Finns det inte något krav på värmeåtervinning?
BBR innehåller inte krav på värmeåtervinning ur frånluften, i normalfallet. Reglerna är utformade som funktionskrav vilket gör att byggherren har stor frihet att välja bland olika bygg- och installationstekniska lösningar så länge kravnivån uppfylls. BBR är avsedd att, inom givna ramar och så långt det är möjligt, vara teknikneutral. Detta sätt att ställa funktionskrav främjar också den tekniska utvecklingen.
Varför finns inga kravvärden på klimatskärmens lufttäthet i avsnitt 9:21 och 9:31?
Det ställs ett övergripande funktionskrav på byggnadens energianvändning. Detta krav på energihushållning kan uppfyllas på många olika sätt, t.ex. med mer eller mindre värmeisolering, olika tekniska installationer eller mer eller mindre tät klimatskärm.
Klimatskärmen behöver vara så tät att byggnaden kan uppfylla de krav som ställs på energianvändning för hela huset. Ytterligare sådana övergripande krav som ska uppfyllas är installerad eleffekt, ventilation, termisk komfort, fuktsäkerhet och buller. Hur tät klimatskärmen behöver vara får därför avgöras från fall till fall av byggherren/projektören beroende på val av ventilationssystem, lösningar för energihushållning m.m.
När en värmepump installeras i en byggnad, är det då elen till värmepumpen eller värmen från värmepumpen som ska medräknas i byggnadens specifika energianvändning? Är det någon skillnad om värmepumpen installeras i en komplementbyggnad?
Det är den el som tillförs värmepumpen som ska medräknas i byggnadens specifika energianvändning.
Om en byggnad försörjs med värme från en annan närbelägen byggnad eller apparat, t.ex. värmepump (elvärme) som installeras i ett närliggande hus, förråd, garage eller dylikt, anses den mottagande byggnaden också vara elvärmd (värmepump). Detta under förutsättning att byggnaderna finns på samma fastighet eller har samma ägare. Det samma gäller vid försörjning av kyla, t.ex. kylmaskin eller s.k. frikyla, samt för fastigheter inom samma byggnad vid tredimensionell fastighetsbildning.
I det fall en värmepump är placerad i ett värmeverk eller undercentral (fjärrvärme) som inte ligger på samma fastighet som den värmeförsörjda byggnaden eller inte har samma ägare, är det den levererade värmen till byggnaden som ska medräknas.
El till komfortkyla ska räknas upp med faktorn 3 (BFS 2008:20). Varför gäller inte detsamma för värmepumpar?
En normalt dimensionerad värmepump medför att byggnaden anses vara elvärmd (mer installerad eleffekt för uppvärmning än 10W/m2). Energikravet för elvärmda byggnader innebär redan strängare krav på energihushållning och inkluderar el för komfortkyla. Någon ytterligare uppräkning av elenergin behövs därför inte när huset är elvärmt.
Kravet att räkna upp den el som används till komfortkyla med en faktor 3 gäller endast byggnader som inte är elvärmda. Motivet är att begränsa användningen av el för kyländamål, även i de fall byggnaden har annat uppvärmningssätt än elvärme. Faktorn 3 motsvarar ett genomsnittligt COP-värde (Coefficient of Performance = verkningsgrad) för luft och vattenkylda kylmaskiner inom relevanta effektområden. Något krav på maximalt installerad eleffekt för kyla bedöms inte vara relevant. Effektbehovet för kyla är som störst under sommarhalvåret då någon effektbrist i det svenska elnätet normalt inte föreligger.
När frikyla används, vilken energi ska medräknas i byggnadens specifika energianvändning?
När en byggnad har ett eget system för s.k. frikyla, från exempelvis sjövatten eller uteluft, är det den energi som åtgår för transport av kylmedium (pumpenergi och fläktenergi) som ska medräknas då byggnadens specifika energianvändning bestäms.
Energi från solfångare och solceller får tillgodoräknas vid bestämning av byggnadens specifika energianvändning. Hur mäts eller beräknas detta?
Byggnadens specifika energianvändning får reduceras med energi från solfångare eller solceller placerade på byggnaden, i den omfattning byggnaden kan tillgodogöra sig energin. Detta främjar utnyttjandet av solenergi på samma sätt som passiv solinstrålning genom fönster kan utnyttjas i byggnaden och därmed minska byggnadens behov av energi för uppvärmning. Energi från solfångare eller solceller som placeras på uthus eller byggnadens tomt, t.ex. för att uppnå en bättre placering, får också tillgodoräknas förutsatt att de är avsedda för energiförsörjning av den aktuella byggnaden.
Byggnadens energianvändning minskar i motsvarande omfattning som energin från solfångare eller solceller tillgodogörs. Man behöver därför inte separat mäta energimängden från själva solfångarna eller solcellerna för att bestämma byggnadens specifika energianvändning. Däremot kan det vara lämpligt att i projekteringsskedet göra en beräkning för att få en uppfattning om storleksordningen på den förväntade nyttiggjorda solenergin.
Tar energikraven hänsyn till ”gratisvärme” såsom värme alstrad av personer, hushållsmaskiner m.m.?
Ja, reglerna tar hänsyn till ”gratisvärme” eftersom effekttillskott från personvärme, hushållsmaskiner m.m. minskar byggnadens behov av levererad energi (köpt energi).
Vid beräkning av byggnadens energianvändning får storleken på denna ”gratisvärme” värderas. I verklig drift resulterar ”gratisvärme” i minskad mängd levererad energi till byggnaden vilket kan avläsas på energimätaren.
Kan man ta hänsyn till energi som kan lagras i väggar, det vill säga byggnadsstommen?
Ja, man kan ta hänsyn till alla de energitekniska egenskaper byggnaden har som påverkar byggnadens energianvändning. Till exempel byggnadens värmetröghet, interna effektillskott, solinstrålning m.m.
Nya byggnader drar oftast mer energi de två första åren på grund av uttorkning av byggnadsstommen. Ska hänsyn tas till detta?
Nej, kravet på byggnadens specifika energianvändning avser den färdiga byggnadens egenskaper. Detta innebär att energi för uttorkning ingår i den specifika energianvändningen.
Kravnivåerna anger samhällets minimikrav som inte ska överskridas. Det är både tillåtet och möjligt att bygga bättre.
Hur tar man hänsyn till brukare som duschar mycket?
Byggnadens energianvändning definieras som den energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi.
Projektering/beräkning av byggnadens specifika energianvändning utgår från normalt brukande av byggnaden inkl. normal tappvarmvattenanvändning. I samband med verifiering via mätning får korrigering för avvikelse från projekterat brukande av byggnaden göras, t.ex. onormal tappvarmvattenanvändning. Det är då en fördel om tappvarmvattenanvändningen kan verifieras exempelvis genom mätning.
Ska el-slingor i golvvärme och elektrisk handdukstork räknas som hushållsel eller som uppvärmning?
Golvvärme är en del av byggnadens uppvärmningssystem. Om golvvärme eller annan apparat för uppvärmning installeras, ska eleffekt och energianvändning från sådan uppvärmningsanordning medräknas i byggnadens specifika energianvändning. Handdukstork medräknas inte om det finns annan installerad uppvärmningsanordning i utrymmet, som täcker effektbehovet.
Kan ett badrum utan uppvärmningsanordning uppfylla kraven i BBR avsnitt 9?
Svaret på denna fråga återfinns snarare i BBR avsnitt 6:4 Termiskt klimat. Där framgår bl. a. som föreskrift att ”Byggnader ska utformas så att tillfredsställande termiskt klimat kan erhållas”. I rådstext till avsnitt 6:42 Termisk komfort framgår värden på riktade operativa temperaturer, yttemperaturer och lufthastigheter som bör uppfyllas för att föreskriftens krav skall kunna anses vara uppfyllt.
Förutsättningarna för att uppfylla föreskriftens krav varierar med de olika sätt som en byggnad kan utföras på, exempelvis om badrummet ligger mitt i huset eller har någon vägg, tak eller golv mot ouppvärmt utrymme eller mot det fria. Ytterligare betydelse har det om badrummet har fönster eller ej, klimatskärmens isoleringsgrad samt vilka luftmängder som behöver transporteras genom badrummet.
Ingår elenergi för luftavfuktare placerad i krypgrunden i byggnadens fastighetsenergi?
Ja, detta framgår av definitionen av byggnadens fastighetsenergi i BBR avsnitt 9:12. Byggnadens fastighetsenergi är den del av fastighetselen som är relaterad till byggnadens behov där den elanvändande apparaten finns inom, under eller anbringad på utsidan av byggnaden.
Ska energi som används i restaurangkök (varmvatten, fläktel, belysning m.m.) räknas med i byggnadens specifika energianvändning eller är detta att betrakta som verksamhetsenergi?
Energin som används i ett restaurangkök t.ex. varmvatten för diskning, fläktel eller belysning kan normalt hänföras till verksamheten. I princip gäller detta all energi som är avsedd för verksamhetens bedrivande och inte berör lokalens grundläggande energibehov. Verksamhetsenergi som används utöver byggnadens grundläggande verksamhetsanpassade krav på värme, varmvatten och ventilation ingår inte i byggnadens specifika energianvändning.
Ska energi för duschar (varmvatten) i idrottshallar medräknas i byggnadens specifika energianvändning eller är detta att betrakta som verksamhetsenergi?
Av BBR avsnitt 9:12 i definition av ”Byggnadens specifika energianvändning” framgår ”...Hushållsenergi inräknas inte. Inte heller verksamhetsenergi som används utöver byggnadens grundläggande verksamhetsanpassade krav på värme, varmvatten och ventilation.”
Eftersom begreppet lokal spänner över ett stort antal byggnader, från ett ouppvärmt uthus till ett äventyrsbad eller kärnkraftverk är det inte möjligt att i detalj styra med BBR:s föreskrifter på det exakta sätt som många i byggbranschen önskar sig. Det blir alltid några byggnader som blir gränsfall i förhållande till föreskrifterna. När det gäller idrottshallar kan man därför anta att den större delen av varmvattenanvändningen avser de idrottsutövandes hygien baserat på den fysiska ansträngningen. Naturligtvis förekommer samtidigt varmvattenbehov för administrativ personal, städning och dylikt. En rimlig tolkning kan vara att denna senare varmvattenandel får bedömas/beräknas och ingå i den specifika energianvändningen.
Ska den värmeenergi som måste tillföras en verkstadslokal i samband med öppning av port då en bil kör in, räknas som verksamhetsenergi eller ska värmeenergin ingå i byggnadens specifika energianvändning?Den energianvändning som uppkommer vid öppning av portar, exempelvis för ridåvärmare, kan anses vara beroende av verksamheten och dess omfattning och bör i sådant fall räknas som verksamhetsenergi. Detta gäller även den eventuella varmvattenproduktion som är avsedd för rengöring av fordon och den speciella person- och lokalrengöring vars behov föranleds av verksamhetens bedrivande.
I detta sammanhang bör det även noteras det krav på mätsystem som framgår av BBR 9:7. För att kunna få en rättvisande redovisning av byggnadens specifika energianvändning bör verksamhetsenergin kunna skiljas från byggnadens energianvändning.
Ska motorvärmare för fordon inräknas i byggnadens energianvändning?
Nej, apparater avsedda för annan användning än för byggnaden, exempelvis motorvärmare och belysning i trädgård, ska inte medräknas när byggnadens specifika energianvändning bestäms.
Ska belysning för gång i galleria och affärer inräknas i byggnadens energianvändning?
Fastighetsenergin enligt definition i Boverkets byggregler avsnitt 9 ingår i byggnadens specifika energianvändning.
