Kommunernas arbete med arkitektur och gestaltning

Under 2017 kommer Sverige troligen att få nya arkitektur-, form- och designpolitiska mål. Kunskapen om hur kommuner idag arbetar med gestaltningsfrågor inom Plan- och bygglagen, PBL, är överlag låg. Boverket har därför i år valt att i sin uppföljning ställa frågor om hur kommunerna arbetar med kravet i 2 kap 3 § PBL om främjande av ändamålsenliga strukturer med mera, om kravet i 12 kap 7 PBL att byggnadsnämnden ska ha tillgång till personer med arkitektutbildning samt vad Boverket kan bidra med för vägledning avseende arkitektur och gestaltning. Förutom att ge en ögonblicksbild av situationen i landet, ger svaren även inspel till Boverkets arbete inom området.

Ändamålsenliga strukturer

Av Sveriges 290 kommuner har 244 svarat på minst en av frågorna. I svaren om ändamålsenliga strukturer med mera kan det utläsas ett övergripande mönster: invånarmässigt större kommuner, kommuner med tillväxt eller med särskilda förutsättningar så som betydande turism arbetar generellt mer aktivt med frågan än flertalet av invånarmässigt mindre kommuner. Boverket har vid andra undersökningar sett ett liknande mönster (jfr bl.a. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, En analys av miljömålsenkäten, Boverket december 2009). Ur svaren framgår också att det i många av de mindre kommunerna finns begränsat med personella resurser med kunskap och kompetens inom området. Svaren speglar även de väldigt olika förutsättningar som finns för planering och byggande i Sveriges kommuner, både vad gäller exempelvis befolkningsmängd och exploateringstakten.

Enkäten visar att kommunerna i huvudsak arbetar med ändamålsenlig struktur med mera inom tre områden: översiktsplanering och detaljplanering, styr- och kunskapsdokument samt genom att öka personalens kunskap och kompetens. Vissa nämner även samverkan inom och utom kommunen som ett redskap. Många kommuner har eller håller på att arbeta fram lokala verktyg för tillämpningen. Vanligast förekommande styrdokument är trafik- eller grönstrukturplaner men det nämns även gestaltningsprogram knutna till enskilda detaljplaner. Få kommuner anger att de har eller håller på att ta fram övergripande dokument med utgångspunkt i arkitektur och gestaltning. De enstaka kommuner som har tagit fram en arkitekturpolicy arbetar i högre grad även med kompletterande verktyg så som exempelvis markanvisningar för genomförande av detaljplaner.

Tillgång till arkitektkompetens

Mönstret med knapphändiga personella resurser i de mindre kommunerna återkommer även i svaren om PBL:s krav att byggnadsnämnden ska ha tillgång till minst en arkitektutbildad person. Många mindre kommuner svarar att de köper in arkitektkompetens. Detta sker dessutom delvis inte kontinuerligt utan enbart vid behov. Större kommuner anger att byggnadsnämnden har tillgång till såväl arkitekter, landskapsarkitekter och planeringsarkitekter. Fördelarna med egen kompetens är bland annat bättre förutsättningar för långsiktig kunskapsuppbyggnad i kommunen och att relevanta kompetenser kan bidra i hela samhällsbyggnadsprocessen.

Önskemål om vägledning från Boverket

På frågan vad Boverket bör vägleda om inom arkitektur och gestaltning efterlyser många, såväl mindre som större kommuner, goda exempel. Det efterfrågas såväl lokala planeringsverktyg och exempel på hur gestaltningen lyfts i plan- och lovprocesserna som erfarenheter från genomförda projekt. Även vägledning kring stadsarkitektens roll och enskilda PBL-paragrafer önskas.

Det kan noteras att kravet vad gäller ändamålenlig struktur med mera gäller vid översikts- och detaljplanering, men att hänsyn även ska tas till vid exempelvis förhandsbesked och bygglov. Översikts- och detaljplanering är enligt PBL en kommunal angelägenhet, men det är inte reglerat var inom kommunen arbetet ska göras. Det som är reglerat är att kommunfullmäktige beslutar i frågor om översiktplaner och antagande av detaljplaner samt att fullmäktige i vissa fall får uppdra kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden att anta detaljplaner. PBL:s krav på arkitektkompetens är dock kopplat till byggnadsnämnden.

Boverket arbetar sedan år 2016 mer aktivt med att lyfta fram de övergripande frågorna arkitektur och gestaltning. Detta har hittills skett främst via interna och externa seminarier och konferenser. Arbetet fortsätter under år 2017.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej