Roller och ansvar

I första hand är det kommunens ansvar att bedöma om marken är lämplig för ändamålet utifrån bland annat hälsa och säkerhet. Länsstyrelsen ska bistå med underlag om allmänna intressen och värna om allmänna intressen i plansamråd. Länsstyrelsen utövar också tillsyn över kommunens planer och kan med hänvisning till hälsa och säkerhet överpröva och upphäva kommunens beslut om detaljplan.

Att planlägga mark och vatten är ett kommunalt ansvar. I detta ingår att göra avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen men också mellan olika allmänna intressen. Hälsa, säkerhet, och risken för olyckor, översvämning och erosion är exempel på allmänna intressen i denna avvägning.

De intressen som i plan- och bygglagen anses som allmänna beskrivs i lagens andra kapitel. De allmänna intressena kan sägas utgöra de ramar som staten har angett för kommunens befogenheter när det kommer till att planlägga användning av mark och vatten. Tillämpningen av bestämmelserna är i hög grad en kommunal angelägenhet och det ska finnas ett brett spelrum för lokala bedömningar. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 96)

Utöver PBL finns det annan lagstiftning som också kan sägas sätta ramar för hur mark och vattenområden kan användas i kommunen. Exempelvis kan åtgärder som är förenliga med PBL kräva tillstånd utifrån annan lagstiftning, exempelvis miljöbalken. Om det är lämpligt ska planläggning och annan prövning enligt PBL samordnas med prövning enligt annan lag.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 11 §

De enskilda intressena är inte specificerade i lagen utan uppkommer först när någon enskild blir berörd av kommunens planläggning eller beslut om lov. Frågor om hälsa och säkerhet kan beröra enskilda intressen och den enskilde kan ha synpunkter på dessa i en planprocess eller vid ett överklagande.

Kommunen

Kommunen har det huvudsakliga ansvaret för planläggning av mark och vatten. Denna planläggning innehåller avvägningar mellan olika intressen. I 2 kap. PBL finns en rad allmänna bestämmelser med olika krav på hänsyn för kommunens beslut. De allmänna intressena i andra kapitlet kan sägas utgöra samlade krav som staten satt upp för kommunens markanvändningsbeslut. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 96)

Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 2 §

Viss markanvändning kan kräva tillstånd utifrån annan lagstiftning, exempelvis miljöbalken. Prövningar utifrån de olika lagstiftningarna ska samordnas om det är lämpligt.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 11 §

Hänsyn till enskilda intressen

Enskilda intressen måste också avvägas vid de kommunala besluten om markanvändning. Frågor om hälsa och säkerhet kan, utöver att vara allmänna intressen enligt andra kapitlet, även vara enskilda intressen vid markanvändningsbeslut. Ofta kan allmänna och enskilda intresseen sammanfalla eller sammanjämkas på ett tillfredställande sätt. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 470)

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 1 §

Bedömningar i översiktsplanen

I översiktsplanen ska kommunen redovisa sin bedömning av hur skyldigheten att ta hänsyn till allmänna intressen vid beslut om användning av mark- och vattenområden kommer att tillgodoses. När det handlar om hälsa, säkerhet, och risken för olyckor, översvämning och erosion kan det innebära att i översiktsplanen redovisa var riskutsatta områden finns och inriktningen för kommande detaljplaneläggning och bygglov i dessa områden. Översiktsplanen är inte bindande utan vägledande för kommande beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 2-4 §§

Bindande beslut i detaljplaner, bygglov och förhandsbesked

När kommunen detaljplanelägger mark, eller beslutar om bygglov och förhandsbesked utanför detaljplanelagt område måste kommunen ta hänsyn till de allmänna intressena, däribland hälsa, säkerhet, och risken för olyckor, översvämning och erosion. Genom att besluta om detaljplan har kommunen bedömt att området är lämpligt för avsedd markanvändning.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 5-6 §§

Ansvar och skadestånd

Om det visar sig att kommunen fattat beslut om till exempel detaljplaner och bygglov på oriktiga grunder kan kommunen bli skadeståndsansvarig.

Vid myndighetsutövning kan skadeståndsansvar för personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada föreligga om skadan vållats genom fel eller försummelse. För beslut om detaljplan och bygglov är det sakskada eller ren förmögenhetsskada som kan bli aktuellt. Alla fel som sker i samband med myndighetsutövning är inte skadeståndsgrundande. Det krävs att myndighetsutövningen är uppenbart felaktig. Preskriptionstiden för skadestånd är 10 år, räknat från den skadegörande handlingen. Därefter kan inte kommunen ställas till svars för beslut som följer av PBL.

Skadeståndslag (1972:207) 3 kap 2 §

Preskriptionslag (1981:130) 2 §

Exempel - kommunens ansvar för att undersöka markföroreningar

I en hovrättsdom (Svea HovR 2013-09-20, mål nr T7240-12) dömdes en kommun att betala skadestånd till en byggherre som bebyggt en fastighet med bostäder. Kommunen hade antagit en detaljplan som medgav bebyggelse av bostäder och beviljat bygglov i enlighet med planen. Det framkom senare att marken inte var lämplig för bostäder på grund av kemikalieföroreningar från tidigare verksamhet.

