Hushållens boendeutgifter
Boendeutgiften för hushåll som bor i äganderätt, egnahem eller ägarlägenheter, minskade kraftigt under 2009 på grund av de låga räntenivåerna.
Boendeutgiften för hushåll som bor i hyresrätt ökade i form av höjda hyror. Men det är fortfarande dyrare att bo i äganderätt. Den genomsnittliga årliga boendeutgiften var 62 200 kronor i hyresrätt och 70 900 kronor i äganderätt. Det innebär att hushåll i äganderätt har en boendeutgift som i genomsnitt är 725 kronor högre per månad, jämfört med de hushåll som bor i hyresrätt. Den högre utgiften i äganderätt kan till viss del förklaras av boendets storlek och standard.
Genomsnittlig boendeutgift år 2004 - 2009. Källa: SCB.
En femtedel av inkomsten går till boendet
År 2009 använde hushållen i genomsnitt 21 procent av sina inkomster efter skatt till boendet. Ensamboende utan barn är den grupp som lägger störst andel av inkomsten på boendet och sammanboende utan barn lägger minst. I hushåll som bor i hyresrätt går i genomsnitt knappt 29 procent till boendeutgifterna. Hushåll i äganderätt använder drygt 16 procent av sin disponibla inkomst till boendeutgifter och hushåll som bor i bostadsrätt använder 21 procent.
Mer pengar kvar när boendet är betalt
Hur mycket pengar hushållet har kvar när boendet är betalt skiljer sig mellan upplåtelseformerna och beror framför allt på skillnader i hushållens inkomster. Samtidigt som boendeutgifterna under perioden 2004 till 2009 har ökat måttligt så har inkomsterna ökat kraftigt under perioden. Detta gör att det genomsnittliga konsumtionsutrymmet efter boende betalts har ökat under perioden.
Boendeutgift i procent av disponibel inkomst år 2009. Källa: SCB
|
Hyresrätt |
Bostadsrätt |
Äganderätt |
Samtliga
upplåtelseformer |
| Ensamboende -64 år |
31,1 |
22,1 |
23,8 |
27,2 |
| Ensamboende 65- år |
36,3 |
26,6 |
27,0 |
31,7 |
| Sammanboende -64 år |
18,1 |
14,9 |
13,7 |
15,0 |
| Sammanboende 65- år |
22,0 |
15,5 |
15,8 |
16,8 |
| Ensamstående med barn |
37,2 |
29,1 |
22,5 |
31,2 |
| Sammanboende med ett barn |
23,0 |
19,8 |
16,4 |
18,4 |
| Sammanboende med två barn |
22,2 |
19,7 |
15,6 |
16,9 |
| Sammanboende med 3+ barn |
24,8 |
24,7 |
15,5 |
17,6 |
| Samtliga hushåll |
28,5 |
20,5 |
16,6 |
21,1 |
Genomsnittligt konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet efter att boende är betalt år 2009. Värden i tusen kronor. Källa: SCB.
Hushållen lägger mycket pengar på boendet
Av hushållens disponibla inkomster går i genomsnitt 21 procent till boendeutgifter. Boendeutgifterna är den enskilt största konsumtionsutgiften för de svenska hushållen och därför har boendeutgiften en stor betydelse för hushållens ekonomi.
Boendeutgifter som andel av totala utgifter 2006. Källa: Eurostat och Nationalräkenskaperna, NR.
Klicka på diagrammet för att få ett större diagarm.
Jämfört med EU-genomsnittet lägger svenska hushåll en större andel av sina totala utgifter på boendet. Tillsammans med danskarna är svenskarnas andel av utgifterna för boendet störst av alla länder inom EU. De lägsta andelarna läggs i Litauen, Cypern och Malta.
Det finns många faktorer som påverkar bostadskonsumtionens storlek i olika länder, till exempel fördelningen mellan flerbostadshus och småhus. En förklaring till att Sverige hamnar så högt i statistiken är att vi har få personer per hushåll och en relativt stor boendeyta per person. Vi har dessutom en hög bygg- och utrustningsstandard.