Den övervägande delen av Sveriges yta är landsbygd. Medan en liten och minskande andel av befolkningen bor i utpräglade glesbygder så ökar den i mer tätortsnära landsbygdsområden. Många invånare väljer också ett växelvis boende i stad och på landsbygd.
 |
Fysisk planering i landsbygder Nationella landsbygdnätverkets arbetsgrupp för planering har tagit fram vägledande material som svarar på frågorna Varför fysisk planering i landsbygder? Och hur kan man gå tillväga?
Du hittar allt material på nätverkets webbplats.
|
Staden saknar förutsättningar för sin egen försörjning av bland annat mat, energi och råvaror. En stad har inte heller några möjligheter att ta hand om sitt avfall. En välmående stad är beroende av en välmående landsbygd, och tvärtom, för att främja en för oss alla hållbar samhällsutveckling lokalt och regionalt. Den kommunala översiktsplanen är ett betydelsefullt verktyg i detta arbete. Aktuella planeringsfrågor för kommunerna att hantera i sina översiktsplaner, som berör landsbygden, är bland annat utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen och områden lämpliga för utbyggnad av vindkraft. Viktiga planeringsunderlag för kommunerna i sammanhanget är regionala landsbygdsutvecklingsprogram, regionala landskapsanalyser, kulturmiljöprogram, regionala strategier och mål för till exempel energi, klimat och bostadsförsörjning, naturvårdsinventeringar m.m.
I planeringsprocessen är det också viktigt att ha en god dialog med enskilda människor, byalag, intresseföreningar, folkrörelser m.m. för en positiv utveckling av landsbygden. Goda förutsättningar för aktörer på den lokala nivån att påverka kommunala, regionala och nationella planerings- och utvecklingsfrågor stärker utvecklingskraften på landsbygden. Därtill är samverkan mellan olika sakområden och planeringsnivåer viktiga för ett lyckat resultat. Samverkan inom och mellan exempelvis kommun och länsstyrelse behövs för en hållbar utveckling av stad och land.
Översiktsplanen i strandnära läge (LIS- områden)
För att främja utvecklingen på landsbygden finns det möjlighet att tillämpa ett differentierat strandskydd i hela landet med några undantag. Det gör det möjligt att ta tillvara strändernas attraktionskraft för att utveckla landsbygden. Kommunerna ska i översiktsplanen redovisa avgränsade områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge (så kallade LIS-områden), där det får beaktas som ett särskilt skäl om en byggnad, verksamhet, anläggning eller åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden. Detta förutsätter att det finns sådana områden inom kommunen.
Läs mer under rubriken Strandskydd som finns till vänster.
AREELLA NÄRINGAR
De areella näringarna betydelse och företagens karaktär är viktiga att beakta i den kommunala översiktsplanen, eller underlag till dessa. Till de areella näringarna räknas oftast näringar som använder olika biologiska resurser på land och i vatten.
Den största areella i Sverige är skogsbruket. Såväl sågverkens trävaror som massaindustrins pappersmassa och papper exporteras i stor omfattning. Skogen är en nationell tillgång som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. För många människor ger också skogen möjlighet till rekreation genom till exempel jakt, promenader, fiske, svamp- och bärplockning och orientering.
J
Jordbruket producerar mycket mer än livsmedel.
Jordbruket är en komplex näring som producerar mycket mer än enbart livsmedel. Näringen innehåller också stora utmaningar ur ett miljöperspektiv då jordbruket använder mycket sötvatten och även gödnings- och bekämpningsmedel. Samtidigt upprätthåller jordbruket mycket stora natur- och kulturmiljövärden. Den svenska jordbruksmarken är i vissa områden utsatt för ett hårt exploateringstryck. Bebyggd åkermark kan aldrig återställas, varför det i översiktsplanen är viktigt att prioritera och styra bebyggelseutvecklingen så att framtida produktionsmark för råvaror och energi inte går förlorad.
Rennäringen har en särställning som areell näring i landets norra delar genom sambandet med den samiska kulturen. Näringens behov av mark varierar under ett år. Det kan handla om vinter- och sommarbeten, vandringsleder och kalvningsområden. Samebyarnas redovisningar av markanvändningen, och i förekommande fall utpekade riksintressen, är de främsta underlagen för den fysiska planeringen.
Längs med Sveriges kustband finns fisket, en areell näring som i hög grad regleras genom internationella överenskommelser och svenska regler. De areella behoven innefattar hamnar och fångstområden. Även fiskens uppväxtområden och vandringsvägar är viktiga för fisket. Förutom yrkesfisket är även husbehovs- och fritidsfiske betydelsefulla näringar.
TURISM
Den växande turismen skapar efterfrågan på nya upplevelser och svenska landsbygder kan erbjuda natur- och kulturmiljöer med unika värden. Vid byggande av exempelvis besöksplatser eller turistanläggningar kan attraktiviteten förstärkas, men risk finns även att det blir negativ påverkan, att attraktiviteten byggs bort. Det är därför viktigt att kommunerna i sin översiktsplanering gör bedömningen om var och hur turismen ska utvecklas och att man tar vara på de unika värdena som representerar just den egna kommunen.
För en positiv utveckling av turismen är det även av betydelse att det finns väl fungerande kommunikationer. Inte bara bilvägar utan även cykel- och vandringsleder kan behöva utvecklas. För vissa kommuner är också tillgängligheten för båttrafiken viktig, i form av exempelvis småbåtshamnar och serviceutbud. Besöksmål i sig behöver också vara tillgänglighetsanpassade till olika typer av turister, både för den vane friluftsmänniskan, för lågskoturisten, för barn och för personer med olika funktionsnedsättningar. En plan för turismutvecklingen kan fungera som ett planeringsunderlag för kommunens översiktsplanering.
För näringsidkare kan landsbygdsprogrammet erbjuda möjligheter till utveckling av den egna turismverksamheten. Projektstöd kan fås för projekt som förbättrar förutsättningarna för en konkurrenskraftig besöks- och turismnäring på landsbygden. Projektstöd ges också till utveckling och introduktion av IT-baserade tjänster för marknadsföring, distribution, kontakt och bokningar för en grupp av turistföretag. Syftet är att göra det enklare för företagen att nå ut till sina kunder. I de flesta fall söks stöd hos din länsstyrelse. Om ansökan gäller projekt som berör hela landet, skicka ansökan till Jordbruksverket. Om ansökan gäller projekt inom det samiska området är det Sametinget som handlägger ansökningarna.
SERVICE PÅ LANDSBYGDEN
För att människor även fortsättningsvis ska kunna fortsätta att bo och verka på landsbygden krävs en god service. Tillgång till god IT-kommunikation, livsmedelshandel, hälso- och sjukvård, m.m. behövs för att vardagslivet ska fungera. Stora handelsetableringar på ett ställe i kommunen kan exempelvis påverka handeln i kommunens landsbygdsområden negativt, bidra till ett ökat bilåkande och i längden utarma servicen och befolkningen på landsbygden.
Etablering av olika verksamheter skapar arbetstillfällen och bidrar till en levande landsbygd. Permanent- och fritidsboende kan ge underlag för lokal service som till exempel butiker, skolor och kollektivtrafik. Attraktiva boendemiljöer kan även bidra till företagsetableringar. Översiktsplanen har en nyckelroll för att prioritera områden och bidra till en positiv landsbygdsutveckling. Enligt plan- och bygglagen ska kommunen i översiktsplanen bland annat redovisa områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen utifrån bestämmelserna i miljöbalkens sjunde kapitel.
För att stödja och stimulera arbetet med kommersiell och offentlig service i Sveriges gles- och landsbygder har regeringen beslutat att varje län ska ha ett Regionalt serviceprogram, med genomförande mellan 2010 och 2013. Utgångspunkten är att en god tillgång till lokal service bidrar till en positiv utveckling på landsbygden. Genom en medveten satsning på servicepunkter, utifrån regionala förutsättningar och lokala behov, skapas en bättre beredskap och en hållbar utveckling inför framtiden. Programmen ska samverka med övriga regionala program såsom Regionala utvecklingsprogram, Regionala tillväxtprogram och regionala genomförandestrategier inom Landsbygdsprogrammet.