De senast publicerade rättsfallen står först.
Ej förhandsbesked i jordbruksbygd.
1 kap. 5 § PBL.
KR Sundsvall 2009-12-11, mål nr 2769-08.
Bn avslog ansökan om förhandsbesked för två bostadshus. Av översiktsplanen framgår bl.a. att det finns ett starkt allmänintresse att bevara och skapa möjligheter för ett framtida livskraftigt jordbruk. Den aktuella fastigheten gränsar till en ny detaljplan som antagits för bebyggelseutveckling i området. Intresset av att bebygga fastigheten får, enligt KR, anses vara underordnat det allmänna intresset att bevara det aktuella markområdet för jordbruksändamål. Vid en sammanvägning av de allmänna och enskilda intressen som ska göras enligt 1 kap. 5 § PBL ska den avsedda bebyggelsen inte tillåtas.
Ej förhandsbesked inom skyddszon i kommande detaljplan.
KR Göteborg 2009-12-11, mål nr 4940-08, avd. 3.
Bn beslutade meddela negativt förhandsbesked för enbostadshus. LR ändrade beslutet och bn överklagade till KR. Det finns en antagen men ännu inte lagakraftvunnen detaljplan för området. Enligt denna tillåts inte ny bebyggelse inom skyddszonen för en gummiindustri. Den föreslagna byggnationen skulle komma att ligga inom skyddszonen. Enligt KR:s mening är det inte lämpligt med ny bostadsbebyggelse på den aktuella fastigheten. Bn har haft fog för sitt beslut att vägra positivt förhandsbesked.
Betydande olägenhet?
3 kap. 2 § PBL.
KR Sundsvall 2009-11-24, mål nr 1891-08.
Bn beviljade bygglov för tillbyggnad av bostadshus samt rivningslov för befintligt uthus - carport. Grannar klagade och menade att tillbyggnaden medför betydande olägenhet genom att deras sjöutsikt försämras. KR anser att det trots föreliggande lagakraftvunna domar inte föreligger formella hinder mot att på nytt pröva samma fråga. Enligt KR måste en utsiktspåverkan, med beaktande av samtliga omständigheter, vara mycket väsentlig för att anses utgöra en betydande olägenhet. KR hänvisar till RÅ 1991 ref. 46. Vid en samlad bedömning finner KR att den begränsning av utsikten som tillbyggnaden medfört inte kan anses så omfattande att byggnationen utgör en betydande olägenhet i den mening som avses i 3 kap. 2 § PBL. (Jfr dom från KR i Sundsvall 2003-12-08 mål nr 3276-02.)
Förhandsbesked för bostadshus nära biodling.
KR Sundsvall 2009-11-20, mål nr 719-08.
Bn beviljar positivt förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus i landsbygdsområde med viss jordbruksverksamhet. Ansökan är förenlig med gällande översiktsplan. Detaljplan finns inte. Granne överklagar och menar bl.a. att man bör ta hänsyn till befintliga intilliggande verksamheter, d.v.s. hästavel och biodling. KR inhämtar yttrande från Jordbruksverket som bl.a. skriver att biodlingen måste skyddas eftersom bina utgör en sådan nytta för ekosystemen som inte kan tillgodoses på annat sätt. KR hänvisar till Boverkets allmänna råd ”Bättre plats för arbete”. KR skriver att i praxis har hållande av bin utanför tätbebyggt område i regel inte ansetts utgöra sanitär olägenhet (RÅ 1983 2:17). Den nya bebyggelsen kan inte antas medföra betydande olägenheter för biodlingsverksamheten. KR anser att den i området bedrivna biodlingen inte utgör skäl mot att bevilja det sökta förhandsbeskedet. (LR hade en annan uppfattning.)
Anpassningskravet. Takutformning.
3 kap. 1 § PBL.
KR Göteborg 2009-11-17, mål nr 3453-08, avd. 1
Bn beviljade bygglov för nybyggnad av enbostadshus. Detaljplan finns inte. Sedan bn konstaterat att flera avvikelser från godkända bygglovshandlingar hade gjorts, inkom sökanden med ansökan om revidering av befintligt bygglov. Bn beslöt då att bevilja bygglov för vissa ändringar men att avslå ansökan om bygglov för den ändrade takutformningen. Sökanden anmodades också att ändra takkonstruktionen i enlighet med beviljat bygglov. KR finner att bygglov för den ändrade takutformningen inte har beviljats (vilket sökanden har gjort gällande). Det rundade taket innebär (jämfört med beviljat bygglov) ett betydligt större och mer kompakt intryck. Ändringen innebär således olägenheter för omgivningen. KR finner att den ändrade takutformningen strider mot anpassningskravet i 3 kap. 1 § PBL. Bygglov kan därför inte beviljas i efterhand. Jfr dom från KR i Göteborg 2010-04-12, mål nr 5966-09, avd. 1 om byte av kvalitetsansvarig för samma bostadshus.
Pulpettak får ändras till sadeltak i radhusområde.
3 kap. 1 och 2 §§ PBL.
Tre domar.
KR Jönköping 2009-11-16, avd. 1.
Mål nr 470-08, 471-08 och 234-08.
Bn beviljar bygglov för ändring av tak på enbostadshus i radhusområde. Grannar klagar. KR konstaterar att det skett förändringar vad gäller färgsättning och utbyggda uterum vilket minskat enhetligheten i det 40 år gamla området. Takformen med motfalls pulpettak har dock behållits. KR finner att uppförande av sadeltak med föreslagen utformning inte skulle förändra områdets karaktär på sådant sätt att kraven i 3 kap. 1 § PBL inte kan sägas vara uppfyllda. Enligt KR är det oundvikligt att en ombyggnad från pulpet- till sadeltak, i ett område som detta, kommer att medföra ökad skuggbildning för grannarna. Med hänsyn till detta och då detaljplanen ger byggrätt för sadeltak kan denna olägenhet inte anses så betydande att åtgärden strider mot kraven i 3 kap. 2 § PBL.
Ekonomibyggnad?
Byggnadsavgift.
KR Stockholm 2009-11-09, mål nr 879-09, avd. 02.
Bn beslutade ta ut byggnadsavgift för att byggnad uppförts utan bygglov. Frågan i KR är om byggnaden utgör ekonomibyggnad. KR hänvisar till prop. och till RÅ 1999 ref. 57. Den aktuella byggnaden används till personalutrymme för bolagets anställda. KR finner att byggnaden till sin karaktär, utformning och standard inte kan anses vara omedelbart avsedd för jordbruket och därmed inte är att anse som en ekonomibyggnad för jordbrukets behov. Byggnaden är inte undantagen från kravet på bygglov. Byggnaden har uppförts utan att bygglov har meddelats. Förutsättningar för uttagande av byggnadsavgift föreligger. Det finns inte särskilda skäl att nedsätta eller helt efterge byggnadsavgiften. Jfr. dom KR Stockholm 2009-11-09, mål nr 878-09.
Tilläggsavgift.
KR Stockholm 2009-11-09, mål nr 878-09, avd. 02.
Bn beslutade att ärendet skulle skickas till länsrätten för prövning av tilläggsavgift. LR beslöt att tilläggsavgift skulle tas ut. Domen överklagades. KR hänvisar till dom i mål 879-09. KR skriver att byggnaden har uppförts utan bygglov. Förutsättningar för uttagande av tilläggsavgift föreligger således. Det finns inga särskilda skäl för att bestämma tilläggsavgiften till ett lägre belopp eller att helt efterge den. Jfr. dom KR Stockholm 2009-11-09, mål nr 879-09.
Bygglov för byggnad på punktprickad mark.
Byggnadshöjd. Mindre avvikelse.
9 § PBF. 3 kap. samt 8 kap. 11 § sjätte stycket PBL.
KR Göteborg 2009-11-06, mål nr 2030-09, avd. 2.
Bn beviljar bygglov för enbostadshus. En del av byggnaden (28 m² av 190 m²) ska placeras på punktprickad mark, som inte får bebyggas. En gammal plan finns. Beslutet överklagas. KR anser att den aktuella byggnationen är planstridig vad gäller avstånd till tomtgräns och placering på mark som inte får bebyggas. Dessa avvikelser får dock anses vara sådana mindre avvikelser förenliga med planens syften. Fastigheten är starkt kuperad. Enligt KR har bn haft fog för det valda beräkningssättet av byggnadshöjden, som inte överstiger den i planen tillåtna. Men hänsyn till planens innehåll måste, enligt KR, byggnaden anses uppfylla kraven i 3 kap. PBL. Bygglov.
Förhandsbesked i strid med översiktsplanens intentioner.
Kommunens planmonopol.
1 kap. 2 och 5 §§ samt 2 och 3 kap. PBL.
KR Göteborg 2009-10-27, mål nr 855-09, avd. 2.
Bn beslöt att bevilja positivt förhandsbesked för två enbostadshus. Detaljplan finns inte. Byggnaderna är tänkta att placeras inom ett område som, enligt översiktsplanen, är av mycket stort intresse för naturvård, vattenvård och rörligt friluftsliv. KR hänvisar till prop. KR skriver i sin dom att de tilltänkta byggnaderna inte innebär någon påtaglig skada på riksintressen. En avvägning mellan de enskilda och de allmänna intressena ska göras, 1 kap. 5 § PBL. Bn har beviljat förhandsbesked. Det kommunala planmonopolet ( 1 kap. 2 § PBL) innebär att en byggnadsnämnds bedömning i en fråga som rör allmänna intressen måste anses väga mycket tungt, i synnerhet när den innebär att en byggnation tillåts. Den avsedda placeringen överensstämmer mindre väl med de intentioner som anges i översiktsplanen. Men denna är inte bindande. Vid en sammantagen bedömning finner KR att den aktuella platsen inte kan anses skada landskapsbilden i en sådan mån att de allmänna intressena ska väga tyngre än det enskilda. Inga hinder enligt 2 eller 3 kap. PBL. En ledamot var skiljaktig. (LR hade samma uppfattning som KR.)
Ekonomibyggnad?
Byggnadsavgift och vitesföreläggande.
KR Göteborg 2009-10-23, mål nr 6448-08, avd. 2.
Bn beslutade vid löpande vite om föreläggande att nedmontera och bortforsla olovligt uppförd byggnadsstomme samt att utfärda byggnadsavgift. Beslutet överklagades. Klaganden menade att det rör sig om en ekonomibyggnad som används till bl.a. förgroning av potatis och förvaring av jordbruksredskap. Detaljplan finns inte. Frågan i målet är om den aktuella byggnaden kan betraktas som en från bygglovsplikt undantagen ekonomibyggnad. KR skriver i sin dom att enbart den omständigheten, att den ännu inte färdigställda, byggnaden idag används till förvaring av bl.a. jordbruksredskap medför inte att den kan betraktas som en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. Hänsyn måste också tas till dess utformning och konstruktion. Bygganden förefaller väl voluminös särskilt när det gäller takhöjden. KR finner att byggnaden i förhållande till uppgivet användningssätt till sin konstruktion och utformning är sådan att den inte kan betraktas som en ekonomibyggnad för jordbruksverksamhet. Bn har haft fog för sina beslut. (LR hade en annan uppfattning.)
Mobilmast på prickmark. Mindre avvikelse.
8 kap. 11 § sjätte stycket PBL.
KR Jönköping 2009-10-20, mål nr 4220-08, avd. 2.
Bn beviljade bygglov för 25 meter hög mobilmast (s.k. monopole) med två teknikbodar på prickmark. Avstånd till närmsta bebyggelse är 50 m. Planen medger transformatorstation och en sådan finns redan. Beslutet ändras av Lst och LR. Beslutet strider mot detaljplanen. Fråga är om avvikelserna kan godtas enligt 8 kap. 11 § 6 st. PBL. KR anser att byggnadsåtgärderna kan anses främja ett allmännyttigt ändamål. Områdets karaktär förändras inte genom mastens uppförande. Den visuella påverkan på den omgivande miljön är relativt begränsad. Den aktuella byggnationen får endast en mindre omgivningspåverkan vilken inte bör utgöra hinder mot att betrakta byggnadsåtgärderna som en mindre avvikelse förenlig med detaljplanens syfte. Bygglov borde inte ha vägrats på den grunden att den sökta åtgärden strider mot detaljplanen. LR:s dom och Lst:s beslut upphävs. En ledamot i KR var skiljaktig.
Planenlig takvinkel begränsar sjöutsikt. Omgivningskravet.
9 § PBF. 3 kap. 1 och 2 §§ PBL.
KR Göteborg 2009-10-09, mål nr 3603-09, avd. 2.
Bn beviljade bygglov för tillbyggnad av enbostadshus. Granne överklagade. Det finns byggnadsplan som ska gälla som detaljplan. KR finner att byggnadshöjden är ca 3,7 m. Planen anger 4,0 m. KR finner att byggnaden har en våning. Byggnaden är planenlig betr. takhöjd och antalet våningar. Byggnadens placering och utformning strider inte mot kravet i 3 kap. 1 § PBL. Det är klarlagt att grannens utsikt kommer att reduceras av den aktuella byggnationen, i synnerhet av byggnadens tak. Fråga uppkommer då om detta kan anses vara en betydande olägenhet. KR noterar att taklutning inte regleras i planen. Av detta följer att sökanden har en byggrätt som inkluderar den aktuella takvinkeln på 24 grader (jfr RÅ 1993 ref. 59). KR hänvisar till RÅ 1991 ref. 46 där RegR funnit att en enligt plan föreliggande byggrätt inte kan begränsas för att tillgodose omgivningskravet. Däremot kan vissa krav ställas på byggnaders placering och utformning. I nu aktuellt fall kan inte sjöutsikten bevaras med mindre än att rätten att bygga en viss takvinkel inskränks. KR anser att den begränsning av sjöutsikten som byggnationen innebär för grannen, med hänsyn till byggnadsplanens innehåll, inte kan anses utgöra en betydande olägenhet. 3 kap. 2 § PBL utgör inte hinder för bygglov. Domen har vunnit laga kraft. RegR meddelade inte prövningstillstånd.
Småbåtshamn.
8 kap. 2 § första stycket 1. PBL.
KR Göteborg 2009-10 -08, mål nr 7941-08, avd. 1.
Det gäller en 30 m lång brygga med tolv båtplatser. Den skulle uppföras i anslutning till en befintlig brygga med ca åtta-tio båtplatser. KR skriver att om den aktuella bryggan kommer att uppföras kommer det sammanlagt att finnas ca 20 båtplatser vid två bryggor som får anses utgöra ett sammanhängande system av bryggor. Två bryggor med 20 båtplatser är enligt KR:s mening en småbåtshamn. Bygglov krävs därför enligt 8 kap. 2 § PBL. Prövningen av ansökningen ska göras i enlighet med reglerna i 8 kap. 12 § PBL. Eftersom någon sådan prövning inte har gjorts av LR eller Lst återförvisas målet till Lst för ny handläggning. (LR hade en annan uppfattning.)
Parhus.
KR Göteborg 2009-10-01, mål nr 4125-09, avd. 3.
Bn beviljade bygglov för ett parhus och ett uthus. Enligt detaljplanen får endast en huvudbyggnad uppföras på varje tomt. Klaganden menade att det handlar om två byggnader och därför strider lovet mot planen. KR utgår i sin prövning från att fastigheten utgör en tomt. Frågan i målet är om byggnationen utgör en byggnad med två lägenheter eller två byggnader med varsin lägenhet. Av utredningen framgår att parhuset ska bestå av två helt separata delar för boende. KR hänvisar till RÅ 1992 ref. 100 i vilket två sammanbyggda fritidshus betecknades som parhus oavsett att de var uppförda på samma fastighet. KR finner att nu aktuellt parhus måste ses som två byggnader. Därmed strider bygglovet mot detaljplanen. Bn:s beslut ska därför upphävas.
Sjöbodar. Väsentligen annat ändamål? Föreläggande.
10 kap. PBL.
KR Göteborg 2009-09-29, mål nr 4845-08, avd. 2.
Bn beviljade bygglov för sjöbodar. I bygglovet anges att sjöbod utgör ett förrådsutrymme för fiskeredskap och båttillbehör. Senare utfärdade bn föreläggande vid löpande vite att ägarna skulle återställa bodarna till deras avsedda användning. Frågan i målet är om byggnaderna har inretts för väsentligen annat ändamål än det för vilket bygglov lämnats. KR finner vid en sammanvägd bedömning av det intryck byggnaderna ger, den fasta inredning som har tillförts och de åtgärder som har vidtagits i form av isolering och indragning av el att byggnaderna måste anses ha inretts för ett väsentligen annat ändamål än att utgöra förrådsutrymme för fiskeredskap och båttillbehör. Minikök, kylskåp, kokplatta, värmeisolering, fast anbringade värmeelement samt invändig vägg- och takpanel ska avlägsnas. Bn har haft fog för föreläggandena. (LR hade en annan uppfattning.)
Ej positivt förhandsbesked nära kulturhistorisk radby.
8 kap. 34 och 12 §§ PBL.
KR Stockholm 2009-09-25, mål nr 9536-08, avd. 02.
Bn beviljar positivt förhandsbesked för uppförande av två enbostadshus. Detaljplan och områdesbestämmelser finns inte. Området är av riksintresse för kulturmiljövården. Den aktuella bebyggelsen ska placeras i nära anslutning till en gammal radby vilket skulle innebära att den gamla bymiljön byggs samman med den moderna villabebyggelsen. Enligt KR:s mening är det, med hänsyn till att radbyn ingår i ett område som är av riksintresse för kulturmiljövården samt de kulturhistoriska värdena, inte lämpligt att uppföra aktuell bebyggelse. Intresset av att bevara radbyns karaktär väger tyngre än intresset av att uppföra två enbostadshus. Positivt förhandsbesked ska därför inte meddelas.
Trädkoja behöver inte bygglov.
8 kap. 1 och 2 §§ PBL.
KR Göteborg 2009-09-25, mål nr 1312-09, avd. 2.
En 4 m² stor koja är placerad i tre tallar 1,4 m över marken och två meter från fastighetsgränsen. Väggarna är som mest 1,6 meter höga. Under kojan finns gräsmatta. Dp finns. Bygglov söks sedan en granne reagerat på konstruktionen. Kommunen bedömer att åtgärden är en tillfällig lekanordning och att bygglov inte krävs. KR skriver att den aktuella konstruktionen är friliggande och därför inte är en tillbyggnad. Kravet för vad som utgör en byggnad har satts relativt lågt i praxis. Den aktuella konstruktionen saknar tak. Utrymmet under kojan kan med hänsyn till konstruktionens utformning och ringa storlek inte anses vara användbart. Det är inte en byggnad i PBL:s mening. De anläggningar i 8 kap. 2 § som kan vara aktuella är torn (punkt 5) och plank (punkt 7). KR finner att kojan varken kan betraktas som ett torn eller ett plank. Inte heller några andra regler om bygglovplikt är tillämpliga. Konstruktionen kräver inte bygglov. (Lst och LR hade helt andra uppfattningar.)
Boverkets kommentar
Begreppet byggnad är inte definierat i PBL. Med byggnad avses i vanligt språkbruk en varak-tig konstruktion av tak och väggar som står på marken och är så stor att människor kan uppe-hålla sig i den. En sådan definition är dock alltför snäv jämfört med den omfattande praxis som utarbetats vid tillämpning av bygglagstiftningen. De fall där svårigheter vid begreppsbe-stämning kan finnas kan delas in i tre grupper.
1. Små och enkla konstruktioner. Som byggnader har ansetts t.ex. kiosk, lekstuga, transforma-torbyggnad och långtidsuppställt tält för mötesverksamhet. Flera exempel finns på att väggar inte måste finnas på en byggnad. Däremot tycks anordningar utan tak inte anses som byggnad. Någon bestämd nedre storleksgräns kan knappast utläsas ur praxis.
2. Lätt flyttbara konstruktioner. Det krävs inte att en byggnad är förenad med marken. Det finns flera exempel på att husvagnar och redskapsvagnar betraktats som byggnad. Vid be-dömningen har hänsyn tagits till användningssättet, utformningen och varaktigheten i använd-ningen.
3. Vissa konstruktioner för speciella ändamål. Konstruktioner som genom sin storlek och form ger samma visuella intryck som ett traditionellt hus har ansetts som byggnad trots att de saknar utrymmen för människor att uppehålla sig i. Ett exempel från praxis är plåtcylinder för cementblandning.
Kan studentboende ersätta äldreboende?
Vad består detaljplanen av?
5 kap. 9 och 10 §§, 8 kap. 22 § PBL.
KR Göteborg 2009-09-24, mål nr 66-09, avd. 2.
Bn beviljar bygglov för nybyggnad av flerbostadshus/paviljonger. Grannar klagar över att det planerade äldreboendet ersatts av studentbostäder för gymnasister. Eftersom planerade byggnaders utförande och ändamål strider mot dp anser grannarna att de borde ha hörts som sakägare (8 kap. 22 § PBL) innan lovet beviljades. KR skriver i domen, att av planbestämmelserna framgår att området ska användas för bostäder. Någon närmare beskrivning av bostadsändamålet eller byggnadernas utformning framgår inte av planbestämmelserna. Av planbeskrivningen framgår att planen syftar till att möjliggöra bostadsbebyggelse i området i form av ca 55 lägenheter för äldreboende. KR skriver att detaljplanen består enbart av plankartan och planbestämmelserna (5 kap. 9 § PBL). Planbeskrivningen (5 kap. 10 § PBL) är inte en del av själva detaljplanen och är inte heller bindande. KR finner därför att den föreslagna byggnationen inte strider mot detaljplanen. Bn har därför inte haft någon skyldighet att bereda kända sakägare tillfälle att yttra sig över ansökningen. Om den planerade byggnationen strider mot planbeskrivningen saknar betydelse för denna bedömning. Målet visas åter till länsstyrelsen för att pröva om förutsättningarna för bygglovet är uppfyllda. (LR hade en annan uppfattning. I LR:s dom finns även resonemang kring byggnadsnämndens talerätt och hänvisning till RÅ 1992 ref. 54.)
Vindkraftverk.
KR Jönköping 2009-09-21, mål nr 4132-08.
Byggnadsnämnden meddelade bygglov för vindkraftverk samt transformatorstation. Tornhöjd max 74 m och en rotordiameter på max 52 m. Grannar 560 m norr om det planerade vindkraftverket klagar på beslutet och menar att detaljplan först bör upprättas. Enligt KR är uppförande av ett vindkraftverk på den aktuella platsen inte en sådan åtgärd som bör föregås av detaljplaneläggning. Inga hinder finns mot att meddela det sökta bygglovet.
Förhandsbesked.
8 kap. 34 § PBL.
KR Sundsvall 2009-09-15, mål nr 3724-08.
Byggnadsnämnden meddelade positivt förhandsbesked för uppförande av enbostadshus. Den tänkta byggplatsen är belägen mellan bebyggda fastigheter och bostadshus. Grannar överklagar beslutet och menar att de skulle bli helt inklämda. Detaljplan finns inte. Fråga är i målet om den planerade byggnationen kan genomföras med hänsyn till 2 och 3 kap. PBL. Enligt KR är det klarlagt att den tänkta byggnationen inte medför att sådana natur- och kulturvärden riskeras att fastigheten av den anledningen inte kan tillåtas. Med hänsyn till terrängförhållandena på platsen kan den inte anses medföra betydande olägenheter för omgivningen. Inte heller i övrigt har framkommit omständigheter som utgör hinder för att meddela det sökta förhandsbeskedet. (LR hade en annan uppfattning.)
Utdömande av vite.
När ska en åtgärd anses påbörjad?
KR Jönköping 2009-09-11, mål nr 2726-08.
Bn meddelade bygglov för nybyggnad av bostadshus den 7 december 2004. Bn konstaterade i mars 2007 att byggnadsåtgärderna ännu inte påbörjats och vid vite av 100 000 kr förbjöds att fortsätta byggnadsarbetena. Beslutet överklagades och fråga väcks om det finns laga grund för föreläggandet. KR inhämtade yttrande från Boverket. Boverket hänvisade till prop. 1985/86:1 ”för att den medgivna åtgärden skall anses påbörjad krävs att de egentliga byggnads-, rivnings- eller markarbetena kommit igång. Det räcker alltså inte att förberedande åtgärder vidtas.” KR konstaterar med hjälp av foton att vissa anläggningsåtgärder och markarbeten har utförts före tvåårsfristens utgång. Dessa arbeten måste dock ses som förberedande åtgärder som är nödvändiga innan själva byggnationen kan starta. De egentliga byggnadsarbetena hade ännu inte inletts den 7 december 2006. Åtgärden hade således inte påbörjats inom två år från dagen för beslut om bygglov (jfr 8 kap. 33 § PBL). Föreläggandet är lagligen grundat. Den omständigheten att en definition av begreppet saknas och att det därför finns utrymme för tolkningar utgör enligt KR sådana särskilda skäl att vitet bör jämkas. Det ska jämkas till skäliga 25 000 kr.
Carport. Skärmtak.
8 kap. 1 § och 4 § 2 PBL.
KR Göteborg 2009-09-07, mål nr 6448-08, avd. 1.
Bn beviljade bygglov för skärmtak som ska användas som carport. Enligt områdesbestämmelserna får skärmtak på högst 20 m² öppenarea uppföras. Skärmtaket/carporten får sammanbyggas med huvudbyggnad eller komplementbyggnad. Den uppförda carporten har klätts med väggar och dörrar runt om. Granne klagar. KR hänvisar till RÅ 1995 ref. 23, RÅ 1999 ref. 53 och RÅ 1997 not 227. KR instämmer i LR:s bedömning att endast områdesbestämmelserna kan läggas till grund för vilka byggnadsåtgärder som direkt kan godtas. Vad som anges i arrendekontraktet saknar därför betydelse för beviljande av bygglov. Med hänsyn till den betydelse begreppet skärmtak har fått i lagstiftningen och i praxis delar KR även LR:s bedömning att den nu aktuella byggnationen avviker från områdesbestämmelserna. LR:s beslut att visas målet åter till bn står fast. (LR skriver i sin dom bl.a. att bn ska pröva om avvikelsen kan anses innebära en mindre avvikelse förenlig med syftet med bestämmelserna på sätt som avses i 8 kap. 12 § fjärde stycket PBL.)
Föreläggande att forsla bort villavagnar. Rätt adressat?
10 kap. 14 § PBL.
KR Göteborg 2009-07-24, mål nr 1156-09, avd. 2.
Bn utfärdar föreläggande till lagfarne fastighetsägaren att forsla bort 27 villavagnar med tillhörande taktäckta uteplatser, altaner, räcken och staket. Fastighetsägaren överklagar och menar bl.a. att han inte har någon rådighet över villavagnarna. Enligt detaljplanen ska fastigheten användas för ”Camping och därmed samhörigt ändamål”. KR hänvisar till prop. där det står att anordningar i form av campingvagnar och liknande som används för bostadsändamål på samma ställe under lägre tid än en normal campingsemester om några veckor anses vara byggnader som kräver bygglov. KR anser att bygglov krävs för de aktuella villavagnarna. Enligt KR måste camping till sin natur anses vara en tillfällig verksamhet. Att på en fastighet ha mer eller mindre permanent placerade villavagnar kan inte anses förenligt med campingändamålet. Eftersom en åtgärd som kräver bygglov har vidtagits utan sådant lov har det också funnits skäl för bn att förelägga om rättelse. En av grunderna för föreläggandet är att fastigheten används på ett sätt som strider mot bestämmelserna i och syftet med detaljplanen. Detta möjliggörs av att fastighetsägaren upplåter mark för det planstridiga användandet. Frågan måste därmed anses gälla även fastigheten, varför föreläggandet kan riktas mot fastighetsägaren. KR finner att bn har kunnat rikta föreläggandet mot fastighetsägaren. (LR hade samma uppfattning.)
Ej bygglov för ändrad användning. Ej mindre avvikelse.
Café är inte Hamnändamål.
8 kap. 11 § PBL.
KR Göteborg 2009-07-24, mål nr 1907-08, avd. 2.
Boverket har skrivit yttrande till KR.
Bn beviljade bygglov för ändrad användning. En sjöbod skulle användas till café och suchibar. Detaljplanen stadgar hamnändamål. Fråga är om den ändrade verksamheten i form av serveringsverksamhet kan inrymmas i hamnändamål. KR menar att en sådan bedömning enbart kan utgå ifrån vad som anges i planhandlingen. Den omständigheten att verksamheten i området med tiden har förändrats påverkar inte bedömningen. KR anser att om den faktiska användningen av ett område har förändrats i så stor omfattning att den inte längre kan rymmas inom det i planen angivna användningsområdet så bör planen ändras. Det är viktigt att planen stämmer överens med den faktiska användningen. KR instämmer i Boverkets uppfattning att begreppet hamnändamål i en detaljplan avser att mark får utnyttjas för ändamål som är nödvändiga för hamnverksamhet. Servringsverksamheten kan, oavsett om den har anknytning till havet eller fiskeverksamhet, inte anses nödvändig för hamntrafik. Den åtgärd som ansökan avser avviker därmed från gällande detaljplan. Åtgärden är inte heller förenlig med planens syfte varför den inte kan betraktas som en sådan mindre avvikelse som avses i 8 kap 11 § PBL. Ej bygglov. (LR och Lst hade samma uppfattning.)
Ej mindre avvikelse. Byggnadshöjd.
8 kap. 11 § sjätte stycket PBL.
KR Sundsvall 2009-07-13, mål nr 2333-08.
Bn beviljade bygglov för enbostadshus och garage på den sista obebyggda tomten i området. Enligt stadsplanen, som ska gälla som detaljplan, ska byggnad uppföras fristående med en våning och den får inte vara högre än 4,4 meter. Byggnadshöjden för det tilltänkta huset kommer att bli 7,4 meter och byggnaden kommer att få två våningar. KR skriver att byggnaden kommer att avvika från planen både i fråga om våningsantal och höjd. Planavvikelsen i fråga om våningsantal ligger i linje med planens syfte på det viset att fastigheten ska användas till bostäder men överskrider samtidigt vad som är betrakta som en mindre avvikelse i den mening som avses i 8 kap. 11 § sjätte stycket. Därtill kommer att det inte är fråga om en mindre avvikelse från plan betr. byggnadshöjd. Den omständigheten att bn synes ha medgivit ett begränsat antal bygglov i strid med planen på vissa närliggande fastigheter utgör inte något som bör beaktas vid bedömningen av det nu aktuella ärendet. Grannarnas överklagande bifalles och Lst:s beslut att inte medge bygglov fastställs. (LR hade en annan uppfattning.)
Dominerande takkupa. Föreläggande.
3 kap. 1 § PBL.
KR Göteborg 2009-07-10, mål nr 6072-08, avd. 1.
Bn beviljade bygglov för tillbyggnad av enbostadshus samt uppförande av takkupa. Den uppförda takkupan avviker väsentligt från bygglovet. Bn utfärdade föreläggande vid vite att återställa byggnaden enligt bygglovet. Takkupan upptar större delen av takets längd och huset upplevs därför som ett tvåvåningshus vilket avviker från det normala i omgivande bebyggelse. Bebyggelsen i den lilla tätorten har en småskalig karaktär. Utomplansbestämmelser från 1945 gäller som detaljplan. KR finner att den utförda åtgärden inte uppfyller anpassningskravet i 3 kap. 1 § PBL. Tiden att återställa byggnaden enligt bygglovet flyttas fram. (LR hade en annan uppfattning.)
Garage/förråd och plank.
3 kap. 1 § PBL.
KR Göteborg 2009-07-09, mål nr 4395-08, avd. 3.
Bn beviljar bygglov för bl.a. friliggande garage/förråd och ett 1,6 meter högt plank i tomtgränsen för ett parhus som ligger sist på gatan. Åtgärderna strider inte mot detaljplanen. Grannar klagar på försämrat ljusinsläpp och förstörd havsutsikt samt en oacceptabel karaktärsförändring av området. Någon alternativ placering inom ramen för byggrätten enligt gällande detaljplan finns inte. Enligt KR kan därför de olägenheter som uppkommit för grannarna inte anses så betydande att bygglovet ska upphävas på denna grund. Garaget/förrådet är större till ytan än övriga förråd utmed gatan och det har platt tak medan övriga har snedtak. KR skriver att utformningen av omgivande kvarter varierar. På grund härav anser KR att byggnaden, även om den avviker från övrig bebyggelse, är utformad och placerad på ett sådant sätt att den får godtas. Den strider alltså inte mot anpassningskravet i 3 kap. 1 § PBL.
Ingripande enligt 10 kap. PBL. Rivningsföreläggande.
Beräkning av preskriptionstid.
KR Göteborg 2009-07-07, mål nr 7943-08, avd. 2.
Bn beslöt om föreläggande vid vite att riva tvåbostadshuset, bortforsla rivningsmaterial, återställa marknivån i huvudsak till den ursprungliga och att avstäda tomten. Dessförinnan hade bn beviljat flera bygglov som samtliga rivits upp av högre instanser och även försökt ändra detaljplanen. Ägaren överklagade föreläggandet och hävdade att preskription inträtt och att nämnden därför inte kunde förelägga om rättelse på sätt som nu gjorts. KR klargör att preskriptionstiden, i en situation som denna, börjar löpa först när byggnationen betraktas som olovlig genom ett beslut som vunnit laga kraft. I detta fall när Regeringsrätten beslöt att inte meddela prövningstillstånd i det mål som gällde prövning av bygglov för byggnationen. Preskription hade inte inträtt när bn beslöt om föreläggande och det fanns därför inte hinder för nämnden att fatta beslutet på det sätt som skett. LR:s dom ändras endast på så sätt att tidpunkten för att efterkomma föreläggandet flyttas fram.
Vindkraftverk.
KR Göteborg 2009-07-03, mål nr 1878-08, avd. 2.
Bn beslöt att inte bevilja bygglov för uppförande av ett vindkraftverk med tillhörande transformatorstation. Vindkraftverket är tänkt att placeras inom ett område som i översiktsplanen betecknas ”Större sammanhängande, av bebyggelse och exploateringar, relativt opåverkat område (O)”. Vissa områden har i översiktsplanen markerats som lämpliga för vindkraft men den tänkta placeringen ligger inte inom ett sådant område. KR skriver, att även om en översiktsplan inte är bindande måste det anses att en placering inom ett område där det uttryckligen anges att vindkraft inte ska lokaliseras talar starkt mot att bygglov ska beviljas. Sammantaget finner KR att vid en avvägning mellan det enskilda och de allmänna intressena samt att kommunen ska kunna planera användningen av mark måste det enskilda intresset stå tillbaka. Ej bygglov. (LR hade en annan uppfattning.)
Plank på punktprickad mark är inte mindre avvikelse.
8 kap. 11 § sista stycket PBL.
KR Göteborg 2009-06-23, mål nr 6041-08, avd. 1.
Ansökan om att få uppföra av ett två meter högt och ca 25 meter långt plank på punktprickad mark, dvs. mark som enligt detaljplanen inte får bebyggas. Planket ska utföras med stående brädor. Fråga om det kan anses vara en mindre avvikelse. KR hänvisar till prop. Enligt KR:s mening kan bygglov för planket få betydelse i liknande fall och därmed få konsekvenser för ett större område Den sökta åtgärden kan således inte anses utgöra en sådan mindre avvikelse som avses i 8 kap 11 § sista stycket PBL. Ej bygglov. (LR hade en annan uppfattning.)
Negativt förhandsbesked för fritidshus på åker.
4 kap. 4 § miljöbalken (MB).
KR Stockholm 2009-06-18, mål nr 4446-07, avd. 02.
Målet gäller förhandsbesked om bygglov för att uppföra ett fritidshus. Befintlig bebyggelse i området ligger samlad utmed vägen enligt gotländsk bebyggelsetradition. Fritidshuset är tänkt att uppföras 175 meter från vägen, ute på en åker. Frågan i målet är om det tilltänkta fritidshuset utgör en sådan kompletteringsbebyggelse som avses i 4 kap. 4 § MB eller om det finns särskilda skäl för att fritidshuset ska få komma till stånd. KR finner att ett uppförande av fritidshuset skulle innebära att det av bebyggelse ianspråktagna området skulle öka i inte oväsentlig omfattning. Ett uppförande av fritidshuset kan varken betraktas som en naturlig avrundning av det befintliga bebyggelseområdet eller en förtätning inom detta. Åtgärden utgör därför inte en sådan komplettering som avses i 4 kap. 4 § MB. Inte heller föreligger särskilda skäl. Förutsättningar att meddela positivt förhandsbesked föreligger således inte. (LR hade en annan uppfattning.)
Negativt förhandsbesked för tillbyggnad nära vatten.
KR Stockholm 2009-06-16, mål nr 8563-08, avd. 02.
Bn meddelar negativt förhandsbesked för tillbyggnad. Det finns två hus på sjötomten och fastighetsägaren ville bygga till det mindre av dem och planerar avstyckning. Tomterna i området är på cirka 4 000 m². Detaljplan saknas. Av översiktsplanen framgår att förtätningar inte ska medges förrän vattenförsörjning och avloppshantering är löst samt att avstyckningar främst ska medges inom utpekade områden. KR gör samma bedömning som LR. (LR instämmer i Lst:s bedömning. Lst skriver bl.a. följande i sitt beslut. Översiktsplanen är inte bindande men måste ändå tillmätas stor betydelse. Ytterligare bostadsbebyggelse bör prövas genom detaljplan enligt 5 kap. 1 § PBL. Ingen ändring av bn:s beslut.) (Miljödomstolen lämnade dispens från strandskyddet.)
Radiotorn.
2 och 3 kap. PBL.
KR Sundsvall 2009-06-16, mål nr 3274-08.
Bn beviljar bygglov för uppförande av monopole (radiotorn) och två teknikbodar utanför detaljplan. Enligt kommunens riktlinjer bör 3 G-master placeras minst 300 meter från bebyggelse. Aktuell placering innebär att det finns åtta enbostadshus inom en radie av 300 meter (det närmsta mindre än 150 meter) från radiotornet. Grannar överklagar. KR hänvisar till RÅ 2002 ref. 63 och till Socialstyrelsens meddelandeblad om Elektromagnetiska fält från mobilstationer och annan trådlös trafik (juni 2008). KR skriver att den av kommunen antagna policyn inte är bindande vid prövning av bygglov. Fråga är istället om åtgärden uppfyller kraven i 2 och 3 kap. PBL. I målet har inte framkommit att åtgärden strider mot några allmänna intressen som ska beaktas enligt 2 kap. PBL. KR finner inte heller att åtgärden medför fara eller betydande olägenhet för omgivningen eller att placeringen skulle vara olämplig med hänsyn till naturvärden på platsen. Det har inte heller framkommit att byggnadernas användning får betydande inverkan på omgivningen. Bygglov. (LR hade en annan uppfattning.)
Tillbyggnad av dagcentral på prickmark är mindre avvikelse.
3 kap. 2 § PBL.
KR Göteborg 2009-06-12, mål nr 4238-08, avd. 3.
Bn beviljar bygglov för tillbyggnad av dagcentral. Den föreslagna placeringen skulle till hälften, dvs. med 14 m², placeras på punktprickad mark. Högsta tillåtna taklutning enligt detaljplanen överskrids med fyra grader. Fråga är om bygglov kan beviljas med hänvisning till att det är en mindre avvikelse? KR skriver att det inte framkommit att byggnationen strider mot syftet med planen. KR hänvisar till RÅ 1990 ref. 53 II. Enligt KR:s mening är avvikelsen inte betydande i absoluta mått och tal. Det verkar inte finnas någon möjlighet till en alternativ, planenlig placering av tillbyggnaden som är rimlig utifrån praktiska och ekonomiska hänsyn. Sammantaget finner KR att den aktuella byggnationen får anses vara en sådan mindre avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Inte heller finns hinder för bygglov enligt 3 kap. 2 § PBL. (LR hade en annan uppfattning.)
Positivt förhandsbesked för enbostadshus nära hästhållning.
KR Göteborg 2009-06-11, mål nr 5776-08, avd.1.
Bn beviljar positivt förhandsbesked för nybyggnad av två enbostadshus. Tilltänkt avstyckning. På grannfastigheten finns tre hästar. Avståndet mellan stallet resp. hästhagen och fastighetsgränsen är cirka 100 meter resp. cirka tio meter. Detaljplan saknas. KR skriver i sin dom att vid en bedömning är inte bara avståndet av betydelse utan även verksamhetens storlek och lokala förhållanden som exempelvis topografi, förhärskande vindriktning och bebyggelsestruktur samt om det är inom eller utanför detaljplan. Omgivningspåverkan från djurhållning har i flera fall ansetts böra accepteras på landsbygden. KR hänvisar till rättsfall från Miljööverdomstolen, MÖD 2006:32. KR anser att den djurhållning som bedrivs på grannfastigheten inte gör det olämpligt med bebyggelse och hänvisar till MÖD 2005:50 och dom den 5 maj 2009 i mål nr M 8448-07. Bestämmelserna i PBL utgör därmed inte hinder för att meddela positivt förhandsbesked för det aktuella byggnadsföretaget. Domen är överklagad.
Förhandsbesked, m.m.
KR Göteborg 2009-06-03, mål nr 2094-08, avd. 1.
Bn lämnar positivt förhandsbesked för uppförande av två enbostadshus samt bygglov för åtta ligghallar. Sökandena vill stycka av en bit mark och där bedriva träning och uppfödning av galopphästar. Området i stort präglas av öppen jordbruksmark. Spridd bebyggelse förekommer i närheten av de planerade bostadshusen. Grannar klagar och menar att landskapsbilden blir störd och att den stora anhopningen av byggnader skulle bli mycket olik den omgivande strukturen. KR instämmer i LR:s bedömning. (LR skriver att skäl inte finns att upphäva de positiva förhandsbeskeden. Inte heller finns skäl att upphäva bygglovet för ligghallarna.)
Ej mindre avvikelse.
KR Göteborg 2009-06-02, mål nr 2942-08, avd. 3.
Bn beviljade bygglov för tillbyggnad av pannrum. Lovet innebar en mindre avvikelse från detaljplanen. KR hänvisar till RÅ 1991 ref. 57 och konstaterar att byggrätten redan utan uppförande av pannrummet överskrids med minst 24 m² eller med cirka 16 %. Den aktuella tomten är endast 725 m². KR anser att ett överskridande av byggrätten på cirka 20 % inte är en mindre avvikelse från detaljplanen och bifaller därför grannarnas överklagande.
Inglasning av balkong.
KR Stockholm 2009-06-02, mål nr 130-08, avd. 02.
Bn beslöt att avslå ansökan om inglasning av balkong. Balkongen är belägen högst upp på gaveln och är delvis indragen. Den har tak som utgör en del av fastighetens valmade tak. Taket täcker i stort sett hela balkongen. Balkongen har begränsad insyn och är den enda på denna sida husgaveln. Den sökta åtgärden är planenlig. Enligt KR:s mening kommer en inglasning inte att påverka helhetsbilden av byggnaden i någon större utsträckning. Inglasningen kan heller inte anses olämplig med hänsyn till byggnadens karaktärsdrag. Skäl att vägra bygglov finns inte . Underinstansernas beslut ska upphävas.
Tillbyggnad av garage nära tomtgräns är mindre avvikelse.
3 kap. 2 § PBL.
KR Sundsvall 2009-06-01, mål nr 2878-08.
Bn beviljar bygglov för tillbyggnad av enbostadshus med garage/förråd om 81 m². Tillbyggnaden är 14 m lång och 4 m hög och är tänkt att placeras 2,5 meter från tomtgränsen. Ägaren till den angränsande fastigheten överklagar beslutet och menar att det tilltänkta garaget är oestetiskt och för stort i förhållande till tomtens storlek. Av detaljplanen framgår att högst en femtedel av tomten får bebyggas och att byggnader ska placeras minst 4 meter från tomtgräns men får placeras närmare gräns om berörd granne så medger. Syftet med planen är att medge större byggrätter samt anpassa planen till att överensstämma med faktiska förhållanden. Det sökta bygglovet innebär att tillåten byggnadsyta överskrids med 2 m² och att 21 m² av byggnadens yta kommer att ligga på mark som enligt planen inte får bebyggas utan grannes medgivande. KR skriver att det framkommit i målet att det inte finns någon alternativ placering. Enligt KR:s mening bör den avsedda åtgärden betraktas som en mindre avvikelse från gällande detaljplan. Åtgärden kan inte anses strida mot syftet med planen. Inte heller finns hinder enligt 3 kap. 2 § PBL. Bygglov. (LR hade en annan uppfattning. I LR:s dom hänvisas till flera domar från Regeringsrätten.)
Tillbyggnad strider mot detaljplanen.
KR Göteborg 2009-05-26, mål nr 3036-08.
Bn beviljar bygglov för tillbyggnad av enbostadshus. Den nya byggnadskroppen innehåller en tillkommande lägenhet. Den ska vara sammanfogad med befintlig huvudbyggnad genom en 2,5 meter gemensam vägg i ett av hörnen men har i övrigt helt fria väggar åt alla håll. Det ska inte finnas någon dörr mellan dem. Enligt detaljplanen får endast en huvudbyggnad uppföras. Området får bebyggas endast med enfamiljshus, dock får byggnad inredas med mer än en lägenhet där bn prövar detta lämpligt med hänsyn till att befintlig byggnad rymmer mer än en lägenhet. Enligt KR är fråga inte om två lägenheter i en byggnad. Åtgärden strider därmed mot bestämmelserna i detaljplanen på ett så kvalificerat sätt att den inte kan betraktas som en mindre avvikelse i enlighet med planens syfte. Bn:s beslut ska upphävas. (LR hade en annan uppfattning.)
Ingripande enligt PBL. Anläggande av p-plats för buss.
8 kap. 2 § första och andra styckena PBL.
KR Göteborg 2009-05-18, mål nr 2877-08, avd. 1.
Bn beslöt att inte ingripa mot att en 12 meter lång buss var parkerad på villatomt utefter gränsen mot gatan i detaljplanelagt område. Bussen används främst för familjens semesterresor. KR finner att det rör sig om en inte bygglovpliktig åtgärd. En ledamot var skiljaktig. (Underinstanserna hade samma uppfattning som KR.)
Ej mindre avvikelse. Beräkning av byggnadshöjd. Antal våningar.
9 § PBF.
KR Stockholm 2009-05-18, mål nr 3604-07, avd. 02.
Bygglov beviljas för enbostadshus. Grannar klagar. Detaljplan anger högst två våningar och högsta tillåtna byggnadshöjd. Boverket skriver yttrande till KR. KR gör samma bedömning som Boverket, att byggnadshöjden är 7,7 meter och att nedersta planet i byggnaden bör klassificeras som våning vilket betyder att byggnaden består av tre våningar. Det förhållande att byggnaden i såväl höjd som våningsantal strider mot detaljplanen medför enligt KR att avvikelserna inte kan betraktas som mindre. Ej bygglov. (LR hade en annan uppfattning.) Domen har vunnit laga kraft.
Vitesföreläggande att städa tomt.
10 kap. PBL.
KR Stockholm 2009-05-14, mål nr 1548-08, avd. 02.
Bn beslutade vid vite om 50 000 kr om bortforsling av samtliga bilar, med undantag av två som skulle få finnas kvar på tomten, samt att städa tomten och ta bort de många plåtskåp som fanns där. Tolv äldre bilar fanns på tomten vid besiktningen. Fastighetsägaren uppger att han tagit bort skräp som nämnden önskat och att han vill kunna ha upp till sex hobbybilar på tomten. KR beslutar att nämndens föreläggande att iordningställa tomten ska bestå och bestämmer tiden till tre månader från delfående av domen. En ledamot var skiljaktig. (LR hade samma uppfattning som KR.)
Inget positivt förhandsbesked nära ammunitionsfabrik.
2 kap. PBL.
KR Jönköping 2009-05-14, mål nr 3997-07, avd. 1.
Ansökan om förhandsbesked för uppförande av nytt bostadshus. Detaljplan och områdesbestämmelser saknas. Enligt områdesplan ligger fastigheten i en skyddszon inom vilken ett företag tillverkar bl.a. ammunition. Enligt KR kan man inte bortse från områdets långsiktigt lämpligaste användning. Med hänsyn till att byggnaden kommer att ligga inom skyddsområdet kan åtgärden inte anses uppfylla kraven på lämplighet i 2 kap. PBL. Det allmänna intresset att inte lokalisera nya bostäder till en olämplig miljö samt bolagets intresse av att bedriva fortsatt verksamhet väger tyngre än intresset av att få uppföra ett nytt bostadshus. Ej positivt förhandsbesked. (LR hade samma uppfattning. Yttrande från Boverket till LR.)
Fasad med puts är mindre avvikelse.
8 kap. 11 § PBL.
KR Göteborg 2009-05-13, mål nr 2948-08, avd. 1.
Bn beviljar bygglov för nybyggnad av enbostadshus. Fasadbeklädnaden ska vara av trä med putsade ytor på en begränsad del av byggnaden. Husets stomme är av stenmaterial. Enligt detaljplanen ska det vara träpanel. Kommunen har i ett program för kustens utveckling föreslagit att putsade fasader kommer att tillåtas i det aktuella området i framtiden. Granne klagar. KR hänvisar till prop.texten till 8 kap. 11 § PBL. KR finner att det förhållandet att delar av fasaden inte kommer att utgöras av träpanel, är en mindre avvikelse. Avvikelsen kan inte anses medföra betydande olägenheter för omgivningen eller i övrigt strida mot 3 kap. PBL. Med hänsyn till förslaget i kommunens program kan bygglovet i sig inte anses leda till en oacceptabel miljöförändring i området. Avvikelsen är förenlig med planens syfte. (LR hade en annan uppfattning.)
Inget bygglov för tak på preskriberat svartbygge.
KR Sundsvall 2009-05-11, mål nr 2325-06.
Ansökan om bygglov för ett tak om 7,4 m² som byggts ovanpå en med stödmur försedd entré till ett befintligt utgrävt källarutrymme (beläget under ett garage). Inom detaljplan. Källarutrymmet med entré och stödmurar har utförts olovligt. Målet gäller om bygglov kan meddelas för tak på en olovligt utförd byggnation som, p.g.a. preskription, inte kan rättas genom myndighetsingripande? KR konstaterar att förekomsten av källarutrymmets entré med stödmurar utgjort en förutsättning för själva takpåbyggnaden. Det är inte möjligt att av formella skäl låta det olovligt byggda ingå i nu aktuell lovprövning. Det är inte heller möjligt att betrakta de olovligt utförda åtgärderna som jämställda med att lov beviljats för dem eftersom preskription inträtt. Den lovprövningen av taket som är möjlig att göra framstår som ofullständig och alltför begränsad. Med hänsyn till motstående parters intressen anser KR att preskriptionen inte bör kunna ge bygglovssökanden särskilda fördelar genom att prövningen begränsas till takbygget. Enligt KR saknas förutsättningar att bevilja bygglov för det aktuella taket. KR påpekar att det står en enskilde fritt att i efterhand söka bygglov för det olovligt byggda.
Tomt ska hållas i vårdat skick. Thujahäck inte betydande olägenhet.
3 kap. 17 § PBL.
KR Stockholm 2009-05-08, mål nr 4084-08, avd. 01.
Målet handlar om en thujahäck, cirka tre-fyra meter hög, som gränsar till en gångväg framför entréerna på flera fastigheter. Ägarna till dessa fastigheter har anmält till kommunen att häcken medför skugga på deras tomter och i deras bostäder. Enligt 3 kap. 17 § PBL ska tomter hållas i vårdat skick och skötas så att betydande olägenheter för omgivningen och trafiken inte uppkommer. KR hänvisar till prop. KR finner att den aktuella thujahäcken får anses förorsaka viss olägenhet för grannfastigheterna. För att ingripande ska kunna ske krävs emellertid att olägenheterna är betydande i PBL:s mening. Denna förutsättning är inte uppfylld.
Vindkraftverk. Översiktsplanens betydelse.
2 och 3 kap. PBL.
KR Göteborg 2009-05-08, mål nr 1423-08, avd. 1.
Bn avslog ansökan om att få uppföra vindkraftverk med tillhörande transformatorstation. Detaljplan finns inte. I den lagakraftvunna översiktsplanen har kommunen angett riktlinjer för vindkraftverk och i detalj behandlat var de kan placeras med hänsyn till såväl allmänna som enskilda intressen. Riktlinjerna i översiktsplanen är inte bindande men bör enligt KR:s mening ges stor tyngd vid prövning av om bygglov ska beviljas. Den fastighet där vindkraftverket skulle byggas ligger inte inom eller i närheten av område som angetts som intressant för vindkraft. Däremot är fastigheten belägen inom område som anses ha en kulturhistoriskt värdefull miljö och ett kulturlandskap som bedömts angeläget att bevara. Vindkraftverket och transformatorstationen kan mot den bakgrunden inte anses uppfylla de krav som finns i 2 och 3 kap. PBL. Ej bygglov. (LR hade en annan uppfattning.)
Positivt förhandsbesked för enbostadshus i lantbruksbygd.
2 kap. 2 § och 3 kap. PBL.
KR Göteborg 2009-05-04, mål nr 5724-07, avd 2.
Förhandsbesked beviljas för uppförande av tre enbostadshus i område som inte omfattas av detaljplan. Grannar överklagar beslutet för det hus som ska ligga närmast deras gård. Det är 20 meter från ladugårdsbyggnaden till tomtgränsen och det är 40 meter från gödselplattan till tomtgränsen. KR hänvisar bl.a. till domar från miljööverdomstolen. KR finner att djurhållningen på grannfastigheten inte gör den fastighet som förhandsbeskedet avser olämplig för bebyggelse. 2 kap. 2 § PBL utgör därmed inte hinder. Toleransen mot gödsellukt i en lantbruksbygd måste vara betydligt högre än i mer tätbebyggda områden. Sammantaget anser KR att byggföretaget inte kommer att kunna påverka jordbruksverksamheten på ett sådant sätt att det medför en betydande olägenhet. Inte heller övriga regler i 2 och 3 kap. PBL utgör hinder.
Hunddagis. Bygglov krävs för väsentligen annat ändamål.
8 kap. 1 § första stycket 3 och 10 kap. 1 § PBL.
KR Sundsvall 2009-04-30, mål nr 3498-08.
I två av bostadens rum bedrivs hunddagis för tio hundar. Verksamheten sker vardagar från ca kl. 07.00 till 18.00. Hundarna rastas två gånger dagligen men inte i grannskapet. Grannar klagar. Detaljplanen anger bostadsändamål. KR skriver att vid bedömningen av om en bostadsfastighet används för väsentligen annat ändamål kan verksamhetens omfattning, yrkesmässighet och de störningar som verksamheten medför för omgivningen tillmäts betydelse. KR hänvisar till prop. och till rättsfall från Regeringsrätten, bl.a. RÅ 1993 ref. 9. I detta rättsfall uttalade RegR att i områden med bostadsändamål bör verksamheter kunna godtas i kombination med bostäder om de inte är störande och kan betraktas som bostadskomplement. KR anser att mot bakgrund av verksamhetens omfattning och yrkesmässiga karaktär kan den inte betraktas som ett bostadskomplement. Bostaden har därför delvis tagits i anspråk för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Bygglov krävs enligt 8 kap. 1 § PBL.
Takvinkel på garagetak var inte mindre avvikelse.
KR Göteborg 2009-04-29, mål nr 1572-08. avd. 2.
Tak på garage ändras från att ha varit platt till en taklutning på cirka 30 grader. Bn avslår ansökan i efterhand för åtgärderna. Högre instans ändrar beslutet. Av detaljplanen framgår att en viss öppenhet i bebyggelsen eftersträvas. Därför får de byggnadsdelar som sammanbinder huvudbyggnaderna ha en taklutning mot horisontalplanet av högst sex grader. KR finner att garagebyggnaden är en sådan byggnadsdel som sammanbinder huvudbyggnaderna. Byggnationen strider mot detaljplanen. En avvikelse på cirka 24 grader från den i planen tillåtna takvinkeln måste i absoluta tal anses vara en stor avvikelse. Även relativt sett måste ett överskridande av den tillåtna takvinkeln med 500 % anses vara stort. Det är stor skillnad på hur de olika takvinklarna uppfattas. Utsikten mot norr bedöms värdefull. Vid en sammanvägd bedömning av omständigheterna finner KR att den aktuella avvikelsen inte är en mindre avvikelse förenlig med planens syfte. Ej bygglov. (LR hade en annan uppfattning.)
Tilläggsavgift.
KR Göteborg 2009-04-27, mål nr 1855-08, avd. 3.
Förlängning av lov för tillfällig åtgärd söktes inte för förskoleverksamhet. Beslut om tilläggsavgift överklagas. KR skriver att det som framkommit i målet ger anledning utgå ifrån att den verksamhet som bedrivs inte tar sikte att uppnå vad som normalt ses som en rent affärsmässig vinning. Denna omständighet i förening med vad som uppges ha förevarit inför den förnyade ansökan om lov för tillfällig åtgärd att fortsätta driften av förskolan bör enligt KR leda till att tilläggsavgiften helt efterges. (LR satte ned avgiften till en fjärdedel av vad som följer av beräkningsgrunderna i 10 kap. 7 § tredje stycket PBL.)
Tillfälligt bygglov för återvinningsstation.
8 kap. 14 § PBL, övergångsbestämmelser.
KR Stockholm 2009-04-27, mål nr 4514-08.
En återvinningsstation har varit placerad på sin nuvarande plats sedan 1997. Fråga om förlängning av tillfälligt bygglov. Återvinningsstationen är planstridig. Permanent bygglov kan därför inte lämnas. Den är placerad väsentligt närmare närmsta byggnad än vad brandbestämmelserna anger och i omedelbar anslutning till en brandgata. Kommunen har haft tio år på sig att ordna lagliga förutsättningar. KR hänvisar till punkten 5 i övergångsbestämmelserna till ändringen (2007:1303) i 8 kap. 14 § PBL. I detta mål ska 8 kap. 14 § PBL tillämpas i dess äldre lydelse. KR hänvisar till RÅ 1994 ref. 13 och RÅ 1998 not. 92. KR skriver att denna återvinningsstation är enkel att flytta men det är inte tillräckligt för att en åtgärd ska anses som tillfällig. Det krävs också att åtgärden framstår som provisorisk med hänsyn till sitt syfte. Syftet med en återvinningsstation för källsortering är långsiktigt. Lokaliseringen till en viss plats är emellertid inte avgörande för verksamhetens bedrivande. Mot denna bakgrund får åtgärden att placera återvinningsstationen på den aktuella platsen anses ha den provisoriska karaktär som krävs för att den ska anses som tillfällig i den mening som avses i 8 kap. 14 § PBL. KR har härefter att avgöra om placeringen på den aktuella platsen är lämplig. KR hänvisar till RÅ 1991 not. 162 och finner att de åberopade olägenheterna inte är så betydande att bn kan anses ha förfarit felaktigt genom att förlänga bygglovet för tillgällig åtgärd. (En ledamot var skiljaktig.)
Räcke runt takvåning (altan).
3 kap. 1 och 10 §§, 8 kap. 11 § PBL.
KR Stockholm 2009-04-15, mål nr 2577-08, avd. 02.
Bn avslog ansökan om att få uppföra ett glasräcke till en takvåning (1,4 x 18 m) i ett flerbostadshus inom Östermalm. Enligt sökanden används takvåningen (altanen) för att tvätta fönstren och för att justera markiserna. Räcke behövs av säkerhetsskäl. Enligt bn är det en brandutrymningsaltan för vindsvåningen. Vid brand ska utrymning ske genom fönster till plattformen där räddningstjänstens stegar ansluter. KR finner att räcket inte är lämpligt för byggnaden och inte heller ger en god helhetsverkan på byggnaden. Inte heller finner KR, för det fall räcket skulle uppföras, att byggnadens historiska, kulturhistoriska och konstnärliga värden tas tillvara. Mot denna bakgrund finner KR att det står klart att det räcke som avses i ansökan inte uppfyller kraven i 3 kap. 1 och 10 §§ PBL. Bygglov kan därför inte lämnas enligt 8 kap. 11 § PBL. (Samtliga instanser hade samma uppfattning.)
Plank. Mindre avvikelse.
KR Stockholm 2009-04-09, mål nr 174-07, avd. 02.
Målet gäller uppförande av ett sex meter långt och 1,8 m högt plank på punktprickad mark. Planket är täckt endast upp till en höjd av 1,4 medan resterande 40 cm består av korslagda träplankor. KR finner att uppförande av planket strider mot detaljplanens bestämmelser. KR nämner RÅ 1995 ref. 21. KR finner med hänsyn till plankets längd och utförande att det kan anses vara en mindre avvikelse från detaljplanen som får anses förenlig med dess syfte. (LR hade en annan uppfattning.)
Carport – Garage. Mindre avvikelse.
KR Sundsvall 2009-04-03, mål nr 869-08.
Bn avslog ansökan om ändring av gällande bygglov att carport om ca 55 m² skulle ändras till garage. Åtgärden strider mot gällande detaljplan, som anger högsta tillåtna bruttoarea, och bedöms inte vara en mindre avvikelse. Frågan för KR är om den åtgärd för vilken bygglov sökts och som är aktuell i detta mål kan anses utgöra en mindre avvikelse. Nämnden har, efter det att nu aktuellt bygglov meddelats, beviljat ändringar i bygglovet. Ändringarna medför enligt KR att byggnaden i allt väsentligt rent visuellt ser ut som ett garage. Den sökta åtgärden kommer i realiteten att skilja sig från den åtgärd för vilken bygglov nu meddelats endast på så sätt att den mellersta porten lämnas öppen. KR finner att den planerade åtgärden får anses utgöra en mindre avvikelse från detaljplanen. Nämnden har uttryckligen angett att åtgärden inte strider mot syftet med planen. Bygglov.
Plank på punktprickad mark. Ej mindre avvikelse.
KR Sundsvall 2009-03-31, mål nr 1708-08.
Ett företag med bilförsäljning och verkstad skulle enligt en lagakraftvunnen dom från miljödomstolen uppföra ett plank. Det skulle tjäna både som insynsskydd och avspärrning för verksamheten. Företaget sökte och fick bygglov för ett 140 m långt och två m högt plank. Det skulle uppföras på punktprickad mark. Grannar klagade och föreslog en annan placering. KR hänvisar till Regeringsrättens praxis (ett antal domar från RegR finns nämnda i länsrättens dom). KR finner vid en samlad bedömning att uppförande av det aktuella planket med hänsyn till plankets omfattning och dess tveklöst stora inverkan på omgivningen inte kan anses utgöra en mindre avvikelse från detaljplanen. Bygglov för planket borde därför inte ha lämnats. (LR hade en annan uppfattning.) Domen har vunnit laga kraft. Regeringsrätten meddelade inte prövningstillstånd. Beslut 2009-12-15, mål nr 2897-09.
Balkonger. Förenliga med detaljplanen? Föreläggande.
8 kap. 11 § första stycket, 3 kap. 1 § och 10 kap. 14 § PBL.
KR Sundsvall 2009-03-20, mål nr 700-08.
Bn har beslutat avslå ansökan om bygglov för två balkonger, uppförda i strid med tidigare beviljat bygglov. Bn har också utfärdat föreläggande om rättelse av de åtgärder som företagits i strid med det gällande bygglovet. De uppförda balkongerna har gjorts större än det ursprungliga bygglovet så att de går runt byggnadens hörn. Det aktuella området utgör riksintresse för kulturminnesvården. KR ska ta ställning till om utformningen av balkongerna strider mot detaljplan eller mot kraven i 3 kap. 1 § PBL. Av planen framgår att byggnaderna ska ”till sin karaktär inspireras av den äldre traditionella bebyggelsen i byn”. KR finner att uttrycket ”inspireras av” lämnar ett betydande tolkningsutrymme. Mot bakgrund härav och vad som i övrigt framkommit och då planen inte innehåller någon bestämmelse som närmare reglerar balkonger, kan de två balkongerna inte anses strida mot detaljplanen. Det har inte framkommit annat än att balkongerna är förenliga med kraven i 3 kap. 1 § PBL. BN har inte haft fog för att vägra bygglov och att förelägga om att vidta rättelse. (LR hade samma uppfattning och det var den domen som bn överklagade till KR.)
Utdömande av vite.
10 kap. 15 § PBL. 2 § andra stycket viteslagen (1985:206).
KR Göteborg 2009-03-18, mål nr 4654 - 4656-08, avd. 2.
Bn utfärdade föreläggande (tomt ska hållas i vårdat skick) med stöd av 10 kap. 15 § PBL. Föreläggandet förenades med vite. Bn sökte därefter om utdömande av vitet. Föreläggandet riktades mot den lagfarne ägaren. Denne hade sålt fastigheten men den nye ägaren hade inte sökt lagfart. KR skriver i sin dom att enligt 2 § andra stycket viteslagen (1985:206) får vite inte föreläggas om adressaten kan antas sakna faktisk eller rättslig möjlighet att följa föreläggandet. Sammantaget finner KR att den lagfarne ägaren saknat såväl rättslig som faktisk möjlighet att direkt följa föreläggandena. Något vite kan inte utdömas. (En ledamot var skiljaktig.)
Bygglov för skidanläggning. Riksintresse för rennäringen.
8 kap. 12 §, 2 kap., 5 kap. 1 § och 8 kap. 2 § PBL samt 3 kap. 5 § miljöbalken.
KR Sundsvall 2009-03-11, mål nr 3260-07.
Bn beviljade bygglov för byggande av skidlift. Anläggningen omfattar c:a 7 ha och ligger i anslutning till befintlig skidanläggning. En sameby överklagar och menar att kraven i 2 kap. PBL inte är uppfyllda, att beslutet om bygglov påtagligt försvårar rennäringens bedrivande och att det ska föregås av detaljplan. I målet råder tvist om åtgärden uppfyller kraven i 2 kap. PBL och om åtgärden ska föregås av detaljplaneläggning p.g.a. bestämmelserna i 5 kap. 1 § PBL. I målet är ostridigt att området ifråga är av riksintresse för rennäringen. Yttrande från Sametinget. KR finner att vissa olägenheter för rennäringen kan uppstå som konsekvenser av ett beviljat bygglov. Enligt KR:s mening är det inte i målet visat att rennäringen påtagligt kommer att försvåras genom ett beviljat bygglov. Bygglovet utgör enbart en begränsad anläggning i förhållande till tidigare anläggningar i området. Anläggningen som nu är aktuell kan inte anses ingå i ny sammanhållen bebyggelse, inte anses få betydande inverkan på omgivningen eller anses förlagd inom område där efterfrågan på mark är stor. Med hänsyn till detta och då förutsättningar för att kräva detaljplan enligt 5 kap. 1 § PBL inte heller i övrigt föreligger bör bygglov beviljas.
Takkupor. Mindre avvikelse.
8 kap. 11 § och 3 kap. PBL.
KR Göteborg 2009-03-10, mål nr 1736-08, avd. 1
Bygglov beviljas för bl.a. följande på garaget; ändrad takutformning, förhöjning av vägglivet med ca 0,5 m och fyra takkupor. Grannar klagar. Högsta tillåtna byggnadshöjd av garaget överskrids med 1,6 m, jämfört med dp. KR hänvisar till förarbetena och till RÅ 1997 not.66. Takkuporna upptar tillsammans ca 25 % av garagetakets längd. De motsvarar takkupan på huvudbyggnaden och kan anses vara väl anpassade till garaget. Takkuporna påverkar inte intilliggande tomts utsikt över garaget. KR skriver: den överskridna byggnadshöjden får mot bakgrund härav, även med beaktande av att den totala byggytan avviker från dp, anses vara en mindre avvikelse som är förenlig med planens syfte. Byggnaden kan inte anses medföra betydande olägenheter för omgivningen eller i övrigt strida mot 3 kap. PBL. (LR hade en annan uppfattning.)
Bygglov för betongfabrik.
KR Stockholm 2009-03-05, mål nr 3016-08, avd. 02.
Bn beviljade bygglov för uppförande av grusterminal och betongfabrik. Ett flertal personer överklagade och påstod bl.a. att trafiken skulle öka. Dagligen passerar närboende på väg till och från skola, dagis och jobb. Av dp framgår att fastigheten ska användas för industriellt ändamål. KR skriver, att mot bakgrund av att Stadsbyggnadskontoret fått i uppdrag att förbättra trafiksituationen i området, så kan den förväntade trafikökningen inte anses utgöra en sådan fara eller betydande olägenhet att den kan utgöra hinder mot att bevilja bygglovet. Inte heller ur miljösynpunkt kan den planerade åtgärden anses medföra olägenheter av sådan betydelse att den står i strid mot kraven i PBL. Bygglov. (LR hade en annan uppfattning.)
Ekonomibyggnad för jordbruket? Bygglovsavgift.
8 kap 1 § andra stycket PBL.
KR Göteborg 2009-03-03, mål nr 770-08, avd. 1.
Fastighetsägaren utökade och byggde stall för 20 hästar samt ett ridhus. Bn påförde bygglovsavgift. Fråga om byggnaderna ska anses utgöra ekonomibyggnader för jordbruket. Tidigare fanns stall för tio hästar på gården. Verksamheten består i huvudsak av uppfödning och inackordering av hästar. Ridhusets area uppgår till 1 700 m² och används för träning av hästarna. Jordbruket bedrivs på 58 ha, huvudsakligen arrenderad mark, och består av odling av spannmål, raps och sockerbetor. Slåttervall om 4 ha och betesvall om 8 ha används uteslutande till hästarna. Hälften av producerad spannmål och all halm går åt till hästarnas foder. Mot denna bakgrund finner KR att hästverksamheten är av sådan omfattning och karaktär att den utgör ett självständigt företag i förhållande till jordbruket på fastigheten. De aktuella byggnaderna kan därför inte anses utgöra ekonomibyggnader för jordbruket och är följaktligen inte undantagna från kravet på bygglov. Bygglovsavgift ska utgå enligt LR:s beräkning.
Beräkning av tilläggsavgift för komplementbyggnader.
10 kap. 7 § PBL.
KR Stockholm 2009-03-02, mål nr 1179-08, avd. 02.
Två komplementbyggnader om 10 resp. 18 m² uppfördes utan bygglov. Byggnaderna omfattades inte av de särskilda bestämmelserna för en- och tvåbostadshus. Bygglov beviljades i efterhand. Fråga om beräkning och ev. nedsättning av tilläggsavgift. KR skriver att med hänsyn till att bestämmelserna om tilläggsavgift ska tillämpas på självständiga åtgärder ska prövningen göras separat för var och en av komplementbyggnaderna. Tilläggsavgift ska inte tas ut för den mindre byggnaden, 10 kap. 7 § andra stycket andra meningen PBL. För den större komplementbyggnaden ska den beräknas till (18-10 m² x 500 kr =) 4 000 kr. Mot bakgrund av att den större byggnaden placerats på mark som i huvudsak inte får bebyggas bör enligt KR enbart det faktum att bn medgett bygglov i efterhand inte medföra eftergift eller nedsättning av tilläggsavgiften. En ledamot var skiljaktig och ville sätta ned tilläggsavgiften något, med hänvisning till RÅ 2000 ref. 46 I.
Tilläggsavgift för fiskvagn utan bygglov.
KR Göteborg 2009-02-23, mål nr 1698-07, avd. 2.
En fiskvagn uppfördes utan bygglov på mark som inte får bebyggas. Bn beslöt att ta ut byggnadsavgift och tilläggsavgift. Tillfälligt bygglov beviljades i efterhand. Enligt KR föreligger förutsättningar att påföra tilläggsavgift. Fråga är om särskilda skäl finns att sätta ned eller helt efterge den (vilket klaganden önskar). KR hänvisar till propositionen. Vid en sammantagen bedömning av omständigheterna anser KR att det finns skäl att sätta ned tilläggsavgiften något, från 14 500 till 10 000 kr.
Tillbyggnad av parhus.
3 kap. 1 och 2 §§ PBL.
KR Stockholm 2009-02-13, mål nr 2115-08, avd. 01.
Bn beviljade bygglov för tillbyggnad av parhus. Flera grannar klagar på att tillbyggnaden inte är planenlig, på insyn, vattenavrinning m.m. Kommunen utför en planändring som innebär att bostadsbebyggelse i två våningar tillåts. Flera åtgärder (t.ex. att sätta in frostat glas och att montera en ovanpåliggande vattenränna som är ansluten till dagvattensystemet) har också vidtagits för att minska olägenheter för grannarna. KR finner att tillbyggnaden genom sin färg och form passar väl in i den omkringliggande bebyggelsen och att kraven i 3 kap. 1 § PBL därmed får anses uppfyllda. Tillbyggnaden får anses medföra vissa olägenheter för grannarna men inte sådana betydande olägenheter som gör att tillbyggnaden inte ska tillåtas enligt 3 kap. 2 § PBL. Bygglov. (LR hade en annan uppfattning.)