något färdigställandeskydd behöver därför inte finnas när en näringsidkare uppför huset åt sig själv oavsett om han eller hon avser att senare sälja det till en konsument. Färdigställandeskydd behövs inte heller när en konsument själv utför åtgärden utan att anlita någon näringsidkare, så kallad självbyggare. (jfr prop. 2013/14:125 sid. 15)

Det krävs inte färdigställandeskydd för de bygglovsbefriade åtgärderna:

  • skyddad uteplats,
  • skärmtak,
  • komplementbyggnad, så kallad friggebod,
  • komplementbyggnad eller komplementbostadshus på max 25 m2,så kallade attefallshus,
  • tillbyggnad på max 15 m2,
  • takkupor, eller
  • inreda ytterligare bostad i ett enbostadshus.

Lag (2014:227) om färdigställandeskydd 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4-4c §§

När ska beviset visas upp

Om det krävs ett färdigställandeskydd ska bevis om ett sådant visas upp för byggnadsnämnden innan startbesked lämnas. Byggnadsnämnden ska inte ge ett startbesked om inte ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd har visats upp för nämnden.Om byggnadsnämnden vid behovsprövningen bedömer att färdigställandeskydd krävs men byggherren inte anser det och motsätter sig kravet ska byggnadsnämnden ta beslut om nekat startbesked. Då får byggherren möjlighet att överklaga beslutet och få frågan prövad i högre instans. Byggnadsnämndens beslut om färdigställandeskydd får överklagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos mark- och miljödomstolen.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 23 §

Lag (2014:227) om färdigställandeskydd 12, 13 §§

När krävs färdigställandeskydd (FSS)

Byggnadstyp

Nybyggnad

Tillbyggnad

Anmälningsplikt

Småhus-totalentreprenad

FSS

BN gör behovsprövning

BN gör behovsprövning

Småhus – näringsidkare bygger åt sig själv

Ej FSS

Ej FSS

Ej FSS

Småhus-självbyggare

Ej FSS

Ej FSS

Ej FSS

Småhus - självbyggare och entreprenad

FSS för entreprenad-delen

BN gör behovsprövning för entreprenaddelen

BN gör behovsprövning för entreprenaddelen

Småhus-lovfria åtgärder PBL 9:4-4c

Ej FSS

Ej FSS

Ej FSS

Småhus- ej permanent bruk

BN gör behovsprövning

BN gör behovsprövning

BN gör behovsprövning

Bostadsbyggnad-ej småhus

Ej FSS

Ej FSS

Ej FSS

Äldre regler

Före 1 juni 2014 fanns det vid vissa byggåtgärder krav på byggfelsförsäkring och/eller färdigställandeskydd. I ärenden där startbesked ges från och med 1 juni 2014 krävs ingen byggfelsförsäkring. Om byggfelsförsäkring har tecknats före detta datum gäller dock den upphävda lagen om byggfelsförsäkring mm.

Mellan 2 juli 2014 och 1 januari 2016 krävdes färdigställandeskydd för vissa bygglovsbefriade åtgärder.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej