Start / ... / Rättsfall och yttranden / Rättsfall från kammarrätterna / Rättsfall 2010

Referat från kammarrättsdomar 2010

De senaste referaten publiceras först.

Sluttningsvåning. Antal våningar.

9 § PBF. 8 kap. 11 § PBL.

KR Göteborg 2010-12-30, mål nr 7074-09, avd. 3.
Bn beviljade bygglov för nybyggnad av tvåbostadshus. Den tilltänkta byggnaden är avsedd att bereda möjlighet för två familjers boende i vardera två plan. Byggnaden ska uppföras på en starkt sluttande tomt. Det nedre våningsplanet ska ligga i nivå med markytan i husets främre del och helt under markytan i husets bakre del. Fastigheten ingår i riksintresse för kulturmiljövård. Enligt planen får området bebyggas med bostadshus i en våning och inredd vind. Reglering om källare saknas. Flera grannar överklagar beslutet. Boverket har, på KR:s begäran, avgett ett yttrande (dnr 10110-3061/2010). Boverket hänvisar i sitt yttrande till 9 § PBF och allmänt råd i Boken om lov, tillsyn och kontroll. Enligt Boverkets bedömning och bifogat ritningsunderlag har den aktuella byggnaden en våning och källare. KR finner mot bakgrund av planens avfattning att byggnaden fått en utformning som inte står i överensstämmelse med planen på grund av den avsedda källaren. Till sin konstruktion är detta nedre plan praktiskt taget helt avsett att användas som boendeutrymme och det är till ytan lika stort som det övre planet. Det går inte att se källaren som en mindre avvikelse från gällande plan. Bygglov borde därför inte ha meddelats. En ledamot var skiljaktig. (LR hade inte samma uppfattning som KR:s majoritet.) Domen har överklagats. Mål nr hos HFD 630-11.

Tilläggsavgift.

KR Jönköping 2010-12-17, mål nr 2287-10, avd. 1.
Fastighetsägarna inkom med ansökan om bygglov i efterhand med anledning av att de utan bygglov byggt in skärmtaket med skjutdörrar, skjutfönster samt väggar, tagit bort en ytterdörr, ersatt den med ett fönster samt ändrat fönstersättningen på den västra fasaden. Bn beviljade bygglov i efterhand och påförde byggnadsavgift. Bn yrkar att fastighetsägarna ska utge tilläggsavgift enligt 10 kap. 7 § PBL.  KR skriver att fastighetsägarna har låtit utföra en tillbyggnad utan erforderligt bygglov. Härigenom finns grund för att påföra tilläggsavgift. Även om bygglov meddelats i efterhand kan åtgärden inte betraktas som en sådan ordningsförseelse som kan medföra att avgiften helt eller delvis efterges. Fastighetsägarna ska därför solidariskt utge tilläggsavgiften. (Förvaltningsrätten hade en annan uppfattning.)

Byggnadsavgift. Tilläggsavgift. Resning.

10 kap. 4 och 7 §§ PBL. 37 b § förvaltningsprocesslagen (1971:291).

KR Jönköping 2010-12-14, mål nr 2172-10, avd. 1.
Bn beslöt påföra bolaget byggnadsavgift samt beslöt att hos dåvarande länsrätten ansöka om utdömande av en tilläggsavgift. Ansökan om utdömande av tilläggsavgift om 19 000 kr bifölls och domen har vunnit laga kraft. Länsstyrelsen har sedermera upphävt beslutet om byggnadsavgift. Bn har förklarat att man inte längre har för avsikt att påföra bolaget någon sådan avgift. KR skriver att det av 10 kap. 7 § PBL framgår att en förutsättning för att ta ut en tilläggsavgift är att en byggnadsavgift tas ut. Då länsstyrelsen upphävt beslutet om byggnadsavgift och bn inte längre har för avsikt att påföra bolaget någon sådan avgift finns inte längre förutsättningar att ålägga bolaget betalningsskyldighet för en tilläggsavgift. KR finner därför att det finns skäl att bevilja bolaget resning och upphäva förvaltningsrättens dom. Målet överlämnas till länsstyrelsen för handläggning och återbetalning av erlagd tilläggsavgift. Erlagd tilläggsavgift ska återbetalas.

Utdömande av vite.

KR Stockholm 2010-12-13,  mål nr 2831-10, avd. 04.
Bn ansöker om utdömande av vite. Målet gäller borttagande av grävmaskin, frontlastare och upplag av matjord. KR konstaterar att det åligger bn att visa att vitesföreläggandet inte har följts. Av de foton bn åberopar framgår inte på vilken fastighet grävmaskinen står. Foton på frontlastaren har inte tagits vid besiktningstillfället. KR finner att bn inte har visat att föreläggandet inte har följts avseende grävmaskinen och frontlastaren. KR finner att det finns skäl att sätta ned det av förvaltningsrätten utdömda vitet.

Förlängning av genomförandetid för detaljplan.

5 kap. 14 § PBL.

KR Jönköping 2010-11-30, mål nr 1571-10, avd. 2.
Bn beslutade att avslå ansökan om förlängning av genomförandetiden för en detaljplan. Bolaget överklagade. De menade att deras åtgärder inom planområdet inte kunnat fullföljas på grund av omständigheter över vilka kommunen ensam råder och yrkade att bn:s beslut skulle upphävas. Bakgrunden är att rivningen av flerbostadshus inte är utförd i enlighet med rivningslovet. KR hänvisar till SOU 1979:66 s. 346 f. och till Didóns kommentar till PBL s. 5:89. KR finner att bolaget under genomförandetiden har vidtagit åtgärder för detaljplanens genomförande och att det framkommit brister i samband med rivningen av flerbostadshusen. Kommunen har i egenskap av tillsyns- och kontrollmyndighet haft ett ansvar för att besluten angående rivning följs. Härtill kommer att kommunen sålt marken till bolaget efter att i sin tur ha förvärvat marken från det bolag som utförde rivningen. Det kan ifrågasättas om kommunen vid bestämmande av detaljplanens genomförandetid i tillräcklig utsträckning beaktat de tidigare bristfälliga rivningsarbetena och deras påverkan på markförhållandena. Enligt KR:s mening utgör dessa omständigheter tillräckliga skäl för att i förevarande fall förlänga genomförandetiden för detaljplanen med stöd av 5 kap. 14 § andra stycket PBL. (Förvaltningsrätten hade samma uppfattning.)

Förhandsbesked.

4 kap. 4 § miljöbalken.

KR Stockholm 2010-11-29, mål nr 1033-10, avd. 04.
Bn beviljade bygglov för tre enbostadshus utanför strandskyddszonen. Grannar överklagade. Översiktsplan finns. 4 kap. 4 § första stycket miljöbalken (MB) gäller fritidshus. KR skriver med hänvisning till RÅ 1998 not. 222 att det inte finns någon definition av fritidshus. Ansökan avser enbostadshus och KR finner därför att 4 kap. 4 § MB inte är tillämplig i målet. I övrigt gör KR samma bedömning som LR. Positivt förhandsbesked.

Återställande av carport. Byggnadsavgift.

Inte mindre avvikelse.

KR Sundsvall 2010-11-26, mål nr 1484—1485-10.

Bn beviljade bygglov för carport. Sedan det uppmärksammats att carporten avslutats med ett förråd beslöt bn att avslå ansökan om bygglov för tillbyggnad av carport med förråd, att förelägga ägaren att återställa carporten enligt beviljat bygglov innebärande att tillbyggt förråd tas bort samt att ta ut en byggnadsavgift. Tillbyggnaden avseende förrådet avviker från detaljplanen med 19 m² eller 12 %. KR gör samma bedömning som förvaltningsrätten (FR). (FR anser att den åtgärd för vilken bygglov sökts inte kan betraktas som en mindre avvikelse förenlig med detaljplanens syfte. Bygglov kan därför inte beviljas. Föreläggandet att återställa carporten ska bestå. Några särskilda skäl att helt efterge eller sätta ned byggnadsavgiften har inte framkommit. Inte heller tilläggsavgiften ska sättas ned.)

Vindkraftverk.

8 kap. 12 §, 2 kap. 1-3 §§ och 3 kap. 1 § PBL.

KR Gbg 2010-11-24, mål nr 3767-09, avd. 3.
Bn beslöt att avslå ansökan om bygglov för uppförande av fyra vindkraftverk. Området omfattas inte av detaljplan. Kommunen har i ett tillägg till översiktsplanen valt att begränsa utbyggnaden av vindkraftverk till åtta olika områden. Inför ett beslut om bygglov för vindkraftverk på ett sådant område ska detaljplaneläggning först ske. De vindkraftverk som ansökan avser, är planerade att byggas utanför de områden som kommunen pekat ut. Enligt KR bör kommunens intresse av planering av marken i detta fall ges företräde framför bolagets intresse av att bygga vindkraftverk på den aktuella platsen. Sammanfattningsvis skulle det strida mot 2 kap. 1 § och 3 kap. 1 § PBL att ge bygglov enligt ansökan. (LR hade samma uppfattning.)

Återställande av byggnad. Byggnadsavgift.

10 kap. 4, 6 och 9 §§ PBL.

KR Jönköping 2010-11-22, mål nr 448-10, avd. 1.
Bn beviljade bygglov för uppförande av enbostadshus och förråd. Vid tillsynsbesök konstaterades att komplementbyggnaden inretts som en bostad vilket stred mot det tidigare givna bygglovet. Bn beslöt om föreläggande vid vite att senast viss dag återställa förrådet enligt gällande bygglov samt att ta ut byggnadsavgift. Beslutet överklagades. KR anser att byggnaden inretts för ett väsentligen annat ändamål än att utgöra ett förråd. Bn har haft fog för sitt beslut om föreläggande att vid vite återställa förrådsbyggnaden. Förutsättningar att ta ut byggnadsavgift finns. Bygglovsansökan resp. bygganmälan utgör två skilda förfaranden i PBL. Överträdelser leder till två skilda sanktionsavgifter, byggnadsavgift enligt 10 kap. 4 § resp. särskild avgift enligt 10 kap. 6 § PBL. Avgiften för bygganmälan ska inte ingå i beräkningsunderlaget för byggnadsavgiften. En nedsättning av byggnadsavgiften ska därför ske. Domen har vunnit laga kraft.

Vindkraftverk i UNESCO-klassat biosfärområde nära radby.

2 kap. och 3 kap. 1 § PBL. 3 och 4 kap. miljöbalken (MB).

KR Jönköping 2010-11-17, mål nr 3379-09, avd. 2.
Bn beslöt att avslå ansökan om bygglov för tre vindkraftverk. Vindkraftverkens navhöjd ska uppgå till 78-100 meter och rotordiametern till 80-100 meter. Som skäl för beslutet angavs bl.a. att anläggningar ska placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Kulturlandskapet i området har en ålderdomlig karaktär. En radby finns 2 km bort. Vindkraftverken ska placeras på jordbruksmark i en svag dalgång. Tillstånd enligt MB för de aktuella vindkraftverken har vunnit laga kraft genom Miljööverdomstolens dom den 18 januari 2010 i mål nr M 6371-08. Kommunen har i beslut 1996 anvisat fyra områden som lämpliga för fördjupade studier angående lokalisering av vindkraftverk. Något nytt ställningstagande gjordes inte i översiktsplanen 2003. Berörda fastigheter ingår i dessa lämpliga områden. I ett tematiskt tillägg från 2010 har nämnden nu uteslutit den aktuella platsen bland förslagen på lämpliga områden. KR anser att det nya ställningstagandet i det tematiska tillägget i sig inte kan anses vara ett hinder för vindkraftsetableringen på de aktuella fastigheterna. Inte heller den omständigheten att området har utsetts till biosfärsområde av Unesco innebär i sig hinder mot bygglov. KR anser att vindkraftverkens på verkan på landskapsbilden blir stor men inte större än vad som får accepteras mot bakgrund av det angelägna allmänna intresset att bygga ut vindkraften i Sverige. Vindkraftverken kan inte anses påtagligt skada riksintressena för natur- och kulturvärden inom området, riksintresset för kulturmiljövård kring radbyn eller påverka närliggande Natura 2000-området eller fågellivet på så sätt att det står i strid med 2 kap. PBL. Inte heller i övrigt kan bestämmelserna i 3 och 4 kap. MB samt 2 kap. PBL anses medföra hinder mot bygglov för vindkraftverken. Inte heller bestämmelserna i 3 kap. 1 § PBL kan anses medföra hinder. Något bygglov bör dock inte beviljas av KR utan handläggningen bör fortsätta i bn för prövning av om även övriga förutsättningar för bygglov är uppfyllda. (LR hade en annan uppfattning.)

Bygglov för plank? Marklov.

KR Sundsvall 2010-11-12, mål nr 165-10 – 166-10.

Målen handlar om det krävs bygglov resp. marklov enligt PBL. Det gäller dels uppförande av ett plank, som kan sägas vara en del av en fastighets hundgård, dels en uppfyllnad av jord och plantering av en thujahäck. KR finner inte skäl att göra en annan bedömning än den som länsrätten har gjort. (LR bedömer att i själva sakfrågorna finns inte anledning att avvika från länsstyrelsens bedömning. Länsstyrelsen konstaterade vid besiktningen att utfyllnad av marken utmed planket har skett på vissa ställen. Utfyllnaden kan enligt Lst inte anses vara så omfattande att höjdläget har ändrats avsevärt. Marklov krävs därför inte. Skillnaden mellan plankets lägsta och högsta uppmätta höjd är 33 cm. Medelvärdet är 142 cm. Vid en samlad bedömning och med hänsyn till att planket utmed gränsen till klagandenas fastighet till övervägande del är lägre än 150 cm finner Lst att planket i detta fall inte ska anses vara bygglovpliktigt.)
 

Garageportar. Trafiksäkerhet.

8 kap. 3 § och 3 kap. 2 § PBL.
KR Göteborg 2010-11-11, mål nr 1316-10, avd. 1.

Bn avslog ansökan om bygglov för montering av två garageportar i ett befintligt garage. Som skäl för beslutet åberopades hänsyn till trafiksäkerheten. Detaljplan finns. KR skriver i sin dom att eftersom åtgärden avsevärt kommer att påverka garagets yttre utseende krävs bygglov. Det är en återvändsgata med ett fåtal fastigheter och det måste därför hållas för visst att trafikintensiteten är ytterst begränsad. Det som kommit fram i övrigt kan inte heller, enligt KR, anses ge anledning till annat antagande än att de fordon som kommer att färdas förbi fastigheten kommer att hålla en förhållandevis låg hastighet. Användningen av garaget, efter en ändring enligt det sökta bygglovet, kan inte antas inverka menligt på trafiksäkerheten. Hinder för bygglov på denna grund föreligger därför inte. Målet återförvisas till bn för prövning i övrigt av förutsättningarna för bygglov.

Negativt förhandsbesked.

8 kap. 12 § PBL.
KR Sundsvall 2010-11-08, mål nr 921-10.

Bn avslog ansökan om förhandsbesked för nybyggnad av tre enbostadshus. Beslutet motiverades med att det råder stort bebyggelsetryck i området och att detaljplan först ska upprättas. Området saknar kommunalt vatten och avlopp. KR hänvisar till prop. 1985/86:1 s. 555-557. Området ligger enligt KR:s mening i närheten av en större tätort där bebyggelsetrycket kan förväntas bli högt. Enligt uppgift från kommunen är efterfrågan på nya tomter stor och planering erfordras för vatten och avlopp. KR finner inte anledning att ifrågasätta dessa förhållanden. Förhållandena är därmed sådana att bn har haft fog för att avslå ansökan om förhandsbesked med hänvisning till att detaljplan krävs för området innan förhandsbesked kan lämnas.

Bygglov för plank.

3 kap. 1 och 2 §§ PBL.
KR Göteborg 2010-11-08, mål nr 6718-09.

Bn beviljade bygglov för uppförande av plank. Planket är 1,80 m högt och kompakt plank i omålat trä med stolpar som vetter mot omgivningen. Det står vid fastighetsgränsen och är i huvudsak väl synligt. Området präglas av rik uppväxt vegetation och träd. I fastighetsgränserna finns genomgående låga murar, små staket eller vegetation. De närmaste grannarna har godkänt utförandet. Grannar som inte beretts tillfälle att yttra sig överklagar beslutet. Området omfattas av detaljplan. Med hänsyn till vad som framkommit om framförallt plankets beskaffenhet men även om omgivningens karaktär, finner KR att utredningen i målet inte visat annat än att den sökta åtgärden uppfyller anpassningskravet i 3 kap. 1 § PBL. Åtgärden kan inte heller anses medföra sådana betydande olägenheter som krävs enligt 3 kap. 2 § PBL för att bygglov inte ska meddelas av den anledningen. En ledamot var skiljaktig. (LR hade samma uppfattning som KR:s majoritet.)

Tilläggsavgift.
Ändring från bostäder till vandrarhem.

KR Stockholm 2010-11-05, mål nr 6001-09, avd. 2.

Del av byggnad togs i anspråk för annat ändamål. Bygglov söktes och beviljades i efterhand. Fråga om tilläggsavgift. KR anser att grund för att ta ut tilläggsavgift föreligger på grund av att byggnaden tagits i anspråk för annat ändamål. Med beaktande av att bygglov för ändrad användning från bostäder till vandrarhem beviljats i efterhand och av vad som i övrigt framkommit, menar KR att omständigheterna är sådana att särskilda skäl att sätta ned tilläggsavgiften finns (115 000 kr i stället för 175 000 kr). KR hänvisar till RÅ 2000 ref. 46 I och II. 

Vindkraftverk.

3 kap. 2 § PBL.
KR Göteborg 2010-11-02, mål nr 7456-09, avd. 2.

Bn beviljade bygglov för uppförande av vindkraftverk. Rymdobservatoriet överklagade och gjorde gällande att uppförandet av aktuellt vindkraftverk riskerar att allvarligt störa dess forskningsverksamhet och därmed innebär en betydande olägenhet för observatoriet. KR anser att utredningen i målet inte med tillräcklig säkerhet kan anses visa att uppförandet av aktuellt vindkraftverk medför en betydande olägenhet för observatoriet i den mening som avses i 3 kap. 2 § PBL. Observatoriets överklagande avslås därför. (LR hade samma uppfattning.)

Olovlig förrådsbyggnad.

KR Jönköping 2010-10-25, mål nr 1457—1458-09, avd. 1.

En förrådsbyggnad revs och ersattes med en ny byggnad. Lov saknades. Bn utfärdade föreläggande vid vite att riva den utan lov uppförda förrådsbyggnaden. Sökanden vill att bygglov beviljas i efterhand och att föreläggandet att riva byggnaden upphävs. KR konstaterar att den nya byggnaden närmast i sin helhet är uppförd på punktprickad mark som enligt detaljplanen inte får bebyggas. Enligt KR:s mening är det inte fråga om endast en mindre avvikelse från detaljplanen. Dessutom är byggnadens höjd ca 4,5 m och enligt detaljplanen är högsta tillåtna byggnadshöjd 2,5 meter. Förutsättningar att meddela bygglov som en mindre avvikelse från detaljplanen saknas. KR instämmer i LR:s bedömning att förutsättningarna att vid vite förelägga om rivning är uppfyllda.

Byggnadsavgift på grund av rivning.

KR Göteborg 2010-10-08, mål nr 6449-09, avd 3.

Bn påförde byggnadsavgift på grund av att ett fritidshus rivits utan rivningslov. Ägarna till byggnaden menade att byggnadsavgiften inte beräknats på ett korrekt sätt. KR skriver att det inte har framkommit några omständigheter som ger anledning till annan bedömning än den LR gjort. (LR hänvisade till 10 kap. 4 § PBL. LR ansåg att den beräkningsmetod som bn tillämpat vid bestämmande av byggnadsavgiften inte strider mot den av fullmäktige antagna taxan. Något skäl att bestämma avgiften till ett lägre belopp eller att helt efterge den har inte kommit fram.) Jfr de två referaten nedan, mål nr 6450-09 och 6452-09, om rivning av nybyggd bostadsbyggnad resp. ingen byggnadsavgift för skärmtak.  De avser samma fastighet och samma ägare. 

Tvingas riva nybyggd bostadsbyggnad.

KR Göteborg 2010-10-08, mål nr 6450-09, avd. 3.

Makarna köpte en fastighet med en huvudbyggnad. De rev denna (se referatet ovan) och uppförde i strid med gällande detaljplan ett bostadshus med en byggnadsarea om 99 m² trots att planen endast tillåter en byggnadsarea om 60 m². De saknade bygglov för att uppföra en ny byggnad. Bn förelade dem att riva byggnaden och förenade föreläggandet med vite. Fastigheten ligger inom en skyddszon på grund av en korsande högspänningsledning. KR beslutar att den nyuppförda bostadsbyggnaden ska rivas vid vite om 10 000 kr i månaden om föreläggandet inte följs. (LR hade en annan uppfattning.) Jfr referatet ovan och nedan, mål nr 6449-09 och 6452-09, om byggnadsavgift på grund av rivning och resp. ingen byggnadsavgift för skärmtak. De avser samma fastighet och samma ägare.

Ingen byggnadsavgift för skärmtak på olovligt uppförd byggnad.

KR Göteborg 2010-10-08, mål nr 6452-09, avd. 3.

Makarna påfördes byggnadsavgift för den olovligt uppförda bostadsbyggnaden. Beräkning av byggnadsavgiften skedde även för ett 4 m² stort skärmtak. KR menar att enligt 8 kap. 4 § första stycket 4 PBL har det i målet aktuella skärmtaket kunnat uppföras utan krav på bygglov (trots att byggnaden i sin helhet saknar bygglov). Byggnadsavgift bör inte tas ut för den area som skärmtaket upptar. (LR hade en annan uppfattning och menade att skärmtaket skulle räknas som en del av den olovliga åtgärden och därmed räknas in i underlaget för byggnadsavgiften.) Jfr de två referaten ovan, mål nr 6449-09 och 6450-09, om byggnadsavgift på grund av rivning och om rivning av nybyggd bostadsbyggnad.  De avser samma fastighet och samma ägare.

Vinterveranda är förvanskning av historiska kvarter.

3 kap. 12 § PBL.

KR Göteborg 2010-09-28, mål nr 6722-09, avd. 1.

Bn avslog ansökan om bygglov för vinterveranda på restaurang. Större delen av bebyggelsen inom stadsdelen har högt kulturhistoriskt värde och är en av landets mest välbevarade miljöer av sitt slag. Området uppfördes i början av 1900-talet. Bn menar förslaget kommer att påverka gaturummet och fasaden bakom på olika sätt. Detaljplan från 1876 finns. KR menar att den aktuella byggnaden omfattas av bestämmelserna i 3 kap. 12 § PBL. Byggnaden får därför inte förvanskas. KR hänvisar till RÅ 1991 ref. 103, RÅ 1997 ref. 77 och RÅ 1998 ref. 17. Vid KR:s syn kunde konstateras att av byggnaderna i det aktuella kvarteret och i grannkvarteret framstår endast en byggnad som helt oförändrad. Den nu aktuella byggnaden framstår som oförändrad om man bortser från ett smärre ingrepp i gatuplanet i byggnadens västra hörn. På samtliga övriga byggnader har det gjorts avsevärda och förvanskade ändringar i byggnadernas fasader. Detta talar enligt KR:s mening med särskild styrka för att ytterligare förändringar på byggnadsbeståndet inte bör tillåtas med hänsyn till den aktuella byggnadens kulturhistoriska värde. Av domarna från RegR framgår att praxis är restriktiv när det gäller tillåtelse till ändringar av byggnader som bedöms vara särskilt värdefulla från historisk och kulturhistorisk synpunkt. Sammantaget finner KR att en permanent vinterveranda skulle innebära att byggnaden förvanskades på ett sådant sätt att det enligt 3 kap. 12 § PBL föreligger hinder mot det sökta bygglovet. Varken det förhållandet att den pågående verksamheten kommer att påverkas negativt av att en vinterveranda inte tillåts eller att angränsande byggnader byggts om på ett ovarsamt sätt eller att det endast är ett fåtal platser på den aktuella gatan som det är möjligt att uppföra liknande vinterverandor på utgör skäl för att ändå ge bygglov för den aktuella vinterverandan. Ej bygglov. (LR hade samma uppfattning.)

Antal våningar.

9 § PBF, 5 § BVF, BBR 3:3111.

KR Stockholm 2010-09-23, mål nr 5208-09, avd. 2.
Bn beviljade bygglov för tillbyggnad av takkupa åt norr och söder på enbostadshus. Beslutet innebar en mindre avvikelse från detaljplanen. Grannar klagade. Enligt detaljplanen får byggnad ha högst två våningar. Boverket har, efter begäran av KR, avgett yttrande (dnr 10110-1313/2010). KR hänvisar till PBF 9 § tredje och fjärde styckena. KR hänvisar också till BVF 5 § och Boverkets byggregler, BBR, 3:3111. KR konstaterar att byggnadshöjden överskrider det i PBF 9 § tredje stycket angivna gränsvärdet 0,7 meter. Ett av två rekvisit för att vinden ska räknas som våning är därmed uppfyllt. Innertaket har placerats 1,85 meter över golv fram till öppningen av bjälklagret. Av BBR 3:3111 framgår att i sådana delar av rum där ståhöjd behövs får rumshöjden inte vara lägre än 1,90 meter under snedtak. KR finner att då rumshöjden i vindsutrymmet inte är tillräcklig för att uppfylla kraven i BBR finns inte heller förutsättningar för att kunna inreda bostadsrum eller arbetslokal där (det andra kriteriet). Därmed kan vinden inte betraktas som en extra våning. De planavvikelser som konstaterats i tidigare instanser utgör mindre avvikelser som är förenliga med detaljplanens syfte och därmed kan godtas. Bygglov.

Tillbyggnad skulle störa landskapsbilden.

3 kap. 1 § PBL.

KR Jönköping 2010-09-23, mål nr 3308-09, avd. 1.

Bn avslog ansökan om bygglov för tillbyggnad av fritidshus. Fastigheten ligger i ett område där landskapet utgörs av öppet jordbrukslandskap med anslutande öppna sjömarker. Det omfattas av riksintresse för naturvård och Natura 2000. KR skriver i sin dom att en tillbyggnad i den del den innefattar, en drygt sex meter hög tornliknande andra våning, innebär att byggnaden får en utformning som inte är lämplig med hänsyn till landskapsbilden och natur- och kulturvärdena på platsen. Den sökta åtgärden strider därför mot 3 kap. 1 § PBL. Varken det förhållandet att grannen har högre byggnader eller att flera träd skymmer sikten mot angränsande naturreservat föranleder någon annan bedömning. 

Beredningsbeslut kan inte överklagas särskilt.

Förhandsbesked.

KR Göteborg 2010-09-22, mål nr 474-10, avd. 1.

Bn avslog ansökan om förhandsbesked. Efter överklagande visades ärendet åter till bn för fortsatt handläggning. Lst beslutade därefter om förbud att utan särskilt tillstånd uppföra byggnad i det aktuella området. Vid sin nya handläggning återremitterade byggnadsnämnden ärendet till bygglovsavdelningen för att ge sökanden möjlighet att inhämta tillstånd. Detta beslut överklagades. Beslutet var enlig LR ett rent beredningsbeslut som inte kan överklagas särskilt. Lst borde därför inte ha tagit upp det. KR finner att LR har gjort en korrekt bedömning. Det var inte ett faktiskt avslag på sökandens ansökan.

Skärmtak. Mindre avvikelse.

KR Göteborg 2010-09-22, mål nr 6926-09, avd. 1.

Bn beviljade bygglov för tillbyggnad av fritidshus med skärmtak över källartrappa. Den sökta åtgärden avviker från detaljplanen vad avser skärmtakets avstånd till fastighetsgränsen. Skärmtaket är 6,3 m² och ska uppföras som en förlängning av ett befintligt skärmtak som är placerat på samma avstånd från gränsen som det nya. KR gör samma bedömning som LR. (Enligt LR kan avvikelsen anses vara mindre och förenlig med planens syfte. Genom den sökta förlängningen kommer hela gavelfasaden att förses med skärmtak. Denna utvidgning ger ett enhetligare intryck. Bestämmelserna i 3 kap. PBL är uppfyllda.)

Komplementbyggnad är betydande olägenhet.

3 kap. 2 § PBL.
KR Jönköping 2010-09-22, mål nr 2766-09, avd. 1.

Bn beviljade bygglov för uppförande av komplementbyggnad, för användning som kontor/gästrum. Frågan är om uppförandet av byggnaden medför en betydande olägenhet för grannfastigheten i form av skymd utsikt. KR kunde vid syn på platsen konstatera att en mycket stor del av utsikten mot havet försvunnit till följd av uppförandet (delvis) av den aktuella byggnaden. Det kunde också konstateras att det bör vara möjligt att placera byggnaden på ett sådant sätt att utsikten skyms i mindre omfattning. Mot den bakgrunden finner KR att uppförandet av komplementbyggnaden på nuvarande plats utgör en sådan betydande olägenhet för grannfastigheten som avses i 3 kap. 2 § PBL. Hinder mot att bevilja bygglov föreligger. (LR hade samma uppfattning.) (Jfr RÅ 1991 ref. 46.)

Fritidshus utanför planlagt område.

2 kap. 3 § och 3 kap. 1 § PBL.
KR Jönköping 2010-09-22, mål nr 2353-08, avd. 1.

Bn avslog ansökan om bygglov för fritidshus. Som grund åberopades bl.a. att bebyggelse är olämplig då det blir en egen gestalt i landskapet. Detaljplan finns inte. Frågorna i målet är främst om det sökta bygglovet strider mot 2 kap. 3 § PBL om lämplig lokalisering av bebyggelse eller mot 3 kap. 1 § PBL om byggnaders placering och utformning med hänsyn till landskapsbilden. KR anser att närheten till åkermark inte utgör hinder enligt 2 kap. 3 § PBL att bevilja bygglov (jordbrukaren har inte framfört några invändningar i målet). Ett flertal byggnader finns redan i området. Ca 75 m kommer att skilja det sökta fritidshuset från den närmsta bebyggelsen och enligt KR är detta avstånd inte så stort att det sökta fritidshuset kommer att uppfattas som en isolerad byggnad i den känsliga miljön. Till detta kommer att den visuella upplevelsen, förutom den bebyggelse som redan finns, också innehåller flera vindkraftverk. KR anser därför att de krav som anges i 3 kap. 1 § PBL inte utgör hinder mot att bevilja bygglov.

Ändrad användning av byggnad är inte mindre avvikelse.

KR Sundsvall 2010-09-20, mål nr 2949-09.

Bn beviljade bygglov för ändrad användning av del av bostadshus från bostadsändamål till kontorsändamål. KR hänvisar till prop. 1989/90:37 s. 55 f. jfr prop. 1985/86:1 s. 714. KR skriver att av detaljplanen från 2007 framgår att området enbart får bebyggas med bostadshus i två våningar. I målet är fråga om den aktuella byggnadens bottenplan ska tas i anspråk för kontor i stället för bostäder. En sådan ändring strider mot detaljplanen och utgör enligt KR:s mening inte en sådan mindre avvikelse för vilken bygglov kan beviljas. (LR hade en annan uppfattning.)

Bygglov för 72 meter hög mast.

8 kap. 12 §, 3 kap. 2 § PBL.
KR Sundsvall 2010-09-20, mål nr 1616-09.

Bn beviljade bygglov för uppförande av en 72 m hög fackverksmast och två teknikbodar. Masten skulle placeras i ett skogsparti cirka 180 m från närmaste bebyggelse. I översiktsplanen är området angett som riksintresse för naturvård och friluftsliv. KR skriver först att det är oundvikligt att utbyggnaden av det nya mobiltelefonnätet kan komma i viss konflikt med andra intressen. Enligt KR:s bedömning kan den nu aktuella mobilmastens placering inte anses innebära att något eller några av de natur-, kultur- eller friluftsvärden som utgör grunden för riksintresset mer än obetydligt skadas. Vid en sammanvägning av olika intressen finner KR att bestämmelserna om lokalisering av bygglovspliktiga åtgärder inte hindrar att det nu sökta bygglovet beviljas. KR hänvisar till RÅ 2001 not. 181 och RÅ 2006 not. 2 och 4 och finner att den oro som de kringboende känner för strålning inte utgör en sådan betydande olägenhet som avses i 3 kap. 2 § PBL. Inte heller i övrigt har de kringboende visat att betydande olägenhet föreligger. Hinder mot att bevilja bygglov föreligger således inte. (LR hade en annan uppfattning.)

Inget bygglov för mast för mobiltelefoni.

KR Stockholm 2010-09-15, mål nr 1227-10, avd. 2.

Bn avslog ansökan om bygglov för uppförande av basstation för mobiltelefoni i form av s.k. monopole, inbyggd antenn och med teknikenhet monterad på stolpen, 24 m hög. Enligt detaljplanen är marken avsedd som parkmark. KR skriver att man beaktat Regeringsrättens avgöranden i mål nr 1057-07, 2046-07 och 1231-08. KR gör samma bedömning som LR. (LR skriver att den aktuella anläggningen får anses avse ett allmännyttigt ändamål. Parken är ett rekreationsområde för de boende i området. Masten kommer att vara synlig från fastigheterna runt omkring masten. LR finner därför att åtgärderna inte kan anses vara en sådan mindre avvikelse från planen som avses i 8 kap. 11 § 6 st. PBL.)

Mindre avvikelse?

8 kap. 11 § sjätte stycket PBL.
KR Göteborg 2010-09-14, mål nr 5061-09, avd. 1.

Bn avslog ansökan om bygglov för tillbyggnad på enbostadshus. Som skäl angav bn att den föreslagna åtgärden skulle innebära en avvikelse från detaljplanen vad avsåg tillåten byggnadsarea samt att tillbyggnaden till större delen skulle hamna på prickad mark som inte får bebyggas. Den tidigare uppförda bebyggelsen på fastigheten avviker från detaljplanen vad gäller högsta antal våningar, närhet till tomtgräns samt byggnadshöjd. KR skriver att den tänkta tillbyggnaden till övervägande del kommer att hamna på prickmark och uppta en yta om 18 m². Dessutom kommer byggrätten att överskidas med cirka 14 %. Ett medgivande till byggnationen skulle enligt KR:s mening kunna medföra anspråk på godkännande av liknande åtgärder på andra fastigheter i området. Vid en sammantagen bedömning av den aktuella åtgärden och de tidigare åtgärder som har vidtagits på fastigheten och som avviker från gällande planbestämmelser finner KR att nämnden haft fog för att avslå den aktuella bygglovsansökan. (LR hade en annan uppfattning.)

Tilläggsavgift.

10 kap. 7 § fjärde stycket PBL.
KR Sundsvall 2010-09-09, mål nr 2095-09.

Ett sammanbyggt kall- och varmförrådd har uppförts.  KR bedömer att byggnaden är att anse som en byggnad som sammanlagt uppgår till 20 m². En byggnad som kräver bygglov har således uppförts utan lov. Förutsättningar att ta ut tilläggsavgift finns. Det saknas skäl att sätta ned tilläggsavgiften.

Radiomast.

8 kap. 12 §, 2 kap. och 3 kap. 2 § PBL.
4 kap. 2 § miljöbalken (MB).

KR Sundsvall 2010-09-02, mål nr 811-09.
Bn beviljade, efter det att LR ändrat bn:s tidigare beslut, bygglov för uppförande av en 72 m hög radiomast och två teknikbodar. Området utgör riksintresse för turismens och friluftslivets intressen. Masten ska uppföras i ett skogsområde som inte berörs av detaljplan eller områdesbestämmelser. Beslutet överklagades återigen. KR skriver att kommunens rekommendationer på 300 meter mellan mobilmaster och bebyggelse inte är bindande och det utgör därför inte i sig hinder att masten ska placeras 185 m från närmaste bostadshus. Varken bestämmelserna i 2 kap. PBL eller i 4 kap. MB (friluftslivet) utgör hinder mot lokaliseringen av masten. KR hänvisar till RÅ 2001 not. 181 samt 2006 not. 2 och 4 där RegR funnit att lokalisering av radiomast och teknikbodar på liknande avstånd från bostadshus inte utgjort skäl att upphäva fattade beslut på grund av strålningsrisk. KR finner, med stöd av nämnda rättsfall, att den oro som de kringboende känner för strålning inte utgör en sådan betydande olägenhet som avses i 3 kap. 2 § PBL. Bygglov. (LR hade samma uppfattning.)

Byggnadshöjd. Inte tillåtet skapa kuperad tomt.

Inte mindre avvikelse.

KR Göteborg, 2010-08-25, mål nr 6443-09, avd. 2.

Bn beslöt medge mindre avvikelse från plan och beviljade bygglov för tillbyggnad av bostadshus. Granne klagar på byggnadens höjd. Enligt detaljplanen får byggnad vara 4,0 meters hög. Den första frågan för KR är var beräkning av byggnadshöjd ska utgå från. Som huvudregel utgår beräkningen från den marknivå invid byggnaden som föreligger när byggnadsprojektet är färdigställt. När en byggnad ligger mindre än sex meter från allmän plats ska byggnadshöjden dock beräknas utifrån den allmänna platsens medelnivå invid tomten, om inte särskilda omständigheter föranleder annat. KR skriver att en sådan omständighet kan vara att marken är starkt kuperad och hänvisar till Boverkets allmänna råd i Boken om lov, tillsyn och kontroll. Den aktuella byggnaden är belägen inom sex meter från allmän plats. Vid jämförelse mellan bygglovsritningar och foton framgår att höjdskillnaderna i princip uteslutande beror på markuppfyllningar som avses företas runt byggnaden. Enligt KR:s mening kan det inte vara rimligt att en fastighetsägare i en situation där en byggnad ligger inom sex meter från en allmän plats och både den allmänna platsen och marken invid byggnaden är relativt plana använder markuppfyllnader för att skapa en kuperad tomt och därmed frångå huvudregeln om beräkning av byggnadshöjd. KR finner att det inte föreligger särskilda omständigheter att frångå huvudregeln. Höjden ska beräknas utifrån den allmänna platsens medelnivå invid tomtmarken. När det gäller mindre avvikelse, hänvisar KR till prop. 1989/90:37 s 55 samt till RÅ 1990 ref. 53 II, RÅ 1990 ref. 91 I och RÅ 1991 ref 57. Den aktuella byggnadshöjden kommer att avvika från den i planen tillåtna med minst 25 %. En sådan avvikelse kan inte betraktas som mindre. Ej bygglov. (LR hade en annan uppfattning.)

Rivning av kulturhistorisk byggnad.
Avvägning mellan allmänna och enskilda intressen.

8 kap. 16 § 3. och 1 kap. 5 § PBL.

KR Sundsvall 2010-07-15, mål nr 530-09.
Bn avslog bolagets ansökan om rivning av en byggnad (jämte gårdshus) i centrala staden. Huvudbyggnaden uppfördes 1905 och har varit föremål för flera betydande ombyggnader. Bl.a. gäller det alla fasader och de ursprungliga två lägenheterna har byggts om till tio mindre lägenheter. Byggnaden är utsatt för omfattande sättningar som fördelar sig ojämnt. Bn menar att även om bygganden inte är oförvanskad är bevarandeintresset starkt. Bolaget har fått ett bindande anbud för det arbete som krävs för att mer långsiktigt kunna bevara byggnaden. Anbudet innefattar lyft/flytt för att kunna utföra de nödvändiga grundläggningsarbetena. Bn har begärt och redovisat en kostnadskalkyl som inte är lika omfattande. Detaljplanen innehåller inget rivningsförbud eller annat bevarandekrav för den aktuella fastigheten. Tomten är emellertid belägen inom ett område som i den fördjupade översiktsplanen har utpekats som en skyddsvärd miljö. KR hänvisar till prop. 1985/86:1 sid. 289 f. KR finner, att trots blandningen av olika byggnadsstilar och material, får huvudbyggnaden anses ha ett sådant bevarandevärde som avses i 8 kap. 16 § 3 PBL. Vid den fortsatta prövningen ska en avvägning göras mellan allmänna och enskilda intressen i enlighet med 1 kap. 5 § PBL. KR skriver att det står klart att det blir både komplicerat och dyrbart att vidta de nödvändiga upprustningsåtgärderna beträffande byggnadens grund, stomme och övriga skadade delar. En grov uppskattning ger vid handen att kostnaderna för dessa åtgärder knappast kommer att understiga, och att de ev. kan komma att betydligt överstiga, vad det skulle kosta bolaget att uppföra en ny byggnad av motsvarande slag. Vid dessa förhållanden och med hänsyn till att fasaden till en ny byggnad torde kunna anpassas till närmiljön, bedömer KR att avvägningen mellan allmänna intressen och bolagets intressen bör utfalla till bolagets fördel. Det innebär att rivningslov ska beviljas för både huvudbyggnaden och gårdsbyggnaden. Målet överlämnas till bn som har att utfärda det begärda rivningslovet. (Samtliga underinstanser hade motsatt uppfattning.) Domen har vunnit laga kraft. RegR gav inte prövningstillstånd. Beslut 2010-09-13.

Ej bygglov för ändrad användning av sjöbod.

2 kap. 3 § och 3 kap. 12 § PBL.

KR Göteborg 2010-07-15, mål nr 7096-09, avd. 1.
Bn avslog ansökan om bygglov för ändrad användning av sjöbod till bostadsändamål samt utfärdade föreläggande att undanröja de åtgärder som utförts för att inreda byggnaden för bostadsändamål, såsom köks- och hygienrumsinredning, värmeisolering samt utförda ändringar av fönster och dörrar. KR anser att föreläggandet i vissa delar är oklart och i vissa delar samma som ett tidigare utfärdat föreläggande som upphävts i en lagakraftvunnen dom. Föreläggandet ska därför upphävas. KR finner att avloppsfrågan inte tycks kunna få en tillfredsställande lösning och att den utvändiga förändringen av byggnaden är sådan att hinder mot bygglov föreligger enligt 2 kap. 3 § och 3 kap. 12 § PBL. 

Bygglov för nybyggnad av hotell/restaurang.

Byggnadshöjd. Inredning av vind.

9 § PBF. 8 kap. 11 § samt 3 kap. 1 och 2 §§ PBL.

KR Göteborg 2010-07-15, mål nr 2883-09, avd. 1.
Bn beviljar bygglov för nybyggnad av hotell/restaurang ute i skärgården. På platsen fanns ett gammalt pensionat som nu har rivits. Flera närboende överklagade beslutet. Det finns en byggnadsplan från 1962 som ska gälla som detaljplan. Aktuellt område är betecknat med PII vilket betyder att fastigheten får användas för pensionats- och hotelländamål samt att byggnad får uppföras med högst två våningar. Högsta tillåtna byggnadshöjd är 7,6 meter. Av utredningen framgår att den planerade byggnationen består av tre byggnadskroppar sammanbyggda med loftgångar. De grupperar sig runt en gårdsyta. Boverket har avgett två yttranden (dnr 10110-2489/2009). KR skriver följande i sin dom. Med hänsyn till att byggnadskropparna är sammanbundna med loftgångar och att de alla kommer att användas för samma ändamål är hotellbyggnationen att bedöma som en byggnad. Enligt KR måste den norra fasaden upplevas som betydligt längre och större än den södra fasaden eftersom denna delvis skyms av den östra gaveln. KR finner därför i likhet med Boverket att den norra fasaden ska ligga till grund för beräkning av byggnadshöjden. Byggnadshöjden är inte planstridig. Enligt KR:s mening innebär det beviljade bygglovet att höjden på vinden beräknad enligt 9 § 3 och 4 st. PBF får vara högst 0,7 meter. Vinden ska därför inte räknas som en våning. Bygglovet strider inte mot byggnadsplanen såvitt avser antal våningar. Bn:s beslut att tillåta vindsinredning strider inte mot byggnadsplanen. Den avsedda byggnationen strider inte mot anpassningskravet i 3 kap.1 § PBL. Hinder mot det sökta bygglovet enligt 3 kap. 2 § finns inte. Överklagandena ska avslås.

Negativt förhandsbesked för bostadshus nära hästverksamhet.

8 kap. 34 §, 8 kap. 12 §, 2 kap. 3 § PBL.

KR Stockholm 2010-07-08, mål nr 376-10. avd. 5.
Bn lämnade negativt förhandsbesked till nybyggnad av enbostadshus. Det finns redan ett bostadshus på fastigheten och den planerade byggnaden skulle komma att ligga på ungefär samma avstånd, 100 – 130 meter, från en ridanläggning med cirka 60 hästar. Detaljplan finns inte. KR hänvisar till flera rättsfall från Regeringsrätten samt ett från Miljööverdomstolen. KR skriver att avståndet mellan den tilltänkta byggnaden och ridanläggningen, förekomsten av viss vegetation och övriga naturförhållanden (vinden blåser vanligen mot ridanläggningen) i och för sig talar för att lov bör kunna medges. Det måste dock beaktas att ridanläggningen hyser förhållandevis många hästar. Det har tidigare framförts klagomål på ridanläggningen vilket får antas innebära att den upplevs som störande av boende på fastigheten. Vid en samlad bedömning finner KR att ett skyddsavstånd på 100 – 130 meter till en ridanläggning av denna storlek inte är tillräckligt för att kravet på lämplig placering med hänsyn till människors hälsa ska vara uppfyllt. En ledamot var skiljaktig. (LR hade samma uppfattning som KR:s majoritet.) Domen har vunnit laga kraft. Högsta förvaltningsdomstolen gav inte prövningstillstånd. Beslut 2011-03-04.

Överklagande av beslut att ansöka om utdömande av vite.

22 § förvaltningslagen (1986:223).

KR Jönköping 2010-07-06, mål nr 1526-10, avd. 1.
Bn beslöt om föreläggande vid vite. Bn ansökte därefter hos länsstyrelsen om utdömande av det förelagda vitet. Det som KR ska pröva är om bn:s beslut att ansöka om utdömande av vite är ett beslut som går att överklaga. Frågan om vitet ska dömas ut är inte föremål för prövning i det aktuella målet.  KR skriver i sin dom att ett beslut av en kommunal nämnd att hos förvaltningsdomstol ansöka om utdömande av vite, får anses utgöra en framställan från en myndighet till en annan. Sådana beslut är i regel inte överklagbara, jfr 22 § förvaltningslagen. Överklagandet ska avslås. (Förvaltningsrätten hade samma uppfattning.)

Byggnadshöjd. Avstånd till tomtgräns. Ej mindre avvikelse.

9 § PBF. 17 kap. 4 § tredje stycket PBL och 39 § byggnadsstadgan.

KR Jönköping 2010-07-02, mål nr 2142-09, avd. 2.
Bn beviljade bygglov för tillbyggnad av enbostadshus. Tillbyggnadens byggnadshöjd ansågs utgöra en mindre avvikelse från plan. Grannar klagade och menade kombinationen av en byggandshöjd långt över planbestämmelserna och närheten till tomtgränsen utgör en olägenhet för dem. Detaljplanen är från 1971 och bygger på en gammal stadsplan. När planen reviderades sänktes maximal byggnadshöjd från 5,2 meter till 4,5 meter, vilket medförde att många hus kom att bli planstridiga. Tillbyggnaden är placerad 2,65 meter från tomtgränsen, alltså närmare än 4,5 meter, jfr 17 kap. 4 § tredje stycket PBL och 39 § byggnadsstadgan. De grannar som överklagat beslutet har godtagit att en tillbyggnad skulle göras på detta avstånd men de utgick då från att tillbyggnaden skulle vara 27 cm lägre. Enligt KR:s mening medför tillbyggnadens höjd i förening med det korta avståndet från tomtgränsen att byggande i enlighet med bygglovet inte kan ske utan men för granne. Bygglovet får anses strida mot den planbestämmelse som motsvaras av 39 § byggnadsstadgan. KR anser att byggnadens höjd ska beräknas utifrån den allmänna platsens medelnivå invid tomten eftersom byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats, 9 § PBF. Inget har framkommit som föranleder ett annat beräkningssätt. Byggnadshöjden för hela byggnaden överstiger den enligt detaljplanen tillåtna höjden med 67 cm. Bygglovet avviker följaktligen från detaljplanen på två sätt (avstånd till tomtgräns och byggnadshöjd). Enligt KR:s mening måste avvikelserna anses vara så stora att de inte kan godtas såsom mindre avvikelser förenliga med planens syfte. Hinder mot att meddela bygglov. (LR hade en annan uppfattning.)
 

Poolhus på prickmark är inte mindre avvikelse.

8 kap. 11 § PBL.

KR Göteborg 2010-07-01, mål nr 2329-10, avd. 3.
Bn avslog ansökan om tillbyggnad av enbostadshus eftersom ansökan stred mot detaljplanen och inte kunde betraktas som en mindre avvikelse. Tillbyggnaden skulle innehålla en träningsbassäng. Svåra hälsoskäl angavs som skäl. KR skriver i din dom att vid den bedömning som beslutande myndigheter och domstolar ska göra i en bygglovsfråga är det inte tillåtet att bortse från gällande lag och andra bestämmelser. Den avsedda tillbyggnaden kommer till största delen (48 m²) att förläggas på s.k. punktprickad mark, som inte får bebyggas, och den strider därigenom mot detaljplanens bestämmelser. En sådan byggnation kan inte tillåtas ens som mindre avvikelse från detaljplanen, 8 kap. 11 § PBL. Bn:s beslut står fast. (Förvaltningsrätten hade en annan uppfattning.)

Negativt förhandsbesked för småhus på åkermark.

8 kap. 34 §, 8 kap. 12 §. 2 och 3 kap. PBL samt 3 kap. 4 § miljöbalken (MB).

KR Sundsvall 2010-07-01, mål nr 508-09.
Målet gäller ansökan om förhandsbesked för tre småhus och garage på åkermark. Detaljplan och områdesbestämmelser finns inte. KR skriver i sin dom att den aktuella åkern är klassad som jordbruksmark. Gällande översiktsplan visar ett starkt allmänintresse av att bevara jordbruksmark i bygden. Den planerade bebyggelsen överensstämmer enligt KR inte med översiktsplanens redovisade rekommendationer för hur ny bebyggelse bör vara placerad. De planerade bostäderna kommer att bryta mot det befintliga bebyggelsemönstret i området och husen kommer att påverka landskapsbilden på ett menligt sätt. KR anser sammanfattningsvis att den angivna bebyggelsen inte är lämplig med hänsyn till bestämmelserna i 2 och 3 kap. PBL samt 3 kap. 4 § MB. Intresset av att få uppföra bostadshus på åkern får anses underordnat det allmänna intresset att bevara marken för jordbruksändamål.

Transformatorstation inom fornlämningsområde.

8 kap. 12 § och 2 kap. PBL. 3 kap. 6 § miljöbalken.

KR Sundsvall 2010-06-30, mål nr 3269-08.
En transformatorstation har uppförts utan att beviljat bygglov har vunnit laga kraft. Det framgick inte av länsstyrelsens kartor att platsen är ett fornlämningsområde. Vid den lokaliseringsprövning som ska göras anser KR att den uppförda transformatorstationen inte är så framträdande eller i övrigt medför så stora ingrepp att den påtagligt skadar kulturmiljön inom området. Inte heller finns hinder mot bygglov när det gäller placering och anpassning till omgivningen. (LR hade samma uppfattning.)

Tillbyggnad i plåt på byggnad med putsfasad.

3 kap. 1 § PBL.

KR Jönköping 2010-06-18, mål nr 2828—2829-09, avd. 1.
Bn beviljade bygglov för tillbyggnad i område med småindustri. I bygglovet angavs bl.a. att fasadbeklädnaden skulle vara puts. Tillbyggnaden uppfördes med fasadbeklädnad av plåt i samma färg som den putsade fasaden på den gamla byggnaden. Bn avslog ansökan om bygglov för den nya utformningen samt utfärdade föreläggande med rättelse förenat med löpande vite. KR konstaterar att en fasad i plåt inte strider mot gällande detaljplan. Det avvikande fasadmaterialet på tillbyggnaden kan inte anses medföra att utformningen är olämplig med hänsyn till omgivningen. KR anser att det inte strider mot kraven i 3 kap. 1 § PBL att beklä tillbyggnaden med plåt. Bygglov. Bn:s överklagande avslås även vad gäller föreläggande om rättelse vid vite. En ledamot var skiljaktig. (LR:s majoritet hade samma uppfattning som KR:s majoritet.)

Bygglov för särskilt boende nära djurhållning.

KR Jönköping 2010-06-16, mål nr 3823-09, avd. 1.
Bn beviljade bygglov för nybyggnad av särskilt boende/gruppboende. Grannar klagade. Avståndet från det planerade vårdboendet till gränsen till fastigheter med betande djur är 15–20 meter, till stall ca 200 meter och till sammanhängande bostadsbebyggelse på andra sidan vägen drygt 100 meter. KR skriver att det inte finns några bindande regler om skyddsavstånd mellan bostäder och förekommande djurhållning. Det har i flera fall ansetts att man på landsbygden bör acceptera omgivningspåverkan från djurhållning. En avvägning måste ske mellan kommunens stora behov av att uppföra den planerade byggnaden och att ägarna till grannfastigheterna har ett intresse av att den djurhållning som bedrivs inte ska behöva bli föremål för restriktioner till följd av kommunens verksamhet. Vid denna avvägning anser KR att kommunens intresse av att få till stånd det planerade vårdboendet är ett starkt samhälleligt intresse. Det kan konstateras att den djurhållning som bedrivs är av begränsad omfattning (får och ett fåtal hästar) och närliggande mark används för djurhållning endast under en begränsad del av året. Avståndet till stall är sådant att de olägenheter som djurhållningen kan komma att förorsaka bör bli förhållandevis små. Med hänsyn härtill får risken för att etableringen kan komma att leda till begränsningar och restriktioner på djurhållningen bedömas som liten. Den djurhållning som förekommer på grannfastigheterna utgör inte tillräckligt skäl att inte medge bygglov. (LR hade en annan uppfattning.)

Ej bygglov för bostadsbyggnad på jordbruksenhet.

8 kap. 12 § PBL.
KR Stockholm 2010-06-16, mål nr 7047-09.

Bn avslog ansökan om bygglov för uppförande av enbostadshus på gård som främst bedriver avel med islandshästar. Verksamheten kräver i stort sett ständig närvaro på gården. Bostaden ska hyras ut till person som vid sidan av annan verksamhet ska kunna finnas till hands i hästuppfödningsverksamheten. Enligt öp är fastigheten belägen i den yttre skyddszonen för en mindre flygplats. Gällande riktvärden för trafikbuller överskrids enligt öp i det område som ansökan avser. Ingen ny bostadsbebyggelse tillåts annat än för jord- och skogsbrukets behov. KR finner det inte visat att bostadsbyggnaden är nödvändig för jordbrukets behov. Uppförande av byggnaden är inte förenlig med plan- och bygglagen och inte med öp för det aktuella området. Ansökan avslås. (LR hade samma uppfattning.)

Stort svartbygge behöver inte rivas.

8 kap. 12 §, 10 kap. 4, 1, 19, 12, 15 och 18 §§ PBL.
KR Stockholm 2010-06-15, mål nr 6716-09, avd. 5.

Bn beslutade att vägra bygglov för en tillbyggnad av ett fritidshus med 116 m². Dessutom beslutades, vid vite, om rivning och om påförande av byggnadsavgift. Beslutet överklagades. Fråga i målet är om byggnadsåtgärderna kan anses som en ringa avvikelse från då gällande områdesbestämmelser, om byggnadsavgift helt eller delvis ska efterges, om lov kan meddelas i efterhand samt om rättelse i form av rivning av den utan lov uppförda byggnaden ska ske. Bygglov: KR konstaterar inledningsvis att bygglovspliktiga åtgärder har vidtagits i strid med de områdesbestämmelser som gällde vid tidpunkten för åtgärderna. Byggnadsåtgärderna överskrider angivna gränser för tillåtet byggande med mer än 200 %. Det är en avvikelse som inte är ringa. Kommunen har haft fog för beslutet att avslå ansökan om bygglov. Av utredningen framgår att kommunen i mars 2010 fattat beslut om antagande av detaljplan. Att det numera finns en antagen detaljplan för området utgör dock inte skäl att ändra bn:s beslut att avslå ansökan om bygglov. Rättelse: KR hänvisar till 10 kap. 1 och 19 §§ PBL. Vid bn:s beslut i mars 2007 fanns inget förslag till ny detaljplan framtaget. Bn har haft fog för sitt beslut att förelägga om rivning. Att ansökan avslogs vid en prövning mot då gällande områdesbestämmelser hindrar inte en ny ansökan och prövning mot den nu antagna detaljplanen. Planen syftar till att möjliggöra omvandling från fritidsboende till permanentboende och innebär bl.a. en utökad byggrätt. KR skriver vidare att det är av stor vikt att respekten för planprocessen upprätthålls och att byggnationer inte föregår planarbetet. Detta allmänna intresse måste dock vägas mot den enskildes intresse att undvika kapitalförstöring genom en rivning som i efterhand visar sig onödig, jfr RÅ 1996 ref. 17. KR finner det inte rimligt att f.n. innan frågan om bygglov prövats på nytt kräva att det som uppförts utan bygglov rivs. Bn:s rivningsföreläggande undanröjs därför. Byggnadsavgift: Av utredningen framgår att de vidtagit aktuella byggnadsåtgärder fullt medvetna om att lov inte hade meddelats. Bn har haft fog för sitt beslut att påföra byggnadsavgift. Det finns inte skäl att sätta ner eller efterge den. Sammanfattningsvis ändras underinstansernas avgöranden på så sätt att beslutet om förläggande om rivning undanröjs. LR:s dom i övriga delar fastställs.

