Hur kan klimatanpassning ske genom fysisk planering?
Processen med att ta fram fysiska planer, både på översiktlig och på detaljerad nivå, kan åstadkomma en kunskapshöjning genom sitt medborgardeltagande och sin lokala förankring.
Plandokumenten kan innehålla riktlinjer, rekommendationer eller bestämmelser för efterföljande planering och lovgivning. Den fysiska planeringens främsta lagstöd finns i Plan- och bygglagen (PBL) och i Miljöbalken (MB). Det är kommunernas skyldighet enligt PBL att beakta och ange de risker som finns i området i sitt planarbete. Hälsa och säkerhet är viktiga allmänna intressen enligt PBL.
Översiktlig planering
På översiktlig kommunal planeringsnivå finns den helhetssyn som behövs för att kunna överblicka konsekvenserna av klimatförändringarna. Riskområden kan pekas ut och strategiska beslut kan tas om lämpliga aktioner. Brett förankrade politiska ställningstaganden som tas på denna nivå ska kunna påskynda arbetsprocessen för mer detaljerad planering och för lovgivning.
För riskområden som förväntas bli drabbade av till exempel översvämningar till följd av ökade vattenflöden i sjöar och vattendrag eller av havsytans höjning finns flera möjliga lösningar. Att hålla undan ny bebyggelse från dessa områden ska inte ses som den enda lösningen. En större exploatering kan exempelvis ge ekonomiska motiv till utbyggnad av skyddsvallar och mekaniska barriärer. Att uppföra bebyggelse och infrastruktur på ett skadesäkert sätt ska också ses som en möjlig lösning.
I de fall där kostsamma skyddsåtgärder inte är ett alternativ kan det dock vara nödvändigt att ta beslut om var ny bebyggelse inte kan tillåtas, till exempel genom lägsta tillåtna anläggningshöjd. Däremot är det inte lämpligt att i den översiktliga planeringen ange exakt hur anpassningen rent tekniskt, arkitektoniskt eller ingenjörsmässigt ska gå till. Detta eftersom tekniker och metoder förfinas och förbättras hela tiden och att dessa typer av detaljerade beslut bättre hör hemma i efterföljande planering och vid bygglov.
Ett förändrat klimat kan också komma att leda till ett ökat besökstryck på naturreservat och andra områden med intresse för naturvård, rekreation och friluftsliv. Naturvårdens säkerställda områden kan också komma att behöva förflyttas geografiskt till följd av förändrade klimatzoner. På översiktlig planeringsnivå kan det därmed finnas behov av att kontrollera om dagens säkerställda områden kommer att överensstämma med framtida behov i ett förändrat klimat.
Detaljplanering och områdesbestämmelser
På detaljerad plannivå kan man med juridisk bindning ange bestämmelser som syftar till att höja beredskapen inför klimatförändringarnas konsekvenser. Exempel på sådana bestämmelser kan vara bebyggelsens lokalisering på tomten, högre grundläggningsnivå och större taklutningar. Andra möjliga bestämmelser med relevans för klimatanpassning kan vara storlek på grönytor och system för omhändertagande av dagvatten.
Ett varmare klimat kan förändra människors benägenhet att vistas utomhus. För den detaljerade planeringen kan detta medföra att större ytor behöver avsättas på gator och torg . Planeringen kan också behöva ta hänsyn till att längre perioder av hetta ger ett ökat behov av skugga. Lövfällande träd ger skugga när solen står som högst men släpper fram sol och ljus under vinterhalvåret.