Ett startbesked behövs för att få påbörja en byggnads-, rivnings- eller markåtgärd. För att få ett startbesked ska byggherren vid det tekniska samrådet kunna visa att åtgärden antas uppfylla  kraven i plan- och bygglagen med tillhörande föreskrifter. Byggherren ska då också, som allra senast, kunna visa att det finns byggfelsförsäkring, färdigställandeskydd och skyddsrumsbesked om så krävs. Det kan också krävas en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem. Plan- och bygglag (2010:900) 10:23 23 § Byggnadsnämnden ska med ett startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas, om
1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
2. ett bevis om att det finns en byggfelsförsäkring eller ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs en sådan försäkring eller ett sådant skydd,
3. ett bevis om besked om skyddsrumskyddsrumSkyddsrum, anläggning, byggnad eller del därav som är utformad för att skydda människor, föremål e.d. mot verkningar av stridsmedel. (TNC: Plan- och byggtermer) har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum, och
4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt 23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. Stäng lagtext

Byggnadsnämndens startbesked

I startbeskedet ska byggnadsnämnden

• fastställa den kontrollplan som ska gälla för åtgärderna,
• bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna, 
• bestämma villkor och ungefärlig tidpunkt för utstakning,
• bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför beslutet om slutbesked.

Byggnadsnämnden ska också i startbeskedet ge upplysningar om de krav som finns i annan lagstiftning. Plan- och bygglag (2010:900) 10:24 24 § I startbeskedet ska byggnadsnämnden
1. fastställa den kontrollplan som ska gälla för åtgärderna enligt byggherrens förslag och det som kommit fram i det tekniska samrådet eller annars i handläggningen av ärendet, med uppgift om vem eller vilka som är sakkunniga eller kontrollansvariga,
2. bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna, om sådana villkor behövs,
3. bestämma villkor och ungefärlig tidpunkt för utstakning, om utstakning behövs,
4. bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför beslut om slutbesked, och
5. ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning, i den mån sådana upplysningar behövs. Stäng lagtext

Byggnadsnämndens bedömning

När byggnadsnämnden bedömer om ett startbesked kan ges kontrollerar nämnden att åtgärderna kan antas uppfylla lagens krav. I normalfallet finns ingen anledning att misstro den byggherrebyggherreByggherre, den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. (PBL) som redovisar att ett byggprojekt kommer att uppfylla de tekniska egenskapskraven. Är projektet så bristfälligt redovisat att byggnadsnämnden inte har möjlighet att bedöma det, behövs en bättre redovisning innan ett startbesked kan ges.

Om byggnadsnämnden är tveksam till byggherrens egenkontroll, medhjälpares kompetens eller befarar att de tekniska kraven inte kommer att uppfyllas ska inget startbesked ges. Nämnden kan då kräva att en sakkunnig, på byggherrens bekostnad, bedömer kvaliteten på den tekniska lösningen så att startbesked kan lämnas.

Exempel på sådana situationer kan vara när:

• energibalansberäkningar visar att energihushållningskraven inte kommer att kunna klaras,
• en stomkonstruktion inte är tillräckligt stabiliserad,
• bygget inte kommer att ha ett tillräckligt fuktskydd under byggtiden,
• byggherren inte kan visa hur fukttillståndet ska hinna bli tillräckligt lågt under planerad byggtid,
• utrymningsvägarna inte uppfyller kraven på trygg utrymning, eller
• en viss brandsäkerhetsfråga inte är belyst.

Byggherren har möjlighet att begära ett startbesked trots att byggnadsnämnden bedömer att förutsättningarna för detta inte är uppfyllda. Byggnadsnämnden kan då besluta att inte bevilja ett startbesked, men byggherren har möjlighet att överklaga beslutet. (Prop 2009/10:170 sid 316 ff)

Startbesked för delar av arbetet

Byggnadsnämnden kan ge ett startbesked för delar av det arbete som ska utföras, till exempel kan entreprenören få schakta men inte påbörja grundkonstruktionen. Ett annat exempel är att grundkonstruktionen får utföras trots att det råder tveksamheter om takkonstruktionen. Förutsättningen är att bygglovet är beviljat. (Prop 2009/10:170 sid 317)

Kompletterande villkor

I vissa situationer kan byggnadsnämnden behöva göra ändringar i ett givet startbesked. (Prop 2009/10:170 sid 321)