Bygglov för hotell.

5 kap. 9 och 10 §§, 8 kap 11 § sjätte stycket och 3 kap. 2 § PBL.

KR Göteborg 2010-06-15, mål nr 1041-10, avd. 2.
Bygglov beviljades för hotell. Grannar överklagade och menade att lovet stred mot detaljplanen på flera punkter. KR skriver att planbeskrivningen inte är en del av själva detaljplanen och därför inte bindande. Inte heller illustrationskartor som fogats till planen är bindande. KR konstaterar att planbestämmelserna (som är bindande) givits en otydlig utformning. KR finner därefter att fasadens utseende inte är planstridigt. Byggnaden strider inte mot planen vad gäller byggnadshöjd. Enligt detaljplanen får byggnaden ha högst tre våningar. Byggnaden avviker från planen eftersom en mindre del har en fjärde våning. Frågan blir då om detta kan anses vara en mindre avvikelse enligt 8 kap. 11 § sjätte stycket PBL. Enligt detaljplanen får del av hotellet uppföras till högre höjd än övriga delar. Den aktuella byggnadsdelen är planenlig såvitt avser byggnadshöjd. KR anser att avvikelsen kan anses som mindre för vilken bygglov kan lämnas. KR hänvisar till RÅ 1991 ref. 46 och menar att byggnationen inte kan anses utgöra sådana betydande olägenheter, 3 kap. 2 § PBL, att bygglov kan nekas på denna grund. Överklagandet avslås. (LR hade samma uppfattning.)

Ändrad användning av vind är inte mindre avvikelse

8 kap. 11 § PBL.

KR Sundsvall 2010-06-09, mål nr 3413-08.
Bn beslutade medge mindre avvikelse från detaljplan och bevilja bygglov för ändrad användning av vind från samlingslokal till två bostadslägenheter. Bn beslutade även att bevilja bygglov för ändrad användning av industrilokaler till 18 bostadslägenheter för resten av byggnaden. I gällande detaljplan anges bostadsändamål, max två våningar och att vind inte får inredas utöver angivet våningsantal. KR finner att inredning av vind till två bostadslägenheter inte är förenlig med gällande detaljplan och inte heller kan anses utgöra en sådan mindre avvikelse från detaljplanen som är förenlig med planens syfte, 8 kap. 11 § sjätte stycket PBL. Den omständigheten att vindsvåningen har inretts för annat ändamål enligt tidigare gällande regelverk föranleder inte någon annan bedömning. Vad gäller bygglov för bostadslägenheter överensstämmer detta med gällande detaljplan. Byggnadshöjden överskrider den i planen angivna med tre dm vilket, enligt KR:s mening, får godtas som en mindre avvikelse. (LR hade samma uppfattning.)

Höga tallar inte betydande olägenhet.
Inget ingripande enligt PBL.

KR Sundsvall 2010-06-09, mål nr 1652-09.

Bn beslutade att inte ingripa sedan anmälan inkommit att grannens träd gav mycket skugga på tomten. Vid syn konstaterade KR att det är fråga om en vårdad skogstomt med ett antal höga tallar. De medför skugga under förmiddag och fram till tidig eftermiddag. Enligt KR:s mening står det klart att den skuggbildning som uppkommer på grund av tallarna är en olägenhet. Det har inte framkommit att olägenheten är av sådan art och omfattning att den kan sägas vara betydande i lagens mening och därför kan inte något ingripande ske. (LR hade samma uppfattning.)

Bullerplank vid kyrka och kyrkogård.

3 kap. 1 § PBL.
KR Sundsvall 2010-06-03, mål nr 1474-09.

Bn beslutade att inte bevilja bygglov för bullerplank av trä, 350 m långt och mellan 2-3 meter högt. Det aktuella området omfattas av områdesbestämmelser och ligger inom område för Kulturminnesvårdsprogram samt ingår i område av riksintresse för kulturmiljövård enligt miljöbalken. KR skriver att krav på byggnaders och anläggningars placering och utformning med hänsyn till landskapsbild och kulturvärden på platsen kan ställas med stöd av 3 kap. 1 § PBL. KR konstaterar att ett bullerplank skapar en barriär mellan kyrkan och det omliggande landskapet. Beträffande kravet på anpassning till omgivning och utformning av en störningsbegränsande anläggning finner KR att planket genom att läggas direkt intill vägen får anses ha anpassats till omgivningen. Valet av material och färgsättning överensstämmer med övriga bullerplank utmed riksvägen i närområdet varför den nödvändiga anpassningen till miljön tillgodoses också i detta hänseende. Bygglov. (LR hade samma uppfattning.) 

Byggnadshöjd. Takkupor. Antal våningar. Mindre avvikelse?

KR Göteborg 2010-06-02, mål nr 759-10, avd. 2.

Bn beviljade bygglov för tillbyggnad av enbostadshus med två takkupor. Vardera takkupan är ca fyra m bred och innehåller tre fönster. De upptar mindre än en tredjedel av takfallets resp. bredd. Nämnden bedömde att föreslagen byggnation strider mot dp avseende våningsantal (två våningar mot tillåtna en våning) samt byggnadshöjd (6,5 m mot tillåtna 3,8 m). Åtgärden bedömdes vara i enlighet med planens syfte och inte en sådan olägenhet för berörd granne att bygglov inte kunde lämnas. Avvikelserna betraktades som mindre. Grannen överklagade. Enligt dp får byggnad uppföras med högst en våning, därutöver får vind inredas. Byggnad får inte vara högre än 3,8 m. KR hänvisar till prop. 1989/90:37 s. 55 och skriver att de i målet aktuella takkuporna inte kan jämställas med sådana små takkupor som kan bortses från vid beräkning av byggnadens höjd. Byggnadshöjden efter tillbyggnaden blir på grund därav 6,5 m. Den ökade byggnadshöjden medför att antalet våningar ökar från tillåtna en våning till två våningar. Byggnaden avviker således från planen. Nästa fråga blir om avvikelsen kan ses som mindre. KR hänvisar till RÅ 1997 not. 66 och RÅ 1991 ref. 57. Enligt KR kan det inte komma ifråga att generellt godta en av takkupor föranledd avvikelse från högsta tillåtna byggnadshöjd oavsett den absoluta storleken av denna avvikelse. En övre gräns måste finnas. Den aktuella avvikelsen på över 70 % jämfört med vad som är tillåtet i planen måste, enligt KR:s mening, anses ha passerat denna gräns. Avvikelsen kan inte anses utgöra en, med planens syfte förenlig, mindre avvikelse. Ej bygglov. (LR hade en annan uppfattning.)

Positivt förhandsbesked.

8 kap. 34 § PBL.

KR Sundsvall 2010-05-27, mål nr 1625-09.

Målet gäller förhandsbesked för nybyggnad av ett fritidshus i skärgården. Strandskyddsdispens har beviljats. Detaljplan och områdesbestämmelser saknas. Enligt översiktsplanen är området av mycket stort värde för friluftsliv, naturvård samt kulturmiljövård. Begränsad bebyggelse får medges inom befintlig bebyggelsegrupp enbart om det kan ske utan men för de allmänna intressena. Den aktuella tomten ligger mellan befintlig bebyggelse. KR delar LR:s bedömning. (LR skriver att den avsedda åtgärden inte ska föregås av detaljplaneläggning enligt 5 kap. 1 § PBL och den strider inte mot bestämmelserna i 2 kap. eller 3 kap. 1 § PBL. Den medför inte heller betydande olägenheter enligt 3 kap. 2 § PBL. Positivt förhandsbesked)

Byte av fasadbeklädnad. Varsamhetskravet.

3 kap. 3 och 10 §§ PBL.
KR Jönköping 2010-05-21, mål nr 3002-09, avd. 2.

Bn avslog ansökan om bygglov för tilläggsisolering och fasadändring. Byggnaden är uppförd 1943 i funkisstil med sadeltak och försedd med putsad fasad. Sökt åtgärd avsåg en påbyggnad på befintlig fasad om ca en dm med isolering och träpanel och med en oförändrad färgsättning. I omgivningen finns flera liknande bostadsbyggnader samt även ett antal flerbostadshus i funkisstil. Det finns en äldre stadsplan. KR skriver att bostadsbyggnaden har en tidstypisk exteriör, vilket medför att fasadtäckningsmaterialet har betydelse för byggnadens karaktärsdrag. Från bn:s sida har starka bevarandeintressen hävdats. Det är därför av vikt att ett fasadmaterial väljs som nära ansluter till det ursprungliga. KR finner att en ändring av fasaden i enlighet med sökt bygglov skulle innebära en sådan förändring av byggnadens yttre som medför att det i 3 kap. 10 § PBL angivna varsamhetskravet inte iakttas. Ej bygglov.

Vindkraftverk.

KR Göteborg 2010-05-20, mål nr 6678-09, avd. 2.

Bn avslog ansökan om bygglov för ett vindkraftverk. Enligt kommunens vindbruksplan har kommunen delats in i A-, B- och C-områden. Den aktuella placeringen ligger i ett C-område som bedöms vara olämpligt för vindkraft. KR skriver att det kommunala planmonopolet (1 kap. 2 § PBL) innebär att en byggnadsnämnds bedömning i en fråga som rör allmänna intressen måste anses väga tungt. En avvägning mellan enskilda och allmänna intressen ska göras. Det enskilda intresse som blir aktuellt främst är markägarens intresse av att kunna använda sin mark för det ändamål han finner lämpligt. Mot placeringen har framförts bl.a. påverkan på biosfärkontorets pedagogiska verksamhet i närliggande område med höga natur- och kulturvärden. KR finner att det blir en sådan negativ omgivningspåverkan som överväger markägarens intresse av att få uppföra ett enstaka vindkraftverk. Ej bygglov. (LR hade en annan uppfattning.)

Positivt förhandsbesked.

8 kap. 34 och 12 §§ PBL.
KR Göteborg 2010-05-19, mål nr 4027-09, avd. 2.

Bn avslog ansökan om förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus. Området består av öppna vyer och utblickar mot havet. Översiktsplanen anger att området ingår i supervyn och att det finns mycket höga landskapsbildvärden. KR skriver att det inte finns något hinder med hänvisning till bestämmelserna i 2 kap. PBL om lokalisering av bebyggelse. Det finns redan en sammanhängande bebyggelse på två närliggande fastigheter. Den byggnadsåtgärd som avses får anses ha en sådan begränsad påverkan på omgivningen att den inte omfattas av detaljplanekravet i 5 kap. 1 § PBL. KR finner att den eventuella omgivningspåverkan som byggnationen kommer att medföra är så ringa att den med hänsyn till rådande förhållanden inte utgör hinder för byggnation på platsen. Inte heller på någon annan grund finns hinder mot att tillåta byggnationen. (LR hade en annan uppfattning.)

Vitesföreläggande. Preskription.

KR Göteborg 2010-05-18, mål nr 7503-09, avd. 3.

Garaget uppfördes utan bygglov 1988. Det strider mot gällande fastighetsplan och mot gällande detaljplan. År 1997 förelade bn makarna att ta bort den del av garagebyggnaden som uppförts olovligen vid ett fast vite och ett löpande vite. I ett beslut i augusti 2009 förelade bn makarna vid ett högre vite att ta bort den del av garagebyggnaden som uppförts olovligen. KR gör samma bedömning som LR. (LR ansåg att möjligheten för bn att fatta ett nytt beslut om föreläggande beträffande den olovligt uppförda delen av garaget hade upphört i augusti 2009, eftersom mer än tio år hade förflutit sedan byggnadsåtgärderna vidtogs. Enligt LR är det fråga om ett nytt och otillåtet beslut som ska upphävas. Bygglov i efterhand kan inte beviljas då byggnaden inte kan anses som en sådan mindre avvikelse som är förenlig med planens syfte.)
 

Ingripande enligt 10 kap. PBL. Plank och mur.

KR Göteborg 2010-05-11, mål nr 1535-10, avd. 2.

Bygglov beviljas för uppförande av plank och stödmur. Planket uppförs i enlighet med bygglovet och har varit färdigbyggt i åtminstone två år. Någon stödmur har inte uppförts utan i stället har en slänt med lutningen 1:1 anlagts. Grannar klagar. KR anser att stödmuren och planket är en sammanhängande enhet. Den konstruktion som har uppförts skiljer sig därmed från det beviljade bygglovet. Bn borde ha prövat frågan om ingripande enligt 10 kap. PBL. Att bygglovets giltighetstid ännu inte har löpt ut påverkar inte möjligheterna till ingripande. Målet visas åter för prövning av frågan om ingripande enligt 10 kap. PBL.

Miljöhus på prickmark är inte mindre avvikelse.

8 kap. 11 § första och sjätte styckena PBL.
KR Jönköping 2010-05-10, mål nr 3556-09, avd. 2.

Målet gäller uppförande av ett miljöhus om ca 51 m² vid ett flerfamiljshus. Enligt detaljplanen är marken punktprickad, dvs. den får inte bebyggas. Något alternativ att bygga miljöhuset på annan mark finns inte. KR hänvisar till Regeringsrättens dom den 26 februari 2010, mål nr 873-08. KR menar att förhållandena är likartade i det aktuella målet. Sammantaget finner KR att det inte finns skäl att beakta uppförande av miljöhuset som en godtagbar mindre avvikelse från planen. Ej bygglov.

Ingen tilläggsavgift för schaktningsarbeten.

10 kap. 7 § PBL.
KR Sundsvall 2010-05-06, mål nr 2155-09.

Schaktnings- och fyllningsarbeten har utförts utan erforderligt lov. Bn anser att byggnad har uppförts och vill ta ut tilläggsavgift. KR menar att de arbeten som har utförts inte kan anses innebära att en byggnad uppförts. Förutsättningar att påföra tilläggsavgift enligt 10 kap. 7 § PBL finns därför inte. Även mot bakgrund att någon byggnadsavgift inte tagits ut saknas förutsättningar att ta ut tilläggsavgift. (LR hade samma uppfattning.)

Kulturhistorisk sjöbod får inte förvanskas.

3 kap. 12 § PBL.
KR Stockholm 2010-05-03, mål nr 2342-09, avd. 02.

Bn avslog ansökan om bygglov för ändring av en sjöbod. Sökanden önskade flytta upp mellanbjälklagret 50 cm och genomföra motsvarande höjning av taket. Området är av riksintresse för kulturmiljövården. Kommunen har i detaljplan pekat ut området som ett sådant värdefullt bebyggelseområde som avses i 3 kap. 12 § PBL. Därmed får byggnaderna inte förvanskas. Området har åsatts en användningsbestämmelse Q – Kulturhistoriskt värdefullt område med sjöbodar, kokhus, gistvallar m.m. Området omfattas även av bl.a. skyddsbestämmelse q1 – Byggnaden får ej rivas. KR inhämtade yttrande från Boverket (dnr 10110-3762/2009). KR delar Boverkets bedömning att aktuell åtgärd skulle innebära att byggnaden förvanskas. Härtill kommer att åtgärden måste bedömas med särskilt beaktande av den betydelse byggnaden har i kulturmiljön. Bygglov kan inte beviljas. (LR hade en annan uppfattning.)

Tilläggsavgift. Ändrad användning av lokal.

10 kap. 27 § första stycket PBL.
KR Stockholm 2010-04-29, mål nr 8246-09, avd. 6.

Det bygglov som senast meddelats för den aktuella lokalen var för bilreparationsverkstad 1936. Därefter har flera olika verksamheter bedrivits i lokalen. Vid bn:s besök i november 2008 framkom att en del av lokalen användes för café/butik och en del för vandrarhem/hotell. Innehavaren uppgav att hon hade haft café i hela lokalen sedan oktober 2007 men nyligen gjort om en del av lokalen till vandrarhem. Länsrätten påförde tilläggsavgift. Frågorna i målet är om det finns grund för att ta ut tilläggsavgift för ändrad användning av lokalen och om det i så fall finns särskilda skäl att helt eller delvis sätta ned tilläggsavgiften. KR konstaterar att den ändrade användningen av lokalen utgör ett ianspråktagande av lokalen för väsentligen annat ändamål än de för vilka den senast använts innan det blev café/butik 2007. Eftersom frågan om påföljd togs upp vid bn:s sammanträde i mars 2009 omfattas ändringen inte av preskription. Det finns därmed förutsättningar att påföra bostadsrättsföreningen tilläggsavgift. Frågan är härefter om det finns särskilda skäl att helt eller delvis sätta ned tilläggsavgiften. KR noterar att bn har beslutat reducera de byggnadsavgifter som påförts med stöd av 10 kap. 4 § PBL till hälften. Bygglov har beviljats i efterhand. Det finns särskilda skäl att sätta ned tilläggsavgiften om 95 000 till 30 000 kr.

Förhandsbesked.

KR Göteborg 2010-04-28, mål nr 4943-09, avd. 1.

Bn avslog ansökan om förhandsbesked för nylokalisering av enbostadshus. Beslutet överklagades. Enligt översiktsplanen gäller en restriktiv hållning till nylokalisering utanför detaljplanerat område. Bn har i sitt beslut anfört att den föreslagna placeringen inte är lämplig med hänsyn till natur- och kulturvärdena och de allmänna krav som ska beaktas vid lokaliseringen av bebyggelse enligt 2 kap. PBL. KR skriver att det inte framgår av nämndens beslut på vad sätt förhållanden skiljer sig åt på det aktuella området jämfört med förhållandena på övriga fastigheter i närheten där bygglov har beviljats. Enligt KR går det inte heller att utläsa att det finns skäl för att särbehandla det område som ansökningen avser. Grund att vägra förhandsbesked finns inte.

Ingen besvärsrätt.

KR Stockholm 2010-04-23, mål nr 6832-09, avd. 2.

Bn beviljade förhandsbesked för uppförande av fyra enbostadshus alternativt fritidshus på en fastighet. En person överklagade. Hans fastighet gränsar inte till den aktuella fastigheten men platsen för den tilltänkta bebyggelsen syns från hans fastighet. Avståndet mellan de båda fastigheterna är som minst 25 meter och här växer skog. KR instämmer i länsrättens bedömning och ändrar inte den överklagade domen. (Länsrätten hänvisar till 22 § förvaltningslagen (FL) samt till RÅ 1998 not. 60 och RÅ 1989 ref. 104. Beslut angår, förutom sökanden, ägare till de fastigheter som gränsar direkt till den fastighet bygglovet gäller och därutöver ägare till fastigheter i nära grannskap som är särskilt berörda med hänsyn till arten och omfattningen av det byggande som avses, 22 § FL. LR anser att beslut om förhandsbesked kan jämställas med beslut om bygglov. LR finner att klaganden inte har rätt att överklaga.)

LED-skärm var inte betydande olägenhet.

3 kap. 1 och 2 §§ PBL.
KR Stockholm 2010-04-20, mål nr 2572-09, avd. 02.

Bygglov beviljades för LED-skärm i centrala Stockholm. KR skriver att vid bedömning av vad som i det enskilda fallet är att betrakta som en betydande olägenhet för omgivningen ska områdets karaktär och förhållandena på orten beaktas. Vid syn (i dagsljus) konstaterade KR att LED-skärmen inte kan anses förorsaka några besvärande störningar. Den olägenhet som skärmen kan ge efter mörkrets inbrott bör i avsevärd grad kunna begränsas genom att gardiner dras för. Enligt uppgift har belysningen justerats så att ljusstyrkan minskat. KR finner sammanfattningsvis att LED-skärmen inte kan anses innebära en sådan betydande olägenhet som avses i 3 kap. 2 § PBL. Utformningen av LED-skärmen har tagits fram i samarbete med stadsarkitekten. Mot denna bakgrund och vad som i övrigt framkommit finner KR att anpassningskravet i 3 kap. 1 § är uppfyllt. Bygglov.

Carport och förråd. Otydlig detaljplan.

KR Göteborg 2010-04-12, mål nr 531-10, avd. 2.

Enligt detaljplanen får huvudbyggnad vara totalt 140 m² och uthus och övriga gårdsbyggnader 40 m². Huvudbyggnaden på den aktuella tomten omfattar totalt 185 m² varav garage med förråd utgör 35 m². Några separata uthus och gårdsbyggnader finns inte. Bn avslår ansökan om bygglov för carport och förråd om 41 m². KR skriver i domen att det saknas bestämmelser i detaljplanen som reglerar den totala tillåtna byggnadsarean. Den omständigheten att huvudbyggnadens area överstiger den i planen tillåtna påverkar inte den rätt som finns i planen att uppföra uthus och övriga gårdsbyggnader till en sammanlagd area av högst 40 m². KR hänvisar till RÅ 1971 C 132. Den aktuella byggnationen om 41 m² måste, enligt KR, ses som en mindre avvikelse förenlig med planens syfte. Bn har inte haft fog för beslutet att avslå bygglovsansökan med motiveringen att den strider mot detaljplanen. (LR hade en annan uppfattning.)

Badtorn är inte mindre avvikelse. Byggnadshöjd.

8 kap. 11 § sjätte stycket PBL.
KR Göteborg 2010-04-12, mål nr 7011-09, avd. 2.

Detaljplanen anger badanläggning med maximal byggnadshöjd om 5 meter. Bygglov beviljades för tillbyggnad av badanläggning med rutschbanor och ett torn på 12,5 meter. Grannar överklagade. KR hänvisar till Boverkets Boken om lov, tillsyn och kontroll för hur byggnadshöjden ska beräknas och finner att höjden måste beräknas separat för tornet. Frågan i målet är om tornets höjd kan anses vara en mindre avvikelse förenlig med planens syfte. KR hänvisar till prop. 1989/90:37 s. 56. KR anser att en avvikelse vad gäller byggnadshöjd måste relateras till den i planen tillåtna, och i viss mån även den i området förekommande, byggnadshöjden. KR skriver att tornets byggnadshöjd avviker mycket kraftigt från den i planen tillåtna. Avvikelsen är så pass stor att den inte kan betraktas som en mindre avvikelse. Förutsättningar att bevilja bygglov saknas. (LR hade en annan uppfattning.)

