De senast publicerade referaten står först.
ÄPBL = Äldre plan- och bygglagen (1987:10).
Villavagnar. Inte mindre avvikelse.
8 kap. 11 § sista stycket ÄPBL.
KR Göteborg 2011-06-09, mål nr 4791-10, avd. 2.
Bn beviljade bygglov för tio villavagnar och tio husvagnar för permanent uppställning på en camping. Beslutet överklagades. I detaljplanen står bl.a. följande. I västra och norra delen av campingområdet finns campingtomter för uppställning av tält och husvagnar. Markanvändningen anges i planen för ”Camping, tält och husvagnar”. KR finner inte skäl att frångå länsstyrelsens och förvaltningsrättens bedömning att bygglov för permanent uppställning av villavagnar m.m. inom aktuellt område strider mot detaljplanen. Det är inte heller fråga om en sådan mindre avvikelse som avses i 8 kap. 11 § sista stycket ÄPBL. Ej bygglov.
Anpassningskravet.
3 kap. 1 § ÄPBL.
KR Göteborg 2011-06-07, mål nr 2935-10, avd. 2.
Bn avslog ansökan om bygglov för nybyggnad av enbostadshus och garage. Bn hänvisade till anpassningskravet. Beslutet överklagades. Detaljplan finns inte. KR har konstaterat att det, i området, finns en mycket varierad bostadsbebyggelse från skilda tidsepoker och ett relativt stort antal ekonomibyggnader för jordbruket. Området i stort kan, enligt KR, inte anses ha en sådan enhetlig eller värdefull karaktär att en byggnad med en annan taklutning (flack taklutning) redan på den grunden ska anses strida mot anpassningskravet. KR finner att den planerade byggnaden på ett godtagbart sätt är anpassad till landskapsbilden och naturförhållandena. Den kommer inte heller att bli ett så dominerande inslag i förhållande till byggnationen på den intilliggande fastigheten eller omgivningen i övrigt att bygglov kan nekas på den grunden. Sammanfattningsvis anser KR att den planerade byggnadsåtgärden uppfyller anpassningskravet i 3 kap. 1 § PBL. (Förvaltningsrätten hade samma uppfattning.)
Inget bygglov för golfbana.
5 kap. 1 § och 8 kap. 2 § ÄPBL.
KR Göteborg 2011-05-25, mål nr 2174-10, avd. 3.
Bn beslutade om bygglov för nybyggnad av golfbana. Beslutet överklagades med krav på detaljplan. Översiktsplan finns. KR hänvisar till prop. 1985/86:1 s. 150-152, 551 om detaljplanekravet. KR skriver att det i området finns motstridiga intressen när det gäller bl.a. bostadsbebyggelse, jordbruksverksamhet, vägar samt natur- och kulturhänsyn (bl.a. fornlämningar). Vid en samlad bedömning avser KR att den tilltänkta golfbanan får en sådan påverkan på omgivningen att avvägningen mellan olika allmänna och enskilda intressen gör att beslutet bör föregås av detaljplaneläggning. Ej bygglov. (Förvaltningsrätten hade en annan uppfattning.)
Negativt förhandsbesked.
KR Göteborg 2011-05-23, mål nr 1333-11, avd. 1
Bn avslog ansökan om förhandsbesked för nybyggnad av tre enbostadshus. Detaljplan finns inte och det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse. KR instämmer i förvaltningsrättens (FR) bedömning. (FR skriver att de aktuella tomtplatserna inte är avstyckade och därmed inte utgör egna fastigheter. De är således inte s.k. lucktomter. I detta fall finns starka skäl för att upprätthålla kravet på detaljplan. Förr eller senare måste kommunen emellertid pröva den sökta åtgärden på ett sådant sätt att sökanden får besked om kommunens ställningstagande till åtgärden i fråga [jfr dom från RegR den 5 oktober 2010, mål nr 5069-08]. Bn:s beslut att avslå ansökan med hänvisning enbart till detaljplanekravet framstår som godtagbart vid en proportionalitetsbedömning.)
Negativt förhandsbesked.
KR Göteborg 2011-05-19, mål nr 3034-10, avd. 3.
Bn meddelade negativt förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus. Som skäl angavs att ett nytt enbostadshus på höjdplatån påtagligt skulle skada de natur- och kulturvärden som finns på platsen. Det finns inte detaljplan eller områdesbestämmelser. Området omfattas av riksintresse för kulturmiljövård. Enligt översiktsplanen ligger det kulturhistoriska värdet i det öppna åkerlandskapet i kombination med de äldre kulturelement som finns kvar och åskådliggör landskapets långa historiska utveckling. Att uppföra ett enbostadshus på den tänkta platsen skulle, enligt KR, medföra att landskapskaraktären påverkas i en riktning som enligt översiktsplanen inte är önskvärd. Sökandenas intresse av att få uppföra en byggnad får stå tillbaka för det allmänna intresset av att bevara marken obebyggd. (Förvaltningsrätten hade en annan uppfattning.)
Bygglov för vindkraftverk.
2 kap. och 3 kap. 1 och 2 §§ ÄPBL.
KR Göteborg 2011-05-18, mål nr 5209-10, avd. 2.
Ansökan om bygglov för uppförande av två vindkraftverk. Enligt öp finns inte några särskilda natur- eller kulturvärden i det aktuella området. Området är inte heller undantaget från vindkraftsetablering. KR kunde vid syneförrättningen konstatera att det aktuella området med omnejd redan är ”präglat av” vindkraftverk och även vindkraftverk i andra kommuner syns tydligt från olika håll. KR bedömer att de aktuella vindkraftverken inte kommer att påverka landskapsbilden och naturförhållandena på ett sådant sätt att bygglov kan nekas på denna grund. Inga hinder avseende kraven i 2 kap. och 3 kap. 1 och 2 §§ ÄPBL. (Förvaltningsrätten hade samma uppfattning.)
Mindre avvikelse.
KR Göteborg 2011-05-12, mål nr 5224-10, avd.1.
Bn beviljade bygglov för tillbyggnad av bostadshus. Både den befintliga byggnaden och den tänkta tillbyggnaden strider mot planen eftersom de har placerats närmare gränsen än det i detaljplanen fastställda avståndet om tre meter. Granne klagar. KR instämmer i förvaltningsrättens (FR) bedömning. (FR hänvisar till prop.1989/90:37 s. 55 f. FR skriver att länsstyrelsen (Lst) med hänsyn till omgivningen och områdets karaktär ansett att avvikelsen kan bedömas som mindre och förenlig med syftet med planen. FR gör samma bedömning. Lst skriver också att olägenheterna inte kan anses betydande i den mening som avses i 3 kap. 2 § ÄPBL.) En ledamot i KR var skiljaktig och ansåg att det inte är fråga om en mindre avvikelse från planen.
Ej mindre avvikelse.
KR Göteborg 2011-05-12, mål nr 4019-10.
Bn beviljade bygglov för nybyggnation av fritidshus om 50 kvm. Grannar klagade. Sammanlagd byggnadsarea för fastigheten kommer att uppgå till 200 kvm. Enligt gällande detaljplan får högst 120 kvm av fastigheten bebyggas. KR hänvisar till praxis och RÅ 1991 ref. 57. Överytan kommer att uppgå till 80 kvm eller ca 67 % av den tillåtna byggnadsytan. KR konstaterar att överskridandet är betydande i såväl absoluta tal som procentuellt. Det kan inte anses vara en mindre avvikelse från planen. Ett bygglov enligt ansökan måste föregås av en planändring. (Förvaltningsrätten hade en annan uppfattning.)
Utstakning. Inte rätt att överklaga.
9 kap. 6 § ÄPBL.
KR Göteborg 2011-05-12, 1815-10, avd. 3.
Frågan i målet är om bolaget haft rätt att överklaga bn:s beslut att inte godkänna sakkunnig för utstakning och lägeskontroll. KR skriver att ledning får sökas av de förvaltningsrättsliga grundsatser som har utvecklats i praxis. KR hänvisar till förarbetena till bestämmelserna om utstakning (prop. 1993/94:178 s. 67.) Syftet med utstakning och lägeskontroll är att minimera risken för att byggnation sker i strid med bygglovet. Eventuella negativa konsekvenser till följd av en bristfällig utstakning kan inte kopplas till beslutet att godkänna eller underkänna viss sakkunnig i sig. Beslutet att avslå bolagets ansökan om godkännande av sakkunnig, medför inte sådana rättsverkningar som innebär att det kan överklagas. (Förvaltningsrätten hade samma uppfattning.)
Negativt förhandsbesked.
KR Göteborg 2011-05-09, mål nr 2866-10, avd.1.
Bn avslog ansökan om förhandsbesked för enplanshus med inredd vind med stöd av översiktsplanens rekommendationer samt 2 kap. 1-2 §§ ÄPBL vad avser lokaliseringen som inte kan anses lämplig ur allmän synvinkel. Detaljplan finns inte. I översiktsplanen anges ett uttalat intresse av att bevara landskapsbilden. KR instämmer i förvaltningsrättens (FR) bedömning. (FR skriver att byggnadens placering kommer att bryta bergets linje och därmed bevaras inte landskapsbilden. Önskan om att få bygga huset väger inte tyngre än det allmännas intresse av att bevara landskapsbilden. Även med hänsyn till 3 kap. 1 § första meningen ÄPBL är den tilltänkta placeringen av huset på den övre platån inte lämplig. Nämnden har haft fog för sitt beslut att inte meddela positivt förhandsbesked.)
Negativt förhandsbesked.
KR Göteborg 2011-05-09, mål nr 1030-10, avd. 1.
Bn avslog ansökan om förhandsbesked för nybyggnad av ett enfamiljshus. Detaljplan finns inte. I översiktsplanen är området betecknat R 1, landsbygdsområde; ny bebyggelse bör tillkomma i första hand som komplettering till befintlig bebyggelse. Tillkommande byggnader bör anpassas till landskapsbild och lokal byggnadstradition. KR instämmer i länsrättens (LR) bedömning även om byggnaden inte ska placeras på bergets högsta topp. (LR skriver bl.a. att byggnaden inte kommer att placeras i anslutning till befintlig bebyggelse. Placeringen avviker från det traditionella bebyggelsemönstret i området och skulle innebära att landskapets konturer skulle brytas. Byggnadens tänkta placering avviker därmed från rekommendationerna i översiktsplanen. LR instämmer i länsstyrelsens bedömning att byggnadens placering inte kan anses lämplig.)
Är siloanläggning en ekonomibyggnad?
KR Göteborg 2011-04-29, mål nr 1644-10, avd. 3.
Bn ansåg att en anläggning bestående av tre silor på en fastighet inte var bygglovspliktig. Anläggningen används av ett bolag som bedriver växtodling på delägarnas fastigheter. Siloanläggningen är dimensionerad för och används enbart för bolagets eget spannmål. Någon förädling av produkter förekommer inte. Fråga i målet är om siloanläggningen kan betraktas som en bygglovsbefriad ekonomibyggnad för jordbrukets behov. KR skriver att en helhetsbedömning måste göras (RÅ 1999 ref 57) och att det faktum att en byggnad tjänar flera fastigheter inte har getts en avgörande betydelse (RÅ 1983 2:100). KR skriver att den omständigheten att siloanläggningen tjänar flera fastigheter inte i sig innebär att den ska betraktas som ett självständigt företag i förhållande till jordbruket på fastigheten. I aktuellt fall används den för förvaring av säd som kommer från de tre fastigheterna. KR anser med hänsyn till den inriktning och omfattning som verksamheten har, att siloanläggningen ska ses som ekonomibyggnad för jordbruket. Bygglov krävs inte. (Förvaltningsrätten hade en annan uppfattning.)
Komplementbyggnad. STALL. Föreläggande.
8 kap. 4 b § ÄPBL.
KR Jönköping 2011-04-19, mål nr 2945-10, avd. 2.
Bn utfärdade föreläggande att söka bygglov för den redan uppförda byggnaden eftersom de ansåg att det var att en lovpliktig stallbyggnad som uppförts. Byggnaden hade uppförts på en delvis raserad och nedbrunnen ladugårds befintliga grund. Den består av ett vindskydd för två ponnys. Beslutet överklagades. KR skriver att det i målet inte har framkommit annat än att den aktuella byggnaden är att anse som en sådan komplementbyggnad som avses i 8 kap. 4 b § ÄPBL. Frågan är om bygglov behövs. Medgivande finns från numera berörd granne. KR skriver att i enlighet med 8 kap. 4 b § ÄPBL krävs då inte längre bygglov för byggnaden. Det finns därmed inte heller skäl att utfärda föreläggande för den redan uppförda komplementbyggnaden. (Förvaltningsrätten hade en annan uppfattning.) (8 kap. 4 b § ÄPBL gäller utanför detaljplan och utanför samlad bebyggelse.)
Förhandsbesked.
KR Göteborg 2011-04-18, mål nr 1507-10, avd. 1.
Bn lämnade negativt förhandsbesked för uppförande av två enbostadshus. Som skäl anfördes att de höga naturvärdena i området bör skyddas från ytterligare bebyggelse. Den aktuella fastigheten har i översiktsplanen pekats ut som område där naturvärden bör bevaras. Området har en varierad flora och fauna. Enligt KR:s mening kan två enbostadshus med komplementbyggnader uppföras på den aktuella platsen utan att det strider mot bestämmelserna i plan- och bygglagen (1987:10), under förutsättning att de är väl anpassade till miljön. (Förvaltningsrätten gjorde samma bedömning. Jfr KR Gbg mål nr 1505-10. Målen gäller samma fastighet.)
Förhandsbesked.
KR Göteborg 2011-04-18, mål nr 1505-10, avd. 1.
Bn lämnade negativt förhandsbesked för uppförande av två enbostadshus. Som skäl anfördes bl.a. att fastigheten enligt gällande översiktsplan ingår i ett naturområde av större värde. Området består i huvudsak av åker- och betesmark och våtmarker. Det hyser en rik och varierad flora, har ett rikt fågelliv och har stor betydelse som rekreationsområde. Enligt KR:s bedömning kan två enbostadshus med komplementbyggnader uppföras på den aktuella platsen utan att det strider mot plan- och bygglagen (1987:10), under förutsättning att de är väl anpassade till miljön. (Förvaltningsrätten gjorde samma bedömning. Jfr KR Gbg mål nr 1507-10. Målen gäller samma fastighet.)
Byggnad? Konstverk?
8 kap. 1 § ÄPBL.
KR Göteborg 2011-04-15, mål nr 3307-10, avd. 1.
Skrivelser inkom till bn beträffande uppförda anordningar. Bn beslöt att anordningarna inte var att betrakta som byggnader eller andra anläggningar är byggnader varför bygglov inte krävdes. Beslutet överklagades. KR hänvisar till det som är skrivit om begreppet byggnad i prop. 1985/86:1 s. 674 f. KR ifrågasätter inte att utformningen av de aktuella konstruktionerna är en följd av konstnärliga överväganden. Varken i förarbeten eller i rättspraxis finns stöd för att konstruktioner i konstnärligt syfte skulle vara undantagna från byggnadsbegreppet. Mot bakgrund av att det finns möjlighet för människor att uppehålla sig i de aktuella objekten och med hänsyn till deras utformning anser KR att konstruktionerna är att anse som byggnader enligt 8 kap. 1 § ÄPBL. De är därmed bygglovspliktiga. (Förvaltningsrätten gjorde en annan bedömning.) (I nya PBL [2010:900] finns en legaldefinition av byggnad, 1 kap. 4 §.)
Förhandsbesked.
2 och 3 kap. samt 8 kap. 34 § ÄPBL.
KR Göteborg 2011-04-12, mål nr 956-10, avd. 1.
Bn avslog ansökan om förhandsbesked för nybyggnad av två enbostadshus. Området har i översiktsplanen klassificerats som ”jordbruksområde med intresse för naturvård och/eller friluftsliv; bestående markanvändning”. Aktuella byggnader är tänkta att placeras invid en befintlig skogsdunge. Enligt KR ger vegetationen byggnaderna stöd i landskapet (jfr prop. 1985/86:1 s 480 f). Vegetationen och byggnadernas placering medför även att byggnaderna inte kommer att påverka omgivningens utblickar mot havet i någon större omfattning. Byggnaderna ska placeras på den del av marken som är sämst anpassad för jordbruk. Inget tyder på att friluftslivets eller naturvårdens intressen i det aktuella fallet skulle påverkas negativt. KR anser att det enskilda intresset att få bygga, överväger de allmänna intressena. Kraven i 2 kap. ÄPBL utgör därmed inte skäl att avslå ansökan. Inte heller kraven i 3 kap. ÄPBL utgör hinder. Ärendet återförvisas till bn för fortsatt handläggning. (Länsrätten hade en annan uppfattning.)
Negativt förhandsbesked. Riksintresse.
8 kap. 34 och 12 §§, 2 kap. ÄPBL. 3 kap. 1 och 6 §§ miljöbalken (MB)
KR Stockholm 2011-04-12, mål nr 3490-10, avd. 2.
Bn beviljade positivt förhandsbesked för två enbostadshus. I översiktsplanen står bl.a. att området med hänsyn till natur- och kulturvärdena i sin helhet är av riksintresse enligt 4 kap. 1, 2 och 4 §§ MB. Områden av riksintresse för friluftslivet ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur eller kulturmiljö. Stadsarkitektkontoret yttrade till bn att aktuell fastighet ingår i ett sammanhängande område som är allemansrättsligt tillgängligt och värdefullt för det rörliga friluftslivet och för växt- och djurliv. Det allmänna bevarandeintresset får anses överväga det enskilda exploateringsintresset varför stadsarkitektkontoret avstyrkte ansökan. Fråga är i målet om beviljande av förhandsbesked uppfyller kraven i 2 kap. PBL. Enligt KR kan översiktsplanen tjäna som vägledning vid bygglovsprövningen. KR finner mot bakgrund av uttalandena i översiktsplanen och vad stadsarkitektkontoret angett, att ett bygglov inte kan anses förenligt med bestämmelserna i 3 kap. 1 och 6 §§ MB. Bygglov strider mot 2 kap. 1 § ÄPBL och förutsättningarna för bygglov enligt 8 kap. 12 § ÄPBL är därmed inte uppfyllda. (Förvaltningsrätten hade en annan uppfattning.)
Staket eller bygglovSpliktigt plank?
KR Sthlm 2011-04-07, mål nr 2597-10, avd. 5.
Anmälan inkom till bn att ett plank/staket uppförts på grannfastigheten. Bn förelade vid löpande vite fastighetsägaren att avlägsna planket, förbjöd att åtgärden åter utfördes och påförde byggnadsavgift. Frågan är om den uppförda anläggningen utgör ett plank eller staket. Det finns ingen lagstadgad definition av vad som utgör ett staket respektive ett plank. Den uppförda anläggningen är cirka 60 meter lång och uppförd i anslutning till tomtgränsen. Den är cirka 120 cm hög men på vissa ställen är den cirka 160 cm hög. Den består av stående brädor och mellanrummet mellan brädorna är cirka en halv brädbredd. Anläggningen har en horisontell överliggare och stolparna är uppdragna över överliggaren. KR konstaterar att anläggningen visserligen ger intryck av att vara utformad som ett staket men att dess höjd överstiger vad som kan anses normalt och dess täthet gör att genomsiktligheten är sämre än på ett sedvanligt staket. Anläggningens längd och sträckning ända ner till vattnet ger ett dominerande intryck i den miljö där den är placerad. Vid en samlad bedömning finner KR att anläggningen är att betrakta som ett plank som därmed är bygglovspliktigt. Föreläggande vid löpande vite att avlägsna planket, förbud att åter utföra åtgärden samt byggnadsavgift. (Förvaltningsrätten hade en annan uppfattning.)
Tilläggsavgift.
10 kap 7 § ÄPBL.
KR Jönköping 2011-04-04, mål nr 2870-10, avd. 2.
Bn beviljade bygglov för ombyggnad av lada till gäststuga. Byggnaden togs senare i anspråk för uthyrning av bäddar till allmänheten med möjlighet till bokning via internet. Bygglov beviljades i efterhand för ändrad användning från bostadsändamål till hotell/konferensverksamhet. Enligt KR finns grund att påföra tilläggsavgift enligt PBL. Nu är fråga om tilläggsavgiften kan jämkas eller efterges. Vid denna bedömning beaktar KR att ägaren erhöll bygglov för ändrad användning till gäststuga året innan uthyrningsverksamheten påbörjades. Uthyrningsverksamheten har inte inneburit några ombyggnadsåtgärder, ägaren har omgående, efter att bygglovsplikten påtalats för honom, ansökt om bygglov samt tagit bort möjligheten att boka via hemsidan. Verksamheten har varit av begränsad omfattning. Bygglov för ändrad användning till hotell- och konferensverksamhet har beviljats i efterhand. Tilläggsavgiften bör därför jämkas till 20 000 kr. (Bn beräknade tilläggsavgiften till 184 000 kr. (Förvaltningsrätten ansåg att det var en ordningsförseelse och ville helt efterge tilläggsavgiften.)
Tillbyggnad i flygbullerzon. Mindre avvikelse?
2 kap, 8 kap. 13 § 2 p och 17 kap. 3 § ÄPBL.
KR Göteborg 2011-03-30, mål nr 4937-10, avd. 3.
Ansökan om bygglov för tillbyggnad av bostadshus med 50 % av befintlig byggnadsarea. Vidare ska den takövertäckta verandan byggas in och göras om till kök. För området finns en fastställd generalplan från 1980 som tillkommit för att reglera markanvändningen. Området omfattar flygbullerzon och får endast användas till jord- och skogsbruk. KR gör samma bedömning som förvaltningsrätten (FR). (FR anser att tillbyggnaden och den planerade åtgärden med verandan medför en sådan betydande förändring av den befintliga byggnaden att den inte kan betraktas som en sådan kompletteringsåtgärd som avses i 8 kap. 13 § 2 p ÄPBL. Flygbullernivån kan i sig inte utgöra hinder mot bygglov enligt 2 kap ÄPBL. FR anser vidare att den aktuella tillbyggnaden strider mot den fastställda generalplanen, som enligt 17 kap. 3 § ÄPBL ska gälla som områdesbestämmelser. Den omständigheten att det redan finns ett bostadshus på fastigheten medför inte att ytterligare bebyggelse per automatik kan tillåtas. Utökad bostadsbebyggelse strider mot syftet med generalplanen. Tillbyggnaden kan inte anses utgöra en mindre avvikelse från områdesbestämmelserna. Ej bygglov.)
Utfart. Föreläggande.
KR Göteborg 2011-03-22, mål nr 5580-10, avd. 1.