När det gäller belysning så ska den del som är fast belysning i allmänna utrymmen och driftsutrymmen medräknas i byggnadens fastighetsenergi. För en gång i galleria ska således energin till den allmänna belysningen inräknas i byggnadens specifika energianvändning om galleriagången är ett allmänt utrymme. När det gäller belysning i affärer får den anses vara verksamhetsrelaterad och ska därmed inte inräknas i byggnadens specifika energianvändning.
Ska energi för spotlights i ett småhus ingå i byggnadens specifika energianvändning?
För att tydliggöra vilken del av fastighetselen som ska medräknas i byggnadens energianvändning har ett nytt begrepp, byggnadens fastighetsenergi, införts i BBR. I byggnadens fastighetsenergi ingår fast belysning i allmänna utrymmen och driftsutrymmen. Utgörs belysningen av fast installerade spotlights i dessa utrymmen ska elenergin medräknas i byggnadens fastighetsenergi. Belysning i andra utrymmen ska inte medräknas i byggnadens fastighetsenergi.
Fast belysning ingår normalt inte i ett småhus energianvändning då småhus oftast saknar allmänna utrymmen och särskilda driftsutrymmen, om det inte finns speciellt pannrum. T.ex. installeras värmepump vanligen i grovkök. Men även i pannrum i småhus är energin för fast belysning i praktiken så liten att man kan bortse från den i detta sammanhang.
Ska energi för markvärme i trottoarer och entré/nedfarter till garage ingå i byggnadens fastighetsel och därmed medräknas i byggnadens specifika energianvändning?Den fastighetsel som tillhör byggnaden och är relaterad till byggnadens behov där den elanvändande apparaten finns inom, under eller anbringad på utsidan av byggnaden, ingår i byggnadens energianvändning.
Den eventuella energi som används i marken utanför byggnaden, exempelvis i trottoarer och garageinfarter liksom belysning i trädgården, ingår inte. Dock ska värme för en entré/nedfartsramp som befinner sig inom byggnaden inräknas i byggnadens energianvändning.
Ska energi för belysning i garage ingå i byggnadens specifika energianvändning?
I BBR avsnitt 9:12 framgår av definitionerna av byggnadens energianvändning och byggnadens fastighetsenergi att fast belysning i allmänna utrymmen ingår i energianvändningen och skall medräknas i den energiberäkning som görs för byggnaden.
I det fall garaget är att betrakta som ett allmänt utrymme, det vill säga att det är ett garage för flera enskilda personers fordonsparkering, ska energin för den fasta belysningen ingå i energiberäkningen.
För vilken area ska tillägget på byggnadens specifika energianvändning beräknas pga utökad ventilation enligt tabell 9:3b i BBR?
Tabell 9:3b i BBR medger ett tillägg dels till grundvärdet av specifik energianvändning och dels till eleffekt för uppvärmning, om uteluftsflödet av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m2. Tillägget adderas som en delpost till byggnadens specifika energianvändning (kWh per m2 Atemp och år) respektive installerad eleffekt för uppvärmning (kW). Eftersom den tillåtna specifika energianvändningens totalsumma beräknas per Atemp och år, följer således härav att även ett eventuellt tillägg också gör det. Analogt gäller detta också för effektkravet. Det betyder att tillägg för utökad ventilation, enligt föreskriften, endast ska göras för sådana utrymmen som räknas in i Atemp.
Vad avses med temperaturreglerat utrymme?
Med temperaturreglerat utrymme avses utrymme där en värmeavgivningsanordning, t.ex. radiator, finns installerad för att generera önskad temperatur. Är sådant temperaturreglerat utrymme avsett att värmas till mer än 10 grader C, ska utrymmets golvarea medräknas i Atemp och värmeenergin medräknas i specifik energianvändning. I annat fall ska utrymmets golvarea inte medräknas.
Kan man med en bestämmelse i detaljplan kräva att en byggnad ska anslutas till fjärrvärme (om den finns i närheten)?
Nej, det finns inget stöd i plan- och bygglagen för att med detaljplan bestämma att byggnader inom planområdet ska anslutas till fjärrvärme.