Regeringsrätten har meddelat dom i fyra mål om altaner. I samtliga fall anser Regeringsrätten att det är en tillbyggnad som kräver bygglov.
Regeringsrätten mål nr 609-08, RÅ 2009 ref. 67.
En altan har uppförts utan bygglov i anslutning till bostadshuset. Den utgörs av ett trädäck försett med räcke men saknar omslutande byggnadsdelar i form av egentliga väggar och tak. Området omfattas av en stadsplan som enligt 17 kap. 4 § PBL ska gälla som detaljplan. Byggnadsnämnden har bedömt att den del av altanen som vetter mot nordväst är bygglovspliktig. Altanen uppgår i denna del till ca 21 m² och har en högsta höjd om 1,8 meter ovanför ursprunglig marknivå. Efter att befintliga marknivåer har justerats är altanen nu belägen på en högsta höjd om 1,4 meter ovan mark. Utrymmet under altanen har en fasad med liggande brädor och en öppning genom vilken husets källare kan nås.
Regeringsrätten konstaterar att altanen visuellt ger intryck av att vara en tillbyggnad åtminstone i den utformning den har getts åt nordväst. För att altanen ska betraktas som tillbyggnad krävs dock att den innebär en volymökning. Med hänsyn till att altanen är belägen ca 1,8 meter ovanför ursprunglig marknivå och då utrymmet under altanen har klätts in med brädor finner Regeringsrätten att ett slutet utrymme har skapats under altangolvet. Det förhållandet att marknivån i utrymmet under altanen har fyllts upp med jordmassor föranleder ingen annan bedömning. Det är alltså fråga om en tillbyggnad enligt 8 kap. 1 § första stycket 2 PBL. Redan på den grunden är altankonstruktionen bygglovspliktig. Byggnadsnämnden har haft fog för sitt föreläggande att ägaren ska undanröja den olovligt uppförda altandelen.
Regeringsrätten mål nr 2027-05, RÅ 2009 ref. 67.
En ca 69 m² stor altan har uppförts på mark som är mycket kuperad. Altanen är sammanbyggd med bostadshuset och består av brädgolv. Den är försedd med ett enkelt räcke men saknar väggar och tak. Utrymmet under golvet omgärdas av stående brädor av varierande höjd. På altanens ena sida är brädorna mer än två meter höga, vilket innebär att altangolvet delvis ligger mer än två meter ovanför marknivån. På den sida av huset som vetter mot altanen finns tre takkupor, varav den mittersta har glasdörrar. Utgång till altanen sker genom dessa dörrar. Två dörrliknande öppningar har gjorts i brädväggarna under altangolvet. Området omfattas av byggnadsplan som enligt 17 kap. 4 § PBL ska gälla som detaljplan.
Regeringsrätten konstaterar att konstruktionen sedd från söder visuellt är mycket dominerande och ger intryck av att vara en tillbyggnad. För att altanen ska betraktas som tillbyggnad krävs dock att den innebär en volymökning. Med hänsyn till att altangolvet till en inte oväsentlig del är beläget mer än två meter över marknivån och då utrymmet under altanen har klätts in med brädor finner Regeringsrätten att ett slutet utrymme har skapats under altangolvet. Det förhållandet att marknivån inuti detta utrymme skiftar och avses fyllas upp med jordmassor föranleder ingen annan bedömning. Det är alltså fråga om en tillbyggnad enligt 8 kap. 1 § första stycket 2 PBL. Redan på den grunden är altankonstruktionen bygglovspliktig. Målet visas åter till kammarrätten för prövning i sak.
Regeringsrätten mål nr 7070-06, RÅ 2009 ref. 67.
En ca 43 m² stor altan har uppförts. Den är sammanfogad med den norra sidan av bostadshuset som är ett tvåvåningshus med källare. Altanen är belägen ca 3 meter ovanför markplan. Altangolvet bärs upp av stolpar varav de främre är ca 3,25 meter höga. Altanen har varken väggar eller tak. Utrymmet under altanen är, förutom den sidan som utgörs av bostadshusets vägg, öppet. Marken under altanen är plan och har tidigare utgjort en terrass med en framkant av sten. I husets vägg finns fönster som vetter mot utrymmet under altanen. Området omfattas inte av detaljplan men ingår i samlad bebyggelse.
Regeringsrätten skriver i sin dom att avsikten med den aktuella altanen inte är att utrymmet under altangolvet ska kläs in med brädor. Altangolvet ligger mer än 3 meter över marknivån. Regeringsrätten konstaterar att altanen visuellt ger intryck av att vara en tillbyggnad och att det under altanen befintliga utrymmet innebär en volymökning. Det förhållandet att utrymmet inte försetts med väggar kan enligt Regeringsrättens mening inte tillmätas avgörande betydelse i detta fall. Det är alltså fråga om en tillbyggnad enligt 8 kap. 1 § första stycket 2 PBL, varför bygglov krävs. Målet visas åter till kammarrätten för prövning i sak.
Regeringsrätten Mål nr 1821-07, meddelad den 3 februari 2010
En 38 m² stor altan har uppförts i direkt anslutning till ett fritidshus om ca 30 m². Altanen har en höjd över den sluttande marken på mellan 1 och 2,4 meter. Den utgörs av ett trädäck, försett med räcke. Altanen saknar väggar och tak och dess golv ligger i nivå med golvet i byggnaden. Marken under altanens golv sluttar kraftigt nedåt och altanen bärs upp av träpelare. Utrymmet under altangolvet har klätts in med liggande brädor. Inklädnaden är försedd med en dörr som ger tillträde till utrymmet under altanen. Området omfattas av stadsplan som enligt 17 kap. 4 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL, ska gälla som detaljplan.
Byggnadsnämnden beslöt att påföra ägaren till byggnaden en byggnadsavgift eftersom han uppfört altanen utan bygglov. Han förelades också vid vite att riva altanen. Såväl länsstyrelsen som länsrätten avslog ägarens överklaganden. Kammarrätten biföll hans överklagande och upphävde byggnadsnämndens beslut i dess helhet. Enligt kammarrätten är altanen inte en sådan tillbyggnad för vilken bygglov krävs. Byggnadsnämnden överklagade kammarrättens dom till Regeringsrätten.
Byggnaden överläts till ny ägare innan Regeringsrätten hann pröva målet. Regeringsrätten hänvisar till två avgöranden från den 5 augusti 2009 (mål nr 2027-05 och 609-08) och skriver att den nu aktuella altanen till utseende och höjd inte nämnvärt skiljer sig från dessa altaner. Regeringsrätten konstaterar att även den här altanen visuellt ger intryck av att vara en tillbyggnad och att det under altanen befintliga utrymmet innebär en volymökning. Fråga är alltså om en tillbyggnad enligt 8 kap. 1 § första stycket 2 PBL. Redan på den grunden är altankonstruktionen bygglovspliktig. Kammarrättens dom upphävs i den del den rör frågan om bygglovsplikt.
Eftersom bygglov saknas ska byggnadsavgift tas ut av den som ägde byggnaden när överträdelsen begicks. Med hänsyn till de särskilda förhållandena i målet bör avgiften efterges. Rivningsföreläggandet kan inte riktas mot den förre ägaren eftersom han överlåtit byggnaden. Föreläggande kan riktas mot ny ägare förutsatt antingen att denne efter egen begäran och med motpartens samtycke trätt in i målet eller att motparten yrkat att den nye ägaren ska träda in som part, 10 kap. 21 § PBL och 13 kap. 7 § rättegångsbalken. Då den nye ägaren inte avhörts och byggnadsnämnden inte har framställt något yrkande mot denne, saknas förutsättningar att i detta mål förelägga den nye ägaren att riva altanen. Kammarrättens domslut i denna del ska därför stå fast.