Fram till och med augusti 2011 har cirka 110 kommuner slutfört sina planeringsinsatser för vindkraft. I de områden som pekats ut som lämpliga för vindkraft har de gjort en bedömning av hur mycket energi som är möjligt att producera genom vindkraft.
Karta över planering för ny vindkraft i landet.
Klicka på kartan för att få en större karta.
Totalt har Boverket beviljat stöd om totalt ca 86.5 miljoner kr och många kommuner kommer slutredovisa under hösten 2011. Planeringsstödet kommer inte finnas tillgängligt efter 2011. Möjlighet att söka stöd tog slut vid årsskiftet 2010/2011.
Planeringsramen kan uppnås
Sammanlagt finns i dag planberedskap för kring 94 terawattimmar (TWh). Det innebär att den planeringsram för vindkraft på 30 TWh till år 2020 som regeringen har satt upp sannolikt kommer att uppnås.
Enligt Energimyndighetens statistik har elproduktionen från vindkraft ökat med 78% mellan 2008-2010 till 3,5 TWh. För 2012 bedöms vindkraften producera cirka 8 TWh. Sveriges totala nettoproduktion av el för år 2010 var cirka 145 TWh.
En terawattimme är lika med 1 000 miljarder wattimmar. (Elförbrukningen i en genomsnittlig villa/radhus i Sverige är cirka 25 000 kWh/år = 0,000025 TWh/år.)
Analys av elnätet behövs
För att kunna ta till vara el från vindkraft måste anläggningarna anslutas till elnätet. Det är därför nödvändigt att analysera elnätets kapacitet nationellt och regionalt. Utgångspunkten är kommunernas planering för utbyggnad av vindkraft. Det kommer att behövas en samlad plan för förstärkning av elnätet och en grov nationell bedömning av var den långsiktiga utbyggnaden av vindkraften är lämpligast.
Fakta om elproduktion
Södra Sverige förbrukar mest el samtidigt som man producerar minst el, medan norra Sverige förbrukar minst och producerar mest el. Det leder till ett el-underskott i söder och ett överskott i norr. Under vissa tider på året finns begränsningar för hur mycket el som kan transporteras från norr till söder. Om stamnätets överföringsförmåga inte räcker till för att transportera el görs så kallade motköp. Det innebär att i områden där det finns underskott på energi köps el in samtidigt som motsvarande mängd säljs i området där det finns överskott av energi.
Elproduktion i södra Sverige kommer närmare de områden som har en hög elförbrukning. El behöver då inte transporteras lika långt, vilket gör att överföringsförlusterna och begränsningarna i nätet minskar.
Elproduktion i norra Sverige kan leda till att motköp måste göras oftare. Så småningom blir motköpskostnaden så stor att det är mer lönsamt att förstärka stamnätet.
Både vindkraftproduktionen och elförbrukningen är oreglerad. Det innebär att de variationer i effekt de orsakar i nätet måste kunna mötas av landets övriga tillgängliga produktionskällor.
10 i topp över kommuner och län med mest installerad effekt vindkraft 2010. Källa: Energimyndigheten
| Kommun |
Län |
| 1. Gotland |
1. Skåne |
| 2. Malmö |
2. Västra Götaland |
| 3. Strömsund |
3. Jämtland |
| 4. Åsele |
4. Västerbotten |
| 5. Eslöv |
5. Dalarna |
| 6. Falkenberg |
6. Halland |
| 7. Tanum |
7. Gotland |
| 8. Kristianstad |
8. Östergötland |
| 9. Laholm |
9. Norrbotten |
| 10. Krokom |
10. Kalmar |
Kraftkällor. Källa: SCB.
Vindkraftens energibidrag. Källa: SCB.
En ökad andel vindkraftproduktion ger upphov till ökat behov av reglerkraft. Vattenkraften är den viktigaste reglerkraften och den finns i huvudsak i norra Sverige. Vid anslutning i norra Sverige kan därför en del av balansregleringen ske lokalt. Vid anslutning av vindkraft i södra Sverige måste större delen av elen för balansreglering hämtas från norr, vilket ger ökade förluster och belastning på nätet.