Byte av kvalitetsansvarig (KA).

9 kap. 15 § PBL.
KR Göteborg 2010-04-12, mål nr 5966-09, avd.1.

Den kvalitetsansvarige (KA) har åsidosatt sina skyldigheter genom att inte meddela bn att byggnationen avvikit från det beviljade bygglovet (takkonstruktionen). KR skriver i sin dom att bn därmed har haft fog för sitt beslut att ny KA ska utses. Eftersom KA har riksbehörighet har nämnden enligt 9 kap. 15 § PBL varit skyldig att anmäla sitt beslut till certifieringsorganet. (LR hade samma uppfattning.) Jfr dom från KR i Göteborg 2009-11-17, mål nr 3453-08 som handlar om bygglov för samma byggnad.

Skärmtak. Mindre avvikelse. Ej betydande olägenhet.

8 kap. 11 § och 3 kap. 2 § PBL.
KR Stockholm 2010- 04-07, mål nr 335-09, avd. 6.

Bygglov har beviljats för skärmtak (24 m²) över radhusets befintliga uteplats. Grannen klagar över skärmtakets placering. Han menar att det medför förändrade ljusförhållanden och utgör en betydande olägenhet. Den åtgärd för vilken bygglov sökts ligger på s.k. punktprickad mark. För att bygglov ändå ska beviljas krävs att det är fråga om en mindre avvikelse från detaljplanen. KR hänvisar till prop. 1985/86:1 s. 714. KR finner att förekomsten av skärmtak med liknande utseende och storlek i området medför att åtgärden får ses som en mindre avvikelse från detaljplanen. Vad avser placeringen av skärmtaket intill klagandens mindre skärmtak finner KR att den i och för sig medför vissa olägenheter. Den kan dock inte anses förorsaka sådana betydande olägenheter som gör att den inte ska tillåtas enligt 3 kap. 2 § PBL. Bygglov. (LR hade samma uppfattning.)

Tilläggsavgift. Ändrad användning.

10 kap. 4 och 7 §§, 8 kap. 1 § 3 punkten PBL.
KR Stockholm 2010-03-30, mål nr 1442-09, avd. 6.

Bolaget har sökt och beviljats tidsbegränsat bygglov i efterhand för ändrad användning av lokal från tryckeri och kontor till eventlokal för olika slags evenemang. Bn påförde byggnadsavgift och ansökte hos LR om att bolaget skulle påföras tilläggsavgift. Bolaget klagade. KR konstaterade att den ändrade användningen av lokalen kräver bygglov. Det finns således grund för att ta ut tilläggsavgift. Tilläggsavgiften ska beräknas på den bruttoarea som åtgärden har omfattat. KR hänvisar till prop. 1975/76:164 s. 72 f. KR anser att tilläggsavgiften har beräknats på ett korrekt sätt. Som LR funnit föreligger särskilda skäl att sätta ned tilläggsavgiften. Skäl att sätta ned den till ett lägre belopp än LR gjort finns inte.

Bygglov för vindkraftverk omfattar även uppförande av varningsbelysning.

8 kap. 3 § andra stycket och 10 kap. PBL.

KR Göteborg 2010-03-24, mål nr 19-10, avd. 2.

Bygglov har beviljats för vindkraftverk till havs. En närboende lämnar in anmälan till bn om olovligt byggande i förhållande till bygglovet. Han och menar bl.a. att bolaget som uppfört vindkraftverket ska skärma av belysningen så att den inte syns från land. KR hänvisar till RÅ 1993 ref. 81 av vilket framgår att normal gatubelysning, till skillnad från belysning av strålkastarkaraktär, inte kräver bygglov. KR skriver att det förhållandet att belysningen syns tydligt från klagandens bostad talar klart för att det är en sådan belysning av strålkastarkaraktär som kräver bygglov. Åtgärden är således bygglovpliktig.  I föreskrifter utfärdade av Luftfartsstyrelsen (numera en del av Transportstyrelsen) sägs att vindkraftverk ska förses med belysning om de uppförs med en viss totalhöjd. Då ett bygglov har meddelats för att uppföra vindkraftverk med en sådan höjd att belysning krävs enligt föreskrifterna innefattar således lovet även bygglov för uppförande av belysningen, oavsett om detta uttryckligen har angetts i lovet eller inte. Eftersom bygglov har beviljats för de aktuella vindkraftverken, och därmed även för behövlig hindersmarkering, finner KR att bn haft fog för att inte ingripa enligt 10 kap. PBL.

Negativt förhandsbesked.

4 kap 4 § miljöbalken (MB).

KR Stockholm 2010-03-19, mål nr 3892-09, avd. 02.
Beslut om positivt förhandsbesked överklagas av granne. Enligt översiktsplanen är fastigheten belägen inom kust- och skärgårdsområdet som omfattas av 4 kap. 4 § MB och där särskilda anpassningskrav gäller. KR hänvisar till prop. 1997/98:45 del 2 s. 38. Frågan är i målet om den föreslagna placeringen av fritidshus kan anses utgöra komplettering till befintlig bebyggelse på fastigheten eller om det annars föreligger skärskilda skäl att bevilja åtgärden. KR anser att om det tilltänkta fritidshuset med tillhörande uthus uppförs så kommer det för fritidsbebyggelse ianspråktagna området att öka i väsentlig omfattning. Husen kan varken anses utgöra en naturlig avrundning eller förtätning av den befintliga bebyggelsen. Det har inte kommit fram några särskilda skäl att ändå tillåta ytterligare fritidsbebyggelse. (LR hade samma uppfattning.) En ledamot i KR var skiljaktig. 

Ekonomibyggnad ska rivas.

10 kap. 14 § PBL.
KR Stockholm 2010-03-18, mål nr 9040-08. avd. 02.

En förråds- och tillsynsbyggnad om 30 m² har uppförts utan bygglov på en tidigare obebyggd fastighet. Fastigheten, som är en ö, består av skogsmark. Till fastigheten hör fiske- och jakträttigheter. Ägarna uppger att byggnaden behövs för att bruka fastigheten och för att förvara redskap. Nämnden beslutade ta ut byggnadsavgift samt att den olovligt uppförda byggnaden ska rivas. Fråga är om den aktuella byggnaden kan betraktas som en från bygglovsplikt undantagen ekonomibyggnad för jord- och skogsbrukets behov. KR hänvisar till prop. 1947:131 s 166 och till RÅ 1999 ref 57. KR skriver att byggnaden inte omedelbart är avsedd att tillgodose behov i någon på fastigheten idag pågående verksamhet. Det har i stället gjorts gällande att ägarna avser bedriva verksamhet i form av skogsbruk och fiske. Den beskrivning de gett av den planerade verksamheten är mycket allmänt hållen och medger ingen närmare bedömning av arten och omfattningen av den tilltänkta verksamheten. Vad i övrigt framkommit visar inte heller att förutsättningarna är uppfyllda för att medge undantag från kravet på bygglov. Den omständigheten att fastigheten är taxerad som jordbruksfastighet ger inte anledning till någon annan bedömning. Eftersom byggnaden har uppförts utan bygglov har nämnden haft grund för att ta ut byggnadsavgift och för beslutet att byggnaden ska rivas. (LR hade en annan uppfattning.)

Vite. Rätt adressat?

10 kap. 14 § PBL. Lag (1985:206) om viten.
KR Jönköping 2010-03-17, mål nr 1750-09, avd. 1.

Bn utfärdade föreläggande att avlägsna gäststuga och förråd som saknar bygglov. Enligt 2 § lagen om viten ska ett vitesföreläggande vara riktat till en eller flera namngivna fysiska eller juridiska personer. Vite får inte föreläggas, om adressaten kan antas sakna faktisk eller rättslig möjlighet att följa föreläggandet. Enligt 10 kap. 14 § PBL ska ett föreläggande riktas mot ägaren av den fastighet, byggnad eller anläggning som frågan gäller. KR skriver att det råder motstridiga uppgifter om ägarförhållandena till de berörda byggnaderna. Det har dock inte i tillräcklig grad visats att byggnaderna har överlåtits. KR finner att föreläggandet har riktats till rätt adressat. Endast tidpunkten för fullgörandet ska ändras.

Stor altan på punktprickad mark. Ej mindre avvikelse.

KR Göteborg 2010-03-12, mål nr 4975-09, avd. 3

Målet gäller en 69 m² stor altan uppförd på mark som är punktprickad och mycket kuperad. KR ansåg den 2 mars 2005 i mål nr 3618-04 att altanen inte krävde bygglov. Regeringsrätten upphävde kammarrättens dom, RÅ 2009 ref. 67. RegR tog fasta på att altangolvet delvis är beläget mer än två meter över marknivån och att utrymmet under altanen klätts in med brädor, varför ett slutet utrymme skapats under altangolvet. RegR fann att altanen innebär en volymökning i förhållande till befintlig byggnad och därmed en bygglovspliktig tillbyggnad enligt 8 kap. 1 § första stycket 2 PBL. Målet visades åter till KR. – KR hänvisar i den aktuella domen till prop. 1985/86:1, s. 714 och till RÅ 1993 ref. 80 och RÅ 1992 ref. 100. KR skriver att med sin storlek överskrider altanen väsentligt vad som kan godtas som en mindre avvikelse från detaljplan. Bygglov kan därför inte beviljas för altanen.

Friggebod? Tillbyggnad? Föreläggande enlig 10 kap. PBL.

KR Göteborg 2010-03-05, mål nr 7156-09, avd. 2.

Byggnadsnämnden gav inte bygglov för tillbyggnad av bostadshuset. Ägaren, som behövde ett förråd, uppförde då en komplementbyggnad, en s.k. friggebod, om ca 7 m². Den har fyra väggar, av vilka en helt berör en av bostadshusets väggar. Det saknas förbindelse mellan bostadshuset och förrådet. Bn förelade fastighetsägaren att undanröja utförd tillbyggnad. Frågan i målet är om förrådet är att anse som en icke bygglovspliktig friggebod eller en bygglovspliktig tillbyggnad till bostadshuset. KR skriver i sin dom att med normalt språkbruk är en byggnad fristående, snarare än en del av en större konstruktion. När en byggnation utförs på ett sådant sätt att den direkt ansluter till en befintlig byggnad är det naturliga att se den som en tillbyggnad. Det saknar då betydelse om utrymmet avskiljs från den befintliga byggnaden av en innervägg försedd med dörr, eller av två väggar. Detta synsätt stämmer väl överens med hur begreppet tillbyggnad definieras i förarbetena till PBL (prop. 1985/86:1 s. 675). Uppförandet av förrådet ökar bostadsbyggnadens yttre volym även om det saknas en invändig förbindelse. Sammantaget finner KR att det aktuella förrådet måste anses vara en tillbyggnad till det befintliga bostadshuset och inte en komplementbyggnad. Eftersom tillbyggnaden är placerad på mark som enligt detaljplanen inte får bebyggas strider åtgärden mot planen. Den kan inte anses vara en mindre avvikelse. Bn har haft fog för sitt föreläggande att den aktuella byggnationen ska undanröjas. Domen har vunnit laga kraft. Prövningstillstånd meddelades inte.

Inte mindre avvikelse. Avlopp