Bn förelade vid vite fastighetsägaren att stänga ut- och infart mot viss väg inom två månader och att montera staket alternativt plantera växtlighet för att förhindra fordonspassage. Fastighetsägaren överklagade. De frågor som är aktuella i målet är vilken innebörd förbudet i detaljplanen mot att anordna körbar utfart har och om bn hade fog för sitt beslut om föreläggande. KR hänvisar till Boverkets allmänna råd 1996:1, ändrad genom 2002:1, ”Boken om detaljplan och områdesbestämmelser; ”Med utfart menas ut- och infart eller annan ut- och ingång”. KR tolkar bestämmelsen i detaljplanen så att den innefattar ett förbud mot att anordna såväl infarter som utfarter. Vid nämndens beslut hade fastighetsägaren placerat flertalet betongblock vid den aktuella fastighetsgränsen. Det innebar att in- och utfart blev omöjlig utmed stora delar av fastighetsgränsen. Nämnden hade inte fog för att besluta om föreläggandet. (Förvaltningsrätten hade samma uppfattning.)
Tidsbegränsat bygglov.
8 kap. 14 § ÄPBL.
KR Jönköping 2011-03-15, mål nr 1973-10, avd. 1.
Bn beviljade tidsbegränsat bygglov för ändrat användningssätt från bostadsändamål (som detaljplanen anger) till handels- och idrottsändamål (surfcenter/shop). Det befintliga fritidshuset skulle tas i anspråk för kontor och butik/surfcenter. Ett detaljplaneprogramarbete hade påbörjats och det tidsbegränsade bygglovet skulle gälla under den tiden. Grannar överklagade. KR hänvisar till 8 kap. 14 § ÄPBL. KR hänvisar också till RÅ 1994 ref. 13 som anger att ett grundläggande krav är att åtgärden verkligen är tillfällig och att åtgärdens provisoriska karaktär, med hänsyn till dess syfte och de tekniska och ekonomiska möjligheterna att återgå till ett planenligt användningssätt, framstår som reell. KR hänvisar också till beslut av regeringen den 17 mars 2005 (M2003/1421/F/P). KR skriver att avsikten är att etablera en varaktig verksamhet bestående i surfcenter/shop. Detta stöds även av kommunens detaljplaneprogram för fritids- och turistverksamhet. Det är således inte fråga om en åtgärd som är avsedd att pågå endast under en begränsad tid. Förutsättningarna för att bevilja ett tidsbegränsat bygglov är inte uppfyllda. (FR hade en annan uppfattning.)
Parkering – upplag? Föreläggande.
10 kap. 14 § ÄPBL.
KR Göteborg 2011-03-11, mål nr 5229-10, avd. 2.
Bolaget använder markområde för parkering av bilar under sommaren och uppställning av båtar under vinterhalvåret. Bn beslöt att inte bevilja bygglov för upplag och utfärdade föreläggande. KR skriver att av praxis framgår att vinteruppläggning av viss omfattning av småbåtar normalt anses vara upplag, se RÅ 1969 K 1007. Bolagets uppställning av fritidsbåtar är att jämställa med ett upplag och utgör således en bygglovpliktig åtgärd. Fråga uppkommer om åtgärden är förenlig med detaljplanens syfte. Det aktuella området är i detaljplanen markerat som allmän plats, vägmark alternativt parkering. Enligt KR:s mening kan ett upplag av fritidsbåtar inte jämställas med begreppet parkering i den mening som avses i PBL. Åtgärden kan därför inte anses förenlig med syftet i detaljplanen. Bygglov kan inte beviljas. Enligt 10:14 första stycket får bn utfärda föreläggande om rättelse. I ett sådant föreläggande får bn förbjuda att åtgärden åter utförs, andra stycket. KR skriver att ett beslut om förbud enligt andra stycket kan meddelas i samband med ett föreläggande att rätta en åtgärd. Förbudet att upprepa en åtgärd måste emellertid tas in i föreläggandet och kan inte utfärdas separat. Bn har saknat förutsättningar att utfärda föreläggande på sätt som skett. Underinstansernas avgöranden ska därför upphävas.
Rumshöjd. Otydligt formulerat föreläggande.
10 kap. 14 § första stycket och 12 § och 5 kap. 9 § sista stycket ÄPBL.
KR Sundsvall 2011-03-10, mål nr 3157-09.
Ägaren till fritidshuset grävde ur och inredde källaren. Takhöjden uppgick till 2,23 m vilket gjorde att bruttoarean för byggnaden utökades väsentligt och stred mot detaljplanen. Bn förelade ägaren att vidta rättelse, bl.a. skulle takhöjden sänkas. Han sänkte den då till 1,89 m. Bn krävde sedan att takhöjden skulle sänkas till1, 6 m och att sänkningen skulle göras mer permanent (det monterade innertaket är lätt att ta bort). Bn menade att utrymmena strider mot syftet med detaljplanen genom att de skulle kunna användas för bostadsändamål, även om de inte ingår i bruttoarean. Enligt KR måste ett föreläggande om rättelse, enligt 10 kap. 14 § ÄPBL, som åberopar att någon har vidtagit en åtgärd som strider mot detaljplanen, grundas på att en i detaljplanen tydligt angiven bestämmelse inte har efterföljts. Det går inte att enbart hänvisa till det bakomliggande syftet med detaljplanen. Genom den sänkning av rumshöjden som redan har företagits, överskrider byggnaden inte längre den i detaljplanen tillåtna bruttoarean. Det finns inte fog för att förelägga om att ytterligare sänka rumshöjden. KR konstaterar vidare att ett föreläggande måste vara konkret för att kunna efterföljas. Det finns inte något krav på hur ett innertak ska vara konstruerat för att ett utrymme inte ska anses som mätvärt och därmed inte räknas med i bruttoarean. KR finner att det saknas fog för att vidta ytterligare åtgärder avseende taket. (Regler om rumshöjd finns i Boverkets byggregler, BBR, avsnitt 3.)
Förhandsbesked.
KR Göteborg 2011-03-09, mål nr 5566-10, avd. 3.
Bn avslog ansökan om förhandsbesked för uppförande av enbostadshus. I fördjupning av översiktsplanen finns ett område markerat som utredningsområde för spårbunden trafik över delar av fastigheten. KR gör samma bedömning som förvaltningsrätten. (Förvaltningsrätten ansåg att det allmänna intresset är så starkt att det överväger sökandens enskilda intresse av att få bebygga sin fastighet.) Negativt förhandsbesked.
Bygglov prövat på ”fel” fastighet.
KR Stockholm 2011-02-28, mål nr 2833-10, avd. 04.
Ansökan om bygglov för sjöbod gjordes och beviljades på fastigheten N S 3:156. Den fråga parterna tvistar om avser bygglov på N S 3:15. Frågan om det finns förutsättningar för bygglov finns på N S 3:15 har inte prövats i detta mål. Enligt KR bör den i första hand prövas av bn och frågan ska därför överlämnas dit för fortsatt handläggning.
Kontrollplan. Tillgänglighet. Möblering enligt svensk standard.
33 § andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291). Svensk standard SS 91 42 21.
KR Göteborg 2011-02-16, mål nr 2016-10, avd. 1.
Bn beslöt godkänna kontrollplan gällande ändring av planlösning, installation av ny ventilation och VVS med bl.a. tillägget att möblering av hygienrum ska ske enligt svensk standard SS 91 42 21. Fastighetsägaren överklagade. FR fann vid en samlad bedömning det uppenbart oskäligt att kräva anpassning i de lägenheter som inte kan nås med hiss och de lägenheter i vilka de som använder rullstol och rullator inte på ett normalt sätt kan använda hygienrummen. Däremot är det inte uppenbart oskäligt att kräva anpassning i övriga hygienrum. FR visar frågan åter till bn för förnyad handläggning i enlighet med rättens bedömning. Bn yrkar nu att KR ska fastställa bn:s beslut om kontrollplan i fråga om möblering av hygienrum enligt svensk standard SS 91 42 21. KR konstaterar först att FR:s beslut i fråga om möblering av hygienrum har gått bn emot och att de därför är klagoberättigade i enlighet med 33 § andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291). KR finner att det varit lämpligt att återförvisa frågan till bn för förnyad handläggning i enlighet med FR:s domskäl. Kommentar: Svensk Standard utges av Swedish Standards Institute, www.sis.se
Bygglov för dominerande enbostadshus.
2 kap. och 3 kap. 1 och 2 §§ ÄPBL.
KR Göteborg 2011-02-11, mål nr 83-10, avd. 2.
Bn beviljade bygglov för enbostadshus. Grannar klagade och uppgav bl.a. att byggnaden kommer att ge ett dominerande intryck i den känsliga naturmiljön. Utformningen är inte anpassad efter omgivande bebyggelse. Detaljplan finns inte. KR skriver att bebyggelsen i området är av heterogen karaktär och representerar skilda byggnadsstilar från olika tidsperioder. KR finner att den planerade byggnaden när det gäller utformning, färg och materialval på ett godtagbart sätt är anpassad till landskapsbilden och naturförhållandena. Den kommer inte heller att bli ett så dominerande inslag att bygglov kan nekas på denna grund. KR finner vid en samlad bedömning av naturförhållanden, landskapsbild och närliggande bebyggelse att den planerade byggnationen uppfyller kraven i såväl 2 kap. som 3 kap. 1 § ÄPBL. Den planerade byggnaden kommer visserligen att begränsa havsutsikten för en av de klagande grannarna men stora delar av havsutsikten kommer att finnas kvar. Det är därmed inte fråga om sådana väsentliga begränsningar av havsutsikt som kan anses utgöra betydande olägenheter i den mening som avses i 3 kap. 2 § ÄPBL. Hinder mot att bevilja bygglov finns inte. (Länsrätten hade en annan uppfattning.)
Förhandsbesked i jordbruksbygd.
2 kap. 3 § ÄPBL och 3 kap. 1 § miljöbalken (MB).
KR Göteborg 2011-02-07, mål nr 2302-10, avd. 1.
Bn avslog ansökan om förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus. Omfattande djurhållning (mer än 400 nötkreatur) med mjölkproduktion finns 380 meter från den tänkta avstyckningen. Detaljplan finns inte. Frågan i målet är om det finns hinder enligt 2 kap. 3 § ÄPBL och 3 kap. 1 § MB. KR hänvisar till av Socialstyrelsen rekommenderade skyddsavstånd, 200 meter mellan djurhållning och bostadsbebyggelse. KR hänvisar också till miljööverdomstolens domar M 545-05 och 8447-07, till domar från Kammarrätten i Göteborg och till prop. 1985/86:1 s. 484. KR skriver att avståndet till det tänkta bostadshuset betydligt överstiger det av Socialstyrelsen rekommenderade skyddsavståndet. Djurhållningen är redan etablerad och toleransen mot olägenheter i form av gödsellukt måste därför vara förhållandevis hög för dem som väljer att bosätta sig i området. I närområdet finns redan befintlig bostadsbebyggelse. Ett uppförande av ett bostadshus kan inte anses olämpligt med hänsyn till de boendes hälsa. Ett bostadshus kan inte heller antas komma att inverka på möjligheterna att bedriva djurhållning på grannfastigheten mer än vad den befintliga bostadsbebyggelsen gör. KR finner att ett uppförande av den ifrågavarande bostadsbebyggelsen inte kan anses strida mot bestämmelserna i 2 kap. 3 § ÄPBL eller 3 kap. 1 § MB. (Förvaltningsrätten hade en annan uppfattning.)
Mindre avvikelse? Inglasning av balkong.
KR Göteborg 2011-02-02, mål nr 3441-19, avd. 1.
Bn avslog ansökan om bygglov för inglasning av takterrass på flerbostadshus i tre våningar. Enligt bn strider åtgärden mot dp och kan inte anses vara en mindre avvikelse eftersom den strider mot kvalitetsprogrammet samt planbestämmelsen om tillåten samlad byggnadsvolym för vindsvåningar. Dp innehåller bestämmelser om vindsbostäder, hur stora de får vara och hur de får utformas. KR hänvisar till Svensk Standard SS 21054:2009 och gör beräkning av både byggnadens och våningens area. KR hänvisar till RÅ 1995 ref. 23 och RÅ 1999 ref. 53. Oavsett om balkongerna medräknas i byggnadsarean kommer den tilltänkta byggnationen att avvika från dp (23% resp. 33%). Avvikelsen kan, enligt KR, inte anses vara mindre, hänvisning till RÅ 1991 ref. 57. Bygglov för tillbyggnaden kan därför inte medges. (FR gjorde en annan bedömning.) (Svensk Standard utges av SIS, www.sis.se)
Byggnadshöjd. Antal våningar. Mindre avvikelse.
KR Göteborg 2011-01-31, mål nr 3011-10, avd. 1.
Enligt dp får en byggnad uppföras med högst en våning och till en höjd av högst 4,2 meter. Den aktuella byggnaden avviker från traditionella byggnadsformer med en mezzaninvåning i den högre delen och sedan ett sluttande tak ned till 2,6 m höjd. Byggnadens östra del har två våningar och en byggnadshöjd om ca 5,5 m. Bn beviljade bygglov och ansåg att avvikelserna kunde bedömas som mindre och förenliga med syftet med planen. Grannar överklagade. KR finner inte skäl göra en annan bedömning än den som förvaltningsrätten (FR) har gjort. En ledamot var skiljaktig och ansåg att en planändring borde göras. (FR finner att avvikelserna kan bedömas som mindre och förenliga med planen på sådant sätt som avses i 8 kap. 11 § ÄPBL.) Bygglov. Domen har vunnit laga kraft. Prövningstillstånd meddelades inte.
Förhandsbesked.
8 kap. 12 §, 5 kap. 1 § och 1 kap. 2 § ÄPBL.
KR Göteborg 2011-01-31, mål nr 1119-10, avd. 1.
Bn avslog ansökan om förhandsbesked för två enbostadshus i område med högt bebyggelsetryck. Detaljplan saknas. Översiktsplanen anger jordbruksmark. Det finns inte några konkreta planer på att påbörja ett detaljplanearbete för området. KR hänvisar till RÅ 1996 ref. 44 och till RÅ 2010 ref. 90. KR skriver att nämnden inte har haft rätt avslå ansökan med motiveringen att fastigheten ska detaljplaneläggas. Stamfastigheterna är så små att något rationellt jordbruk inte kan bedrivas på dem. Inverkan på landskapsbild och friluftsliv kommer enligt KR endast att bli marginell. Omständigheten att ett positivt förhandsbesked eventuellt kommer att få betydelse för framtida ansökningar om ny bebyggelse i området medför inte att det allmänna intresset väger över sökandens intresse av att kunna bebygga sin mark. Positivt förhandsbesked. (LR hade en annan uppfattning.)
Förhandsbesked.
1 kap. 5 § ÄPBL.
KR Göteborg 2011-01-31, mål nr 577-10, avd. 1.
Bn avslog ansökan om förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus för att VA-frågan inte var tillfredsställande löst. En septiktank ansågs inte som en övertygande lösning. Bn hänvisade också till en ännu inte antagen fördjupad översiktsplan. Sökanden uppger inte förrän i KR att avloppsfrågan kan lösas med ett minireningsverk. KR finner, med hänsyn till den s.k. instansordningsprincipen, att hinder föreligger för att vid prövningen väga in denna nya uppgift. KR prövar målet utifrån samma förutsättningar som underinstanserna har gjort. KR skriver att avloppsfrågans lösning är av avgörande betydelse för att ytterligare etablering av bebyggelse i området ska kunna tillåtas. Det allmänna intresset av att avloppsfrågan får en tillfredsställande lösning innan ytterligare bostadsbebyggelse uppförs väger enligt KR tyngre än den enskildes rätt av att få exploatera sin fastighet. Den i ansökningen föreslagna lösningen kan inte anses tillfredsställande och därför finns hinder för positivt förhandsbesked. (LR gjorde samma bedömning.)
Är metall jalusier estetiskt förfulande?
3 kap. 10 § ÄPBL.
KR Göteborg 2011-01-24, mål nr 2095-10, avd. 3.
Ägare till frisersalong vill, efter upprepad skadegörelse, sätta upp heltäckande metall jalusier för att skydda salongen. I området finns ett flertal verksamheter med snarlika jalusier. Byggnaden är från början av 1900-talet. Bn menade att det påverkar byggnadens helhetsintryck negativt och avslog ansökan om bygglov. KR hänvisar till 3 kap. 10 § PBL att ändringar ska utföras varsamt. Frågan är vilken hänsyn som ska ha störst tyngd; estetik enligt PBL eller intresset att skydda sin egendom. Vid en sammantagen bedömning finner KR att ett särskilt undantag i rent estetiskt avseende ska göras när bygglovsfrågan ska bedömas i det här fallet. FR:s dom ska upphävas och länsstyrelsens beslut ska stå fast. (LSt upphävde bn:s beslut och visade ärendet åter till bn för ny handläggning.) Domen har vunnit laga kraft. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade inte prövningstillstånd.
Bruttoarea.
KR Göteborg 2011-01-24, mål nr 2060-10, avd. 3
Bn beviljade bygglov till om- och tillbyggnad av restaurang. En närliggande butik överklagade beslutet och menade att bygglovet strider mot detaljplanen och att de borde fått tillfälle att yttra sig. Högsta tillåtna bruttoarea för byggnation är angiven i detaljplanen. KR hänvisar till Svensk Standard 02 10 53, punkt 9.3.1 och av denna framgår att i bruttoarea inräknas bl.a. ”helt inglasad balkong/uterum”. KR skriver i sin dom att aktuell tillbyggnad inte kommer att vara helt inglasad. Tillbyggnaden ska därför inte räknas in i byggnadens bruttoarea. Därmed strider inte heller byggnaden mot detaljplanen. Eftersom bygglovet inte strider mot detaljplanen har bn inte haft skyldighet att höra grannar innan bygglov beviljades (8 kap. 22 § PBL). (FR gjorde en annan bedömning.) Kommentar: Svensk Standard utges av Swedish Standards Institute, www.sis.se
Prövning mot de vid prövningstillfället gällande planbestämmelserna
KR Göteborg 2011-01-24, mål nr 1550-10, avd. 3.
Bn beslöt att avslå ansökan om tillbyggnad av garage. Motiveringen var att det pågående detaljplanearbetet innebär att ett hus i två våningar bryter mot karaktären i området. Fritidshusen i området har endast en våning. KR skriver i sin dom att huvudprincipen i PBL är att prövningen ska ske med utgångspunkt i de vid prövningstillfället gällande planbestämmelserna (jfr RÅ 1996 ref.96). Vid tidpunkten för KR:s avgörande har en detaljplan antagits och vunnit laga kraft. I planen regleras nybebyggelse till en våning. Tillbyggnaden skulle innebära att garaget får två våningar. Detta strider mot detaljplanen. Frågan blir därmed om det kan ses som en mindre avvikelse förenlig med planens syfte. Bn har inte prövat denna fråga och målet ska därför återförvisas till bn för ny handläggning.
Tidsbegränsat bygglov. Övergångsbestämmelser.
8 kap. 14 § ÄPBL.
KR Göteborg 2011-01-18, mål nr 4956-10, avd. 1.
Bn beslutade om förlängning av tidsbegränsat bygglov i tre år för förskola. Beslutet överklagades. Området är avsett för bostäder/bostadsändamål enligt detaljplanen. Frågan är om tidsbegränsat bygglov kan beviljas för förskola enligt 8 kap. 14 § PBL i den lydelse bestämmelsen har från den 1 januari 2008 (SFS 2007:1303) när det i tidigare omgångar har beviljats bygglov för tillfällig åtgärd avseende samma användning för sammanlagt 20 år enligt den äldre lydelsen av 8 kap 14 § PBL. KR hänvisar till prop. 2006/07:122 s. 55 och finner att det inte finns skäl att ändra förvaltningsrättens dom. (Förvaltningsrätten anser att den tid som en åtgärd, direkt innan ansökan om förlängning, haft lov för tillfällig åtgärd måste beaktas vid prövningen. Det saknas därför saknas laglig grund för att medge tidsbegränsat bygglov för ändrad användning till förskola då åtgärden har haft lov för tillfällig åtgärd i totalt 20 år, en tid som vida överskrider den tid om totalt tio är för vilken tidsbegränsat bygglov får ges.) Domen har vunnit laga kraft. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade inte prövningstillstånd.
Inget bygglov för bostadshus i område för riksintresse.
2 kap. och 14 kap. 8 § ÄPBL.
KR i Göteborg 2011-01-17, mål nr 7082-09, avd. 1.
Bn avslog ansökan om nybyggnad av enbostadshus. Ansökan avsåg en ersättningsbyggnad som komplement till på fastigheten befintliga byggnader. Det har, enligt ägaren, sedan urminnes tider funnits en bostadsbyggnad. Detaljplan saknas. Enligt översiktsplanen ligger fastigheten inom ett område med jordbruksmark. Enligt KR har fastighetsägaren inte rätt att få bygglov med stöd av 14 kap. 8 § PBL. Eftersom fastigheten ligger inom ett område som omfattas av riksintresse för naturvård och friluftsliv finner KR att uppförande av ett bostadshus skulle strida mot bestämmelserna om allmänna intressen i 2 kap. PBL. Det allmänna intresset väger över fastighetsägarens intresse av att få uppföra ett bostadshus. (LR gjorde samma bedömning.)
Vindkraftverk i fjällen.
8 kap. 2 § 6, 8 kap. 12 §, 2 kap. och 3 kap. 1 och 2 §§ ÄPBL
KR Sundsvall 2011-01-17, mål nr 284-10.
Bn beviljade bygglov för 30 vindkraftverk. En sameby överklagade och menade att vindkraftverken påtagligt skulle störa rennäringen. Området utpekas som riksintresse för såväl rennäringen som energiproduktionen. Varje vindkraftverk kommer att ha en maximal höjd på 125 meter och en vindsnurra som mäter 90 meter i diameter. Miljööverdomstolen tog ställning till tillstånd att uppföra och driva vindkraftsanläggningen i dom M 10316-09. En miljökonsekvensbeskrivning har utförts och kungjorts. KR anser att det saknas skäl att vägra bygglov enligt 2 kap. eller 3 kap. 1 och 2 §§ PBL. Inte heller det förhållandet att detaljplan saknas utgör skäl att upphäva det givna bygglovet. (LR gjorde samma bedömning.)
Byggnadshöjd. Mindre avvikelse från detaljplan.
8 kap. 11 § och 3 kap. 2 § ÄPBL.
KR Göteborg 2011-01-14, mål nr 3505-10, avd. 1.
Byggnadsnämnden (bn) medgav avvikelse från detaljplanen och beviljade bygglov för nybyggnad av enbostadshus. Grannar överklagade beslutet. Enligt detaljplanen får byggnad ha en våning och byggnadshöjden uppgå till 4,5 meter. Till följd av frontespisarna kommer byggnaden att bli cirka 6,5 meter hög och innehålla två våningar. Den strider därför mot detaljplanen. Vid bedömning av frågan om mindre avvikelse hänvisar KR till RÅ 1997 not. 66. KR skriver att frontespisar, stora takkupor och överskridanden av detaljplanens bestämmelser om höjd och våningsantal är förhållandevis vanligt förekommande i området. Den aktuella byggnaden kommer att smälta väl in i omgivningen. De olägenheter som byggnationen i uppfört skick kommer att medföra för grannarna kan inte anses som så betydande att de utgör hinder mot det sökta bygglovet (jfr RÅ 1991 ref. 46). Bygglov. (FR gjorde en annan bedömning.) Domen har vunnit laga kraft. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade inte prövningstillstånd.