Nationell planering
Målet är att samhällsplaneringen ska bidra till hållbara livsmiljöer ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Enligt plan- och bygglagen ska olika samhällsintressen vägas mot varandra i en öppen och demokratisk process samtidigt som enskildas rättigheter ska beaktas.
Det ska även finnas en aktuell kommunal översiktsplan som utgör underlag vid framtagande av rättsverkande planer för exempelvis byggande av bostäder och tillståndsgivning för exempelvis väg- och järnvägsbyggande.
Statlig planering och samordning
Samhällsplanering handlar om hur mark- och vattenområden ska användas för bebyggelse, infrastruktur och olika verksamheter. Enligt plan- och bygglagen är det länsstyrelserna som tillvaratar och samordnar de statliga intressena i planprocessen. De centrala myndigheterna ska lämna underlag till länsstyrelserna för sitt respektive ansvarsområde. Länsstyrelsen ansvarar för och kan ingripa i frågor som rör riksintressen, miljökvalitetsnormer, mellankommunala intressen och frågor om hälsa och säkerhet och till risken för olyckor, översvämningar eller erosion.
När det gäller till exempel trafikinfrastrukturplanering utförs den med stöd av annan lagstiftning än plan- och bygglagen. Det är de olika trafikverken som utför infrastrukturplaneringen.
EU påverkar vår samhällsplanering
Politikområdena Miljö och Regionalpolitik inom EU påverkar förutsättningarna för den fysiska planeringen och byggandet i Sverige. Olika EG-direktiv och utvecklingsprogram påverkar den svenska plan- och byggstiftningen. Exempel på detta är miljökvalitetsnormer, omgivningsbuller, miljöbedömningar av planer och program, Natura 2000, regler om vatten, osv.