Start / ... / Enkelt avhjälpta hinder / Nio exempel / Lös problemen först där de flesta rör sig

Lös problemen först där de flesta rör sig

Exemplet visar hur ett landstinget för Gävleborg arbetar med att åtgärda enkelt avhjälpta hinder som exempelvis kontrastmarkeringar och dörröppnare. En konsult anlitades för att inventera enheterna och lämna förslag på i vilken ordning de skulle åtgärda hindren. Man valde att prioritera hinder som finns där folk rör sig mest och som har betydelse även för säkerheten.


En flicka som trycker på en automatisk dörröppnare.Foto: Lars Forsstedt  

Olycksrisk vid trappor

Länshandikappkonsulenten Kristina Lagervall-Larsson ansvarar för att uppmärksamma tjänstemän och förtroendevalda inom landstingets verksamheter på tillgänglighetsfrågor och för och skapa samverkan mellan olika grupper och konstellationer. X-fastigheter heter den förvaltning inom Landstinget Gävleborg som

 

svarar för den strategiska lokalförsörjningen för landstingets verksamheter. För att inventera enkelt avhjälpta hinder i landstingets lokaler anlitade X-fastigheter en konsult som tog fram en rapporteringsmodell för hur man kan jobba med hindren.

Modellen bygger på att man inventerar lokalerna och rangordnar de åtgärder man ska göra. Först ut blev de hinder som fanns på platser som användes ofta och som även  nnebar en olycksrisk.

Även budgeten styrde vilka hinder som åtgärdades först. De vanligaste exemplen på hinder var brister på kontrastmarkeringar, felplacerade manöverdon till dörröppnare, dåliga armstöd på toaletter och för höga trösklar vid huvudentréer.

 

Tillgänglighetskrav i hyreskontrakten

Karin Östling, ombudsman för Handikappförbundens Samarbetsorgan, HSO, sitter med i referensgruppen som följer upp inventeringen och åtgärder mot enkelt avhjälpta hinder. Hon är positiv till det arbete som gjorts och uppskattar den rapporteringsmodell som visar hur man har arbetat.

– Det känns bra för oss i handikapprörelsen att landstinget anlitade en konsult som såg inventeringen utifrån ett funktionshindersperspektiv. Det innebar att vi fick gehör för de sakfrågor vi är experter på. Men samverkan har också ställt krav på att vi ska vara kompetenta. Vi måste alla ha ett brett övergripande perspektiv, säger Karin Östling.
Under året har det tagits fram åtgärdsförslag, hur har det gått?

Karin Österling jobbar med tillgänglighetsfrågor i Gävleborgslän. Foto: Lars Forsstedt 
– Landstinget avsatte 500 000 kronor i 2010 års budget och deras fastighetsförvaltning har genomfört åtgärder på bland annat 15 hälsocentraler som de själva äger.
Och det har inte varit något problem, personalen har fått insikt i lagen och vet hur det ska vara. Mera segt har det gått i de fall landstinget hyr lokaler av kommunen eller av privata fastighetsägare. I framtiden kan det bli så att man skriver in tillgänglighetskraven i nya kontrakt.
– Handikapprörelsens uppgift är också att se till så det

 handikappolitiska programmet och handlingsplanen efterföljs och inte blir en hyllvärmare. I dag tycker vi att det har levandegjorts genom de kontakter och rapporter vi får ta del av. Att politikerna lyssnar på oss är både viktigt och positivt, säger Karin Östling.

Fakta om projEktet

Aktör: Gävleborgs landsting
Var: Hudiksvall
Hyresgäst: Sjukvården i Gävleborgs landsting

?
Lägg till denna sida
Hantera mina genvägar

Relaterad information

På Boverket

I webbokhandeln

Tyck till

Vi vill gärna veta vad du tycker om denna webbsida!