Begreppen hälsa, säkerhet och risk i PBL

Begreppen människors hälsa och säkerhet och risken för olyckor, översvämning och erosion förekommer på flera ställen i plan- och bygglagen, PBL, bland annat då det handlar om kommunens uppgift att lokalisera bebyggelse till lämplig mark och när det handlar om länsstyrelsen tillsyn av kommunala beslut. Detta avsnitt beskriver begreppens uppkomst och innebörd i PBL. I detta avsnitt definieras också hur några relaterade begrepp används i denna vägledning.

Hälsa och säkerhet - allmänna intressen i PBL

Hälsa, säkerhet, och risken för olyckor, översvämning och erosion är viktiga begrepp i PBL och ingår i de allmänna intressen som regleras i 2 kap. PBL. De allmänna intressena kan sägas ange de krav som staten ställer på kommunen vid beslut om användning av mark och vatten och anger ramarna för kommunens handlingsutrymme. Bestämmelserna i andra kapitlet ska tillämpas både vid beslut om planläggning och vid prövning av bygglov och förhandsbesked i områden utanför detaljplan. De generellt formulerade intressena ska tolkas och avvägas mot varandra i planläggningen. (jfr prop. 2009/10:170 sid 158 och prop. 1985/86:1 sid 110).

Vissa av de allmänna intressena anses vara av nationell eller mellankommunal betydelse. För dessa intressen har staten inte helt överlåtit ansvaret åt kommunerna utan behållit möjligheten att ingripa i kommunens beslut om markanvändning. Människors hälsa och säkerhet, och risken för olyckor, översvämning och erosion, är exempel på intressen av nationell betydelse i PBL. (jfr. prop. 1985/86:1 sid 77)

Läs mer om länsstyrelsens ingripandegrunder här

Andra allmänna intressen med anknytning till hälsa och säkerhet

Bland de allmänna intressena i lagens andra kapitel finns det flera andra begrepp som har anknytning till hälsa och säkerhet. Exempelvis ska vid planläggning hänsyn tas till jord, berg- och vattenförhållanden, möjligheten att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp, möjligheten att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar. Vidare ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bland annat skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser. Bebyggelsen ska också utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 5-6 §§

Ytterligare en koppling till hälsa, säkerhet, och risken för olyckor, översvämning och erosion, är att hänsyn ska tas till klimataspekter vid planläggning. Detta för att främja goda miljöförhållanden, dels genom anpassning till klimatförändringar och dels genom en minskad klimatpåverkan. Att anpassa bebyggelse utifrån förväntade klimatförändringar är därmed ett allmänt intresse enligt PBL.
(jfr prop. 2009/10:170 sid 161-162).

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 3 §

Särskilda bestämmelser finns även om hur bostadsbyggnader ska lokaliseras, placeras och utformas med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenheter för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller. Det är också så att lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk inte får ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket kan medför en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt. Även bestämmelserna om miljökvalitetsnormer har en koppling till begreppen hälsa och säkerhet, då bland annat miljökvalitetsnormer för luft syftar till hälsoskydd.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6a §

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 9-10 §§

I "Relaterad information" hittar du länkar till Luftkvalitetsförordning (2010:477) och Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader.

Läs mer om allmänna intressen här

Hälsa och säkerhet

Hälso- och säkerhetsbestämmelser har funnits med länge i plan- och bygglagstiftningen. Hälsobestämmelserna har sitt ursprung i gamla bestämmelser om sundhet och hygien medan säkerhet kan relateras till tidiga bestämmelser om brandskydd.

WHO definierar hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte enbart frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning (Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity). Detta är en vid definition av begreppet hälsa som bör vara utgångspunkt även vid fysisk planering. I denna vägledning hanteras frågor som kan få en direkt negativ påverkan på människans hälsa. Den hanterar inte andra hälsofrämjande aspekter, som till exempel tillgång till grönytor för rekreation och dagsljusförhållanden, som också är betydelsefulla aspekter i fysisk planering.

Säkerhet kan sägas vara ett tillstånd som innebär frånvaro av, eller kontroll över, förekommande riskkällor. Ett säkert system, anläggning eller verksamhet är, åtminstone i teorin, fri från förhållanden som kan orsaka skada på människa, miljö eller egendom.

I plan- och bygglagen finns inga definitioner av begreppen hälsa eller säkerhet. Bestämmelserna om hälsa, säkerhet, och övriga allmänna intressen i lagens andra kapitel, är avsiktligt allmänt hållna. Detta motiveras med att det inte anses möjligt att i lagtext på ett mera preciserat sätt ange de allmänna utgångspunkterna för planering och bebyggelseutveckling. Det ankommer på kommunens företrädare att besluta om planerad utveckling och lagstiftaren har inte avsett att genom mer bindande regler i detalj styra utvecklingen i kommunen.
(jfr prop. 1985/86:1 sid. 111)

För att konkretisera kraven för hälsa och säkerhet behövs kompletterande underlag som kan bestå av utredningar, sammanställningar och bedömningar av ansvariga myndigheter. (jfr prop. 2006/2007:122 sid. 35). Utöver underlag från ansvariga myndigheter konkretiseras kraven inom vissa områden även genom förordningar beslutade av regeringen. Exempel på detta är förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader och luftkvalitetsförordningen (2010:477).

I "Relaterad information" hittar du Luftkvalitetsförordning (2010:477) och Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader.

Läs mer om vilka riktlinjer, riktvärden och underlag som finns för olika risker här

Risken för olycka, översvämning och erosion

Med risken för olycka avses risken för en plötsligt inträffad händelse som medför eller kan befaras medföra skada. Begreppet olycka har motsvarande betydelse i PBL som i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Begreppet olycka är relativt brett och kan innefatta till exempel plötsligt utsläpp eller explosion vid en kemisk industri, bensinstation eller transport av farligt gods. Ras och jordskred är också händelser som kan betraktas som olyckor.
(jfr prop. 2006/07:122 sid. 35)

Översvämningar och erosion, som inte är ett resultat av en plötslig händelse, betraktas inte som olyckor enligt lagen om skydd mot olyckor. Behovet av skydd mot översvämningar och erosion är därför speciellt angivna i andra kapitlet.
(jfr prop. 2006/07:122 sid. 35)

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 5 §

För att konkretisera kraven för olyckor, översvämning och erosion behövs kompletterande underlag. När det gäller risken för översvämningar kan det till exempel handla om bedömningar om hur ändrade klimatförhållanden kan påverka i vilken utsträckning olika lågt belägna områden är lämpliga för bebyggelse. De översvämningskarteringar som tas fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kan utgöra ett underlag.
(jfr prop. 2006/2007:122 sid. 35)

Många länsstyrelser har tagit fram regionala underlag som stöd för att bedöma risken för olyckor, översvämning och erosion. Exempelvis har flera länsstyrelser regionala riktlinjer för översvämning och hur olycksrisker utifrån transporter av farligt gods kan hanteras i fysisk planering.

Andra begrepp i denna vägledning

I denna vägledning används ett flertal olika begrepp relaterade till hälsa, säkerhet, och risken för olyckor, översvämning och erosion. Vad dessa begrepp har för innebörd i denna vägledning framgår nedan.

  • Risk = I vanligt språkbruk är risk ofta en beteckning på en farhåga för att en olycka sker eller att en skada uppkommer på annat sätt. Risk betecknar också, särskilt i sammansatta begrepp som riskanalys, en sammanvägning av sannolikheten för att en negativ händelse inträffar och dess konsekvenser. Det är den senare begreppsdefinitionen, där risken kan ses som en funktion av sannolikhet och konsekvens, som används i denna temavägledning.
  • Riskobjekt = en potentiellt farlig verksamhet, anläggning, naturrisk med mera som kan utgöra ett momentant eller långsiktigt hot om en störning eller olycka.
  • Skyddsvärda objekt = till exempel verksamheter, byggnader, infrastruktur eller områden som behöver skyddas mot olika risker.
  • Riktvärden = mätbara värden som visar nivåer som bör understigas, eller ibland överstigas, för att markanvändningen ska bedömas som lämplig. Riktvärden tas ofta fram av ansvariga myndigheter och är vägledande för beslut om markanvändning.
  • Gränsvärden = mätbara värden som visar nivåer som ska understigas, eller ibland överstigas, för att markanvändningen ska tillåtas. Gränsvärden är ofta beslutade genom förordning eller annan författning.
  • Miljökvalitetsnormer = Miljökvalitetsnormerna härrör från miljöbalkens 5 kapitel och kan utgöra gränsvärdesnormer, målsättningsnormer indikativa normer eller övriga normer som följer av EU. Vid tillämpningen av plan- och bygglagen är det i huvudsak normer för luft och vatten som kan vara aktuella. [MB 5 kap. 2§]
Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej