Boverket är sedan mitten av 1990-talet engagerad i brottsförebyggande inom stadsbyggnad och utformning av byggnader. Uppdraget kallas för (brottsförebyggande genom stadsplanering och byggnadsutformning).
Det är två ord som ofta förväxlas och får samma mening och innebörd i vårt moderna samhälle. Enligt Nationalencyklopedin är ”trygghet” det samma som att vara trygg medan ”säkerhet” är det samlade resultatet av åtgärder eller egenskaper som minskar sannolikheten att olyckor eller andra oönskade händelser skall inträffa. Trots de olika ordens innebörd, finns det en symbios de emellan, det gäller också för brottsprevention inom samhällsbyggnadsfrågor.
Brottsförebyggande synsätt
I både Sverige och många andra länder har ett brottsförebyggande synsätt tillämpats i mängder av fall när det gäller utformningen av den fysiska miljön. Aktiva i arbetet med europeisk standardisering på området har i synnerhet Danmark, Storbritannien och Nederländerna varit. I de nordiska länderna är traditionen att i dessa frågor arbeta med inriktning mot öppna gator, bostadsområden och stadsdelar, i motsats till de s.k. gated communities som fått spridning i bl.a. USA. Gated communities, med fysiska säkerhetsbarriärer och olika grad övervakning, blir oftast mycket säkra enklaver för de boende och övriga med tillträde, medan brottsligheten och otryggheten finns kvar och även kan förvärras utanför grindarna.
Risken är då stor för en typ av social segregation och utarmat offentligt liv som vi i den nordiska traditionen strävar efter att undvika. Danskarna gick tidigt motsatt väg genom att förespråka miljöer som ger boende och andra en kombination av trygghet, trivsel och spänning i ett stadsmässigt öppet sammanhang. Dansk Standard gav 1990 ut ”Anvisning for teknisk forebyggelse af vold og haervaerk”, och denna handledning för strukturering av gator, gång- och cykelstråk, platsbildningar, trafik och entréer kom att bli en viktig plattform för det Europagemensamma arbete som SIS kommitté 208 speglar och deltar i.
Nationellt program
Regeringen presenterade år 1996 ett nationellt brottsförebyggande program – Allas vårt ansvar (Ds 1996:59). I programmet betonades att brottsligheten skulle angripas med en bred kriminalpolitisk ansats och att det krävdes en ökad medvetenhet om vikten av förebyggande insatser inom alla samhällsområden. Programmet framhöll bland annat att brottsförebyggande och trygghetsskapande effekter borde tillmätas större vikt än vad som tidigare hade varit fallet vid ny- och ombyggnader av boendemiljöer.
Som ett led i det nationella brottsförebyggande programmet gjorde Boverket rapporten Brott, bebyggelse och planering från 1998.
Regeringen gav Brottsförebyggande rådet (BRÅ) att i uppdrag utveckla arbetet med bebyggelseinriktade åtgärder som ökar tryggheten och förebygger brott. Uppdraget genomfördes i samverkan mellan BRÅ, Boverket och Rikspolisstyrelsen (RPS) och i samförstånd med Svenska Kommunförbundet. År 2002 kom så rapporten Bebyggelseinriktade åtgärder mot brott och otrygghet.
Boverket arbetar med standarder
Boverket är en av aktörerna i arbetet med att ta fram rapporter inom standarden ”Brottsförebyggande stadsplanering”. Arbetet startade 1998, efter etablerandet av den europeiska standardiseringskommittén ”Prevention of crime by urban planning and building design”, CEN/TC 325. Den svenska kommittén drivs genom Swedish Standards Institute (SIS) tekniska kommitté, SIS/TK 208. Under årens lopp har olika svenska myndigheter, forskare och andra aktörer deltagit i SIS kommitté, några under kortare tid, andra under längre. I det första skedet var i synnerhet myndigheter aktiva så som Rikspolisstyrelsen (RPS), BRÅ och Boverket. Under senare tid har bl.a. Stockholms stad, Göteborgs stad, Sveriges konsumenter och Svensk bensinhandel varit medverkande. Sedan arbetet startade har Boverket och professor emeritus Björn Klarqvist (kommittéordföranden) varit engagerade i kommittéarbetet.
En guide till trygghet
Projektet ”Brottsförebyggande stadsplanering” har pågått inom CEN sedan ett antal år tillbaka och under 2008 kom rapporten översatt till svenska som guide. Förhoppningsvis ska den nya rapporten leda till miljöer där människor upplever trygghet och där brottsligheten minskar. Guiden inleds med texter som har skrivits av svenska experter. I övrigt innerhåller den rapporten om ”Brottsförebyggande genom stadsplanering och bebyggelseutformning” samt en terminologistandard som definierar alla uttryck som används. Tanken är att det ska bli en praktisk användbar guide för alla som vill öka tryggheten i våra miljöer.
Den nya guiden innebär inte att projektarbetet är avslutat. När det gäller brottsprevention vid byggnaders utformning är delarna om bostäder, kontor och butiker avklarat. Vidare arbetas det med bensinstationer och skolor. En separat arbetsgrupp har inlett arbetet med att utforma regler som skyddar kollektivtrafiken mot brott.
Projektet har gott om arbetsuppgifter under de närmaste åren och projektgruppen välkomnar nya deltagare i SIS/TK 208. Den som vill vara med och påverka processen kan ta kontakt med SIS. Det finns särskilt stora möjligheter att få gehör för sina synpunkter när det gäller de nystartade projekten: bensinstationer, skolor och kollektivtrafik.
Fakta
Rapporten heter ”Brottsförebyggande stadsplanering” och arbetet bedrivs i SIS tekniska kommitté ”Brottsförebyggande genom stadsplanering och byggnadsutformning”, SIS/TK 208. Rapporterna som utgör den nya guiden från SIS är europeiska och heter SS-EN 14383-1 ”Brottsförebyggande genom stadsplanering och byggnadsutformning – Del 1 Terminologi” resp. IS-CEN/TR 14383-2 ”Brottsförebyggande genom stadsplanering och byggnadsutformning – Del 2: Stadsplanering”
Kontaktperson
Curt Linder, Project Manager, Building and Construction
SIS, Swedish Standards Institute.
E-post till Curt Linder