Olika intressen

Det som enligt plan- och bygglagen räknas som allmänna intressen beskrivs i lagens andra kapitel. Allmänna intressen är bland annat natur- och kulturaspekter, utformningen av bebyggelse samt vissa bestämmelser i miljöbalken. Kommunerna ska ta hänsyn till de allmänna intressena vid planläggning och lovgivning.

Det är i första hand de förtroendevalda i kommunen som genom plan- och lovbeslut får ta ställning till vilken utveckling som är lämplig för kommunen. Vid prövningen av frågor enligt plan- och bygglagen ska kommunen dock ta hänsyn till både allmänna och enskilda intressen.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 1 §

De enskilda intressena är inte specificerade i lagen utan de uppkommer först när någon enskild blir berörd av kommunens planläggning eller lovbeslut.  Ofta kan allmänna och enskilda intressen sammanfalla eller sammanjämkas på ett tillfredsställande sätt. (jfr. prop 1985/86:1 sid 470)

Även om det är en av de grundläggande principerna att bedömningar i olika frågor enligt plan- och bygglagstiftningen ska utgå från vad som är en från allmän synpunkt lämplig markanvändning, så ska hänsyn alltså alltid tas till enskilda berörda intressen. Detta är ett uttryck för den så kallade proportionalitetsprincipen som innebär att det alltid ska finnas en rimlig balans mellan nyttan av ett beslut i en fråga och de konsekvenser som beslutet får för motstående enskilda intressen.  (jfr. prop  2009/10:170 sid 160)

Utgångspunkter för bedömningen

Mark och vattenområden ska användas till det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet och läge och till behoven.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 2 §

Mark får dock bara tas i anspråk för att bebyggas om den, från allmän synpunkt, är lämplig för ändamålet.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 4 §

Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 och 4 kap miljöbalken ska tillämpas och miljökvalitetsnormer enligt 5 kap miljöbalken ska följas.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 2,10 §§

Nationella mål ska beaktas av kommunen i den översiktliga planeringen, men de är inte ett allmänt intresse enligt 2 kap PBL.

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 5 §

Vid hantering av ärenden ska kommunen främja 

  • en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder
  • en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper
  • en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt
  • en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens.
  • bostadsbyggandet och utvecklingen av bostadsbeståndet

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 3 §

Allmänna intressen som kommunen ska ta hänsyn till

I andra kapitlet anges de intressen som är allmänna intressen enligt plan- och bygglagen och som kommunen ska ta hänsyn till, tillämpa och följa i planer och beslut enligt plan- och bygglagen.

Grundläggande hushållningsbestämmelser enligt miljöbalken

Miljöbalkens tredje kapitel innehåller grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden och dessa ska tillämpas vid beslut om planläggning och vid prövning av ärenden om lov eller förhandsbesked.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 2 §

Av miljöbalken (MB) framgår att följande verksamheter är allmänna intressen enligt plan- och bygglagen.

  • Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. (Miljöbalk 3 kap 2 §)
  • Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. (Miljöbalk 3:3)
  • Jord- och skogsbruk som är av nationell betydelse. (Miljöbalk 3 kap 4 §)
  • Mark- och vattenområden av betydelse för rennäringen, yrkesfisket eller vattenbruk. (Miljöbalk 3 kap 5 §) 
  • Mark- och vattenområden samt den fysiska miljön i övrigt som har betydelse med hänsyn till naturvärden, kulturvärden eller friluftslivet. (Miljöbalk 3 kap 6 §) 
  • Mark- och vattenområden som innehåller värdefulla ämnen eller material. (Miljöbalk  3 kap 7 §) 
  • Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering. (Miljöbalk 3 kap 8 §) 
  • Mark- och vattenområden av betydelse för totalförsvaret. (Miljöbalk 3 kap 9 §)

Miljöbalk (1998:808) 3 kap 2-9 §§

För varje verksamhet anges om denna är ett sådant allmänt intresse som också kan vara av riksintresse. Processen för att ange riksintressen regleras i en förordning om hushållning med mark- och vattenområden m.m. (1998:896).

