Här presenteras en kort historik om PilotGIS
Varför PilotGIS?
Ett brett utnyttjande av GIS (Geografiska Informationssystem) i kommunal och statlig förvaltning innebär att man kan effektivisera sin verksamhet, att höja kvaliteten och att utveckla olika processer för samhällsplanering. Samtidigt blir det möjligt att presentera detalj- och översiktsplaner, vilket i sin tur skapar förutsättningar för ett större demokratiskt inflytande över processerna.
PilotGIS från starten
Pilotprojekt GIS initierades av Civildepartementet 1995. Målet var dels att konkretisera vilka hinder det fanns för att använda GIS i fysisk planering, dels att undanröja några av dessa hinder genom bättre samverkan mellan stat och kommun.
Kommunerna behöver planeringsinformation för att kunna arbeta med sina översiktsplaner. Informationsflödet i översiktsplaneprocessen är komplext med flera aktörer inblandade och flera är dessutom användare av informationen. En förutsättning för ett väl fungerande informationsflöde mellan centrala verk, länsstyrelser och kommuner är därför att man använder gemensamma begrepp och en standardiserad informationsstruktur.
I uppdraget till PilotGIS påtalades framför allt behovet av en de facto-standard för utbyte av geografisk information mellan kommuner och länsstyrelser och i förlängningen också statliga verk.
Pilotprojektet ingick som ett av Toppledarforums projekt för att stödja införandet av IT i offentlig förvaltning. Fyra län (Kalmar län, Östergötlands län, Älvsborgs län samt Göteborgs- och Bohus län) och tre kommuner (Kalmar, Linköping och Trollhättan) fick fungera som piloter. Förutom piloterna ingick även Boverket, Lantmäteriverket, Svenska Kommunförbundet och Statskontoret i projektet.
PilotGIS-projektet redovisade sitt arbete 1997 i form av slutrapporten "Geografiska informationssystem för fysisk planering" och handboken "GIS på Internet". Förslaget till de facto-standard slutredovisades i augusti 1998 i handboken "De facto-standard för leverans och utbyte av digital planeringsinformation".
Projektets upplägg
PilotGIS strategi var att dels tillvarata befintlig kunskap, dels nyttja GIS-teknikens möjligheter snabbare genom koncentrerad utvecklingsverksamhet i ett fåtal län och kommuner.
PilotGIS delades in i delprojekt som tillsammans beskrev hela informationsflödet.
Planarbetet handlar i sig inte om en formaliserad process utan om hela verksamhetsområdet fysisk planering, där länsstyrelsen - med information från statliga verk, befintliga datorsystem och analogt material - skapar ett underlag som sedan överförs till kommunen. Kommunen använder sedan informationen i sin översiktsplanering och kombinerar den med annan information från statliga verk och egna informationssystem. Produkten - den digitala översiktsplanen - struktureras så att informationen kan återanvändas av till exempel länsstyrelserna för regionala sammanställningar. PilotGIS delprojekt behandlade de olika länkarna i denna kedja.
GISdata från Länsstyrelserna i Sverige och de facto-standarden används för utbyte av planeringsinformation och planer mellan aktörerna. Hos aktörerna kombineras den med bakgrundsinformation.
Genom att förverkliga PilotGIS förslag skulle man kunna, enligt projektets uppfattning, halvera tiden för införande av GIS för fysisk planering bland vårt lands kommuner och länsstyrelser som helhet. Denna halvering av införandetiden skulle ge stora ekonomiska vinster t ex i minskad dubbel ajourhållning och kortare återbetalningstider. PilotGIS-projektet överlämnade efter remissbehandling ett förslag till de facto-standard för planeringsinformation knuten till den översiktliga planeringsprocessen enligt PBL.