Friggebodar
Friggebod. Omedelbar närhet av bostadshuset?
8 kap. 4 § ÄPBL. Även 8 kap. 11 § sista stycket ÄPBL.
KR Göteborg 2008-06-04, mål nr 7595-06, avd. 2.
Byggnadsnämnden beslöt medge undantag från gällande planbestämmelser och beviljade bygglov för nybyggnad av lusthus. Arean understiger 10 m², byggnadshöjden understiger 3 meter och byggnaden är placerad mer än 4,5 meter från fastighetsgränsen. Lusthuset är placerat 75 meter från bostadshuset på punktprickad mark på en långsmal tomt. Granne klagar på placeringen. Länsstyrelsen upphäver beslutet eftersom byggnationen strider mot 8 kap. 11 § sista stycket och den dessutom genom sin placering strider mot 3 kap. ÄPBL. I Länsrätten menar sökanden att det uppförda lusthuset är att anse som en bygglovsbefriad komplementbyggnad. Länsrätten anser att lusthuset kan anses utgöra en komplementbyggnad enligt 8 kap. 4 § ÄPBL och att Länsstyrelsen saknat grund för att upphäva byggnadsnämndens beslut. - KR anser att lusthuset, även med beaktande av fastighetens speciella utformning, är beläget på ett alltför stort avstånd från bostadshuset för att kunna betraktas som uppfört i dess omedelbara närhet. Att det tidigare funnits en komplementbyggnad på ungefär samma plats förändrar inte bedömningen. Lusthuset kan därför inte betraktas som en sådan bygglovsbefriad komplementbyggnad som avses i 8 kap. 4 § ÄPBL, varför bygglov krävs för dess uppförande. Lusthuset har uppförts på mark som enligt gällande detaljplan inte får bebyggas. Länsrätten har inte prövat frågan om planavvikelse. Målet återförvisas därför till Länsrätten för prövning enligt 8 kap. 11 § ÄPBL.
Bygglov krävs inte för friggebod
8 kap. 4 § ÄPBL.
KR Göteborg 2008-07-25, mål nr 4105-07, avd. 3.
Komplementbyggnad, s.k. friggebod, är uppförd i tomtgräns mot en vändplats som utgör slutet på en väg som tillsammans med vändplatsen skiljer två fastigheter åt. Grannen klagar och menar att bygglov krävs för uppförande av friggeboden. Han menar att han, i egenskap av ägare till grannfastigheten, är berörd i den mening som avses i 8 kap. 4 § ÄPBL. Detaljplan finns. Byggnadsnämnden beslutar att bygglov inte behövs. Målet gäller om den uppförda friggeboden har fordrat bygglov. Svaret är beroende på om uppförandet fordrat grannens medgivande. KR hänvisar till propositioner. KR skriver att utgångspunkten för om en granne är berörd i första hand måste vara att denne har en fastighet som gränsar till den byggande. Beroende på omständigheter i det enskilda fallet kan det dock inte uteslutas att även annan granne ska ses som berörd. Den klagande grannens invändning att hans utsikt förändrats kan, enligt KR, inte räcka för att göra honom berörd i den mening som avses i 8 kap. 4 § ÄPBL (”om de grannar som berörs medger ...”). Grannens inställning till själva byggnaden är inte skäl nog för att en bygglovsprövning ska kunna framtvingas. Bygglov krävs inte. Den invändning som grannen gjort i KR att frågan om bygglov skulle ha prövats av byggnadsnämnden i alla fall därför att friggeboden uppförts i gräns mot vändplats kan, när det gäller byggnadsnämndens handlande, vara befogad. Detta påverkar dock inte hans ställning att vara berörd granne i den mening som avses i 8 kap. 4 § ÄPBL och kan därför inte beaktas av KR.
Friggebod? Tillbyggnad? Föreläggande enligT 10 kap. ÄPBL.
KR Göteborg 2010-03-05, mål nr 7156-09, avd. 2.
Byggnadsnämnden gav inte bygglov för tillbyggnad av bostadshuset. Ägaren, som behövde ett förråd, uppförde då en komplementbyggnad, en s.k. friggebod, om ca 7 m². Den har fyra väggar, av vilka en helt berör en av bostadshusets väggar. Det saknas förbindelse mellan bostadshuset och förrådet. Byggnadsnämnden förelade fastighetsägaren att undanröja utförd tillbyggnad. Frågan i målet är om förrådet är att anse som en icke bygglovspliktig friggebod eller en bygglovspliktig tillbyggnad till bostadshuset. KR skriver i sin dom att med normalt språkbruk är en byggnad fristående, snarare än en del av en större konstruktion. När en byggnation utförs på ett sådant sätt att den direkt ansluter till en befintlig byggnad är det naturliga att se den som en tillbyggnad. Det saknar då betydelse om utrymmet avskiljs från den befintliga byggnaden av en innervägg försedd med dörr, eller av två väggar. Detta synsätt stämmer väl överens med hur begreppet tillbyggnad definieras i förarbetena till ÄPBL (prop. 1985/86:1 s. 675). Uppförandet av förrådet ökar bostadsbyggnadens yttre volym även om det saknas en invändig förbindelse. Sammantaget finner KR att det aktuella förrådet måste anses vara en tillbyggnad till det befintliga bostadshuset och inte en komplementbyggnad. Eftersom tillbyggnaden är placerad på mark som enligt detaljplanen inte får bebyggas strider åtgärden mot planen. Den kan inte anses vara en mindre avvikelse. Byggnadsnämnden har haft fog för sitt föreläggande att den aktuella byggnationen ska undanröjas. Domen har vunnit laga kraft. Prövningstillstånd meddelades inte.