Särskilda bestämmelser för vissa områden enligt miljöbalken

Även miljöbalkens bestämmelser i fjärde kapitlet som gäller för vissa områden i landet, innebär sådana allmänna intressen enligt plan- och bygglagen som ska tillämpas vid beslut om planläggning och vid prövning av ärenden om lov eller förhandsbesked. Dessa geografiskt angivna områden är i sin helhet av riksintresse beroende på de natur- och kulturvärden som finns i områdena.

Natura 2000-områden är också av riksintresse enligt miljöbalken och är därmed av allmänt intresse enligt plan- och bygglagens andra kapitel.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 2 §

Miljöbalk (1998:808) 7 kap 7 §

Miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken

Miljökvalitetsnormer som meddelats med stöd av miljöbalkens femte kapitel är sådana allmänna intressen enligt plan- och bygglagen som ska följas vid planläggning och i andra ärenden.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 10 §

Det finns normer för utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt för omgivningsbuller.

Natur- och kulturvärden

Planläggning och beslut i ärenden enligt plan- och bygglagen ska ske med utgångspunkt i de natur- och kulturvärden som finns i den byggda miljön och i landskapet. Exempelvis är olika typer av grönområden grundläggande komponenter i en ändamålsenlig struktur. (prop 94/95: 230 s 49)

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 3 §

Miljö och klimataspekter

Planläggning och beslut ska ske med hänsyn till miljö- och klimataspekter. Syftet är att planläggning ska främja goda miljöförhållanden, dels genom att den anpassas till klimatförändringar, dels genom att leda till minskad klimatpåverkan.  (prop 2009/10:170 sid 161)

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 3 §

Mellankommunala och regionala förhållanden

Planläggning och beslut ska ske med hänsyn till mellankommunala och regionala förhållanden. Kommunen ska inte bara ta hänsyn till förhållandena i angränsande kommuner utan också till behovet av samverkan och samarbete i ett bredare regionalt perspektiv.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 3 §

Hur bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras

Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till

  • människors hälsa och säkerhet
  • jord, berg- och vattenförhållandena
  • möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektroniska kommunikationer samt samhällsservice i övrigt
  • möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar
  • risken för olyckor, översvämning och erosion.

Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 5 §

Hur bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras

Vid planläggning och i ärenden om bygglov ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till

  • stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan
  • möjligheterna att skydda mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser
  • de åtgärder som behövs för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar
  • behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden
  • möjligheterna att hantera avfall
  • trafikförsörjningen och behovet av en god trafikmiljö
  • möjligheterna för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området
  • behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

Dessa krav gäller också i ärenden om skyltar och ljusanordningar.

Vid planläggning och i andra ärenden ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i befintlig bebyggelse ska göras varsamt.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Sammanhållen bebyggelse

Kommunen ska vid planläggning se till att det, inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse, finns lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse samt möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell service samt vägar, gator och torg. (prop. 2009/10:170 sid 167)

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 7 §

Placering av byggnadsverk under markytan

Vid planläggning och lovgivning ska byggnadsverk som placeras under markytan utformas så att de inte försvårar användningen av marken ovanför. 

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 8 §

Hänsyn till omgivningen

Planläggning samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar får inte ske om det påverkar grundvattnet negativt eller innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenheter på annat sätt.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 9 §

Att undvika dubbelarbete

Handläggningen kan samordnas när ett ärende ska prövas enligt olika lagar. Syftet är att undvika dubbelarbete.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 11 §

Allmänna intressen – en utgångspunkt för hållbar utveckling

Lär mer om hur de allmänna intressena kan användas som utgångspunkt för att arbeta med hållbar utveckling i Boverkets vägledning "Hållbar utveckling i översiktsplaneringen".

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej