• Till navigationen

I de svenska lagar som styr Boverkets verksamhet finns vissa regler som inarbetats från rättsakter som beslutas av EU:s institutioner.

EU-förordningar, som publiceras i Europeiska unionens officiella tidning, EUT, gäller som svensk lag.
EU-direktiv anger vilka mål medlemsländerna skall uppnå, men lämnar åt medlemsländerna att ange exakt hur direktivet skall införlivas i den nationella lagstiftningen.
Beslut är helt bindande för den som beslutet riktar sig till.
Rekommendationer och yttranden är icke bindande rättsakter, som indirekt kan få betydelse vid t.ill exempel  rättsavgöranden i EU-domstolen

EU-direktiv som berör Boverkets område

De för vår verksamhet viktigaste rättsakterna är ett antal EU-direktiv. Direktiven berör bland annat planering och tekniska egenskapskrav för byggnadsverk och byggnaders energiprestanda.

EU-direktiv som berör planeringsverksamheten

Flera direktiv berör framför allt miljöbalken men det finns mer eller mindre tydliga kopplingar till PBL. De EG-direktiv som har koppling till PBL kan indelas i tre grupper

• De som ställer krav på miljökonsekvensbeskrivningar avseende planer och projekt. Genom två olika direktiv har det införts krav på miljökonsekvensbeskrivningar. Det ena rör planer och program och bygger på det SMB-direktivet, (2001/42/EG (strategisk miljöbedömning), och det andra rör verksamheter och åtgärder och bygger på det så kallade MKB-direktivet, 85/337/EEG.
   
•  De som är att anse som miljökvalitetsnormer som regleras i 5 kap. miljöbalken.. Miljökvalitetsnormerna rör framför allt vatten- och luftkvaliteter samt markförhållanden. Miljökvalitetsnormer skall iakttas vid planering och planläggning.
  
  
• De som reglerar så kallade Natura 2000-områden och som regleras i miljöbalken. Kommunen måste vid detaljplaneläggning beakta att bebyggelse varken direkt eller indirekt får skada betingelserna inom Natura 2000-området. Det finns möjlighet att vidta åtgärder för att kontrollera störningen så att den blir godtagbar.

Andra direktiv som kan påverka planeringen är direktivet om produktion av el från förnybara energikällor och Seveso II-direktivet. Det senare direktivet syftar till att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckor som beror på hantering av farliga ämnen.

EU-direktiv som berör byggnadsverk

• Byggproduktdirektivet (89/106/EEG) har införlivats genom lag och förordning om tekniska egenskapkrav på byggnadsverk, mm och genom Boverkets föreskrifter och allmänna råd. Direktivet påverkar indelningen av de svenska funktionskraven på byggnader och andra anläggningar, men kraven är nationella. Boverkets regler styr på så sätt användningen av byggprodukter i Sverige. Direktivet harmoniserar metoderna för bedömning av byggprodukters egenskaper genom de standarder mm som för detta ändamål utarbetas av EU:s standardiseringsorgan. Vid CE-märkning enligt en sådan harmoniserad teknisk specifikation, lämnar tillverkaren bestyrkta uppgifter om sina byggprodukters prestanda. Dessa uppgifter underlättar byggherrens val av lämpliga produkter för den avsedda användningen i byggprojektet.
   
• Också de direktiv som särskilt gäller hissar, linbanor och vissa värmepannor har inarbetats i svensk bygglagstiftning och i Boverkets regler.
   
• Direktivet för byggnaders energiprestanda har införlivats genom Lag om energideklaration för byggnader och Boverket är ansvarig myndighet för energideklarationer mm. Direktivet har omarbetats sommaren 2010 och de nya kraven måste genomföras etappvis i nationell lagstiftning. Direktivet huvudsyfte är fortsatt att minska användningen av energi i det europeiska byggnadsbeståndet men nu också att styra över till en större andel förnybar energi. Energihushållningskraven på byggnader ställs i nationell bygglagstiftning som Boverket ansvara för i Sverige.