Detta kan bli aktuellt om kompletterande villkor behövs för att uppfylla kraven enligt lagen eller de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och om behovet av villkoren inte kunde förutses när startbeskedet gavs. gavs. Plan- och bygglag (2010:900) 10:29 29 § Byggnadsnämnden får besluta om kompletterande villkor för bygg- eller rivningsåtgärderna eller för kontrollen, om
1. sådana villkor behövs för att uppfylla kraven enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, och
2. behovet av villkoren inte kunde förutses när startbeskedet gavs. Stäng lagtext Det kan exempelvis ske om byggnadsnämnden vid sitt arbetsplatsbesök upptäcker allvarliga brister. (Prop 2009/10:170 sid 320)

Startbeskedets giltighetstid

Startbeskedet till ett lovpliktigt ärende upphör att gälla samtidigt som lovet, fem år efter att lovet vunnit laga kraft. Startbeskedet till ett anmälningspliktigt ärende, till exempel installation av eldstad, upphör att gälla två år efter att det gavs. Plan- och bygglag (2010:900) 10:25 25 § Ett startbesked för lovpliktiga åtgärder upphör att gälla den dag då beslutet om lov upphör att gälla. Ett startbesked för anmälningspliktiga åtgärder upphör att gälla två år efter att startbeskedet gavs. Om arbetena då har påbörjats men inte avslutats och ett nytt tekniskt samråd behövs, ska byggnadsnämnden kalla till ett nytt sammanträde för tekniskt samråd. Om det finns förutsättningar för slutsamråd enligt 30 § får byggnadsnämnden i stället kalla till slutsamråd. Det som sägs om slutsamråd i andra stycket gäller även när startbesked enligt första stycket upphör att gälla. Stäng lagtext  

Om startbeskedet har upphört att gälla och arbetena har påbörjats men inte avslutats kan byggnadsnämnden i ett anmälningspliktigt ärende kalla till ett nytt tekniskt samråd. I  lovpliktiga ärenden måste byggherren däremot ansöka om lov på nytt. Om arbetena är i det närmaste avslutade, eller om det inte är aktuellt för byggherren att avsluta arbetet, kan byggnadsnämnden direkt kalla till slutsamråd. Detta gäller oavsett om ärendet är lov- eller anmälningspliktigt. (Prop 2009/10:170 sid 318)

Om arbetena inte har avslutats inom den tid som gäller för startbeskedet ska den kontrollansvarige underrätta byggnadsnämnden om detta. (Prop 2009/10: 170 sid 318)

Startbesked när tekniskt samråd inte behövs

Om det inte behövs något tekniskt samråd, ska byggnadsnämnden ge startbesked redan i beslutet om lov, eller snarast möjligt därefter, eller efter att anmälan har kommit in. Om alla handlingar inte har kommit in ska byggnadsnämnden förelägga byggherren att skicka in dessa. Om de åtgärder som lovet eller anmälan avser kräver tillstånd av någon annan myndighet, ska byggnadsnämnden upplysa byggherren om detta. Plan- och bygglag (2010:900) 10:22 22 § Om det enligt 14 § inte behövs något tekniskt samråd, ska byggnadsnämnden i beslutet om lov eller snarast möjligt därefter eller efter det att anmälan har kommit in
1. ge startbesked, eller
2. förelägga byggherren att ge in de ytterligare handlingar som behövs för nämndens prövning i frågan om startbesked. Om byggnadsnämnden finner att de åtgärder som lovet eller anmälan avser kräver tillstånd av någon annan myndighet, ska nämnden upplysa byggherren om detta. Stäng lagtext

Avgift för startbesked

Byggnadsnämnden får ta ut en avgift för beslut om startbesked. Plan- och bygglag (2010:900) 12:8 8 § Byggnadsnämnden får ta ut avgifter för
1. beslut om planbesked, förhandsbesked, villkorsbesked, startbesked, slutbesked och ingripandebesked,
2. beslut om lov,
3. tekniska samråd och slutsamråd,
4. arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen,
5. upprättande av nybyggnadskartor,
6. framställning av arkivbeständiga handlingar,
7. expediering och kungörelse enligt 9 kap. 41–41 b §§, och
8. andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder. Lag (2011:335) Stäng lagtext