Kommunen visste att det fanns risk för att marken var förorenad men hade inte utrett detta närmare. Kommunen hade enligt domstolen därmed inte i tillräcklig utsträckning förvissat sig om markens lämplighet för bebyggelse innan detaljplanen antogs. Domstolen ansåg att kommunens utredning angående eventuella föroreningar i marken inte hade varit tillräcklig. Kommunen skulle därför betala skadestånd till byggherren eftersom marken måste saneras. (Svea HovR 2013-09-20, mål nr T7240-12)

Läs mer om skadestånd här

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen har i planeringsprocesserna ansvar för att företräda och samordna statens intressen och tillhandahålla planeringsunderlag. I samband med kommunens planläggning ska länsstyrelsen särskilt bevaka riksintressen, miljökvalitetsnormer, strandskydd, regional samordning samt frågor som rör hälsa och säkerhet. Utöver detta har länsstyrelsen tillsyn över detaljplaner och kan i vissa fall överpröva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva detaljplaner.

Länsstyrelsens roll i översiktsplaneringen

I den kommunalal översiktliga planläggningen har länsstyrelsen en viktig roll att bistå med underlag och verka för att det underlag som statliga myndigheter tillhandahåller kommer till användning. Under samrådet för kommunens översiktsplan ska länsstyrelsen samordna statens intressen, tillhandahålla underlag och ge råd i fråga om plan- och bygglagens allmänna intressen. Det kan till exempel handla om att tillhandahålla nationella eller regionala underlag som berör jord, berg- och vattenförhållanden och underlag för att bedöma risken för olyckor, översvämning och erosion.

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 10 §

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 5-6 §§

När länsstyrelsen ger sina synpunkter vid samrådet av översiktsplanen bör länsstyrelsen klart skilja på sådana synpunkter som är att betrakta som råd och sådana som innebär påpekanden om att hälsoskydds- och säkerhetsintressen inte har tillgodosetts. Att länsstyrelsen är tydlig med sådana påpekanden är viktigt eftersom det uppmärksammar kommunen på att länsstyrelsen kan komma att pröva efterföljande detaljplaner.

I utställningsskedet ska länsstyrelsen tydligt klargöra i vilka avseenden staten har kvarstående erinringar mot planförslaget när det gäller ingripandegrunderna. Om kommunen i sin översiktsplan beaktat frågor om hälsa, säkerhet, och risken för olyckor, översvämning och erosion samt tydligt redogjort för översiktsplanens konsekvenser och om länsstyrelsen inte har haft några invändningar ska kommunen kunna räkna med att översiktsplanens intentioner får fullföljas utifrån de aspekter länsstyrelsen har att beakta. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 141-142)

Länsstyrelsen ska även minst en gång per mandatperiod, eller när kommunen begär det, bistå kommunen med en sammanfattande redogörelse. I denna ska länsstyrelsen redovisa sina synpunkter i fråga om statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Nya underlag avseende risker för hälsa och säkerhet och hur de förhåller sig till översiktsplanen kan vara en del av en sammanfattande redogörelse. Denna sammanfattande redogörelse kan också ge vägledning om vilka risker som kan vara aktuella att hantera i fysisk planering inom olika områden i kommunen.

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 28 §

Länsstyrelsen roll i detaljplaneläggning

När det kommer till detaljplanläggning bör i första hand meningsskiljaktigheter mellan länsstyrelsen och kommunen kunna lösas vid samråd. Endast i undantagsfall bör konflikter kvarstå som leder till att länsstyrelsen beslutar att överpröva och i förlängningen upphäva ett beslut om detaljplan eller områdesbestämmelser. Kommunen har därefter möjlighet att överklaga länsstyrelsens beslut som då avgörs av regeringen.

Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap 14,22 §§

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 10,12 §§

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 5 §

Du kan läsa mer om länsstyrelsens tillsyn över detaljplaner här

Enskilda

Enskilda som berörs av ett beslut har vid de olika samråds- och granskningsskedena i planarbetet och genom att de får yttra sig i bygglovsärenden möjlighet att ge sina synpunkter på vilka konsekvenser besluten kommer att få. Bland annat kan den enskilde ha åsikter om vilka konsekvenser planen eller beslutet om lov har för dem när det gäller hälsa och säkerhet och risken för olyckor, översvämning och erosion.

Om kommunen inte har tillgodosett synpunkter, och den enskilde sakägaren inte är nöjd när detaljplanen eller områdesbestämmelser antas eller när bygglov beviljas, kan den enskilde överklaga kommunens beslut.

Byggherre

Byggherren är den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Byggherren behöver inte vara en fysisk person utan kan även vara en juridisk person som till exempel ett företag, en bostadsrättsförening, en kommunal förvaltning eller en myndighet. Byggherrar kan vara såväl lekmän som professionella inom byggområdet.

Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 4 §

Byggherren skall se till att alla bygg-, rivnings- eller markåtgärder utförs enligt bestämmelserna i PBL och enligt föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av PBL. Det kan till exempel vara att invänta startbesked innan arbetet påbörjas. Byggherren skall också se till att kontroll och prövning utförs enligt den kontrollplan som är fastställd i startbeskedet. Det här innebär bland annat att byggherren ska se till att lov följs och att de tekniska egenskapskraven uppfylls.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 5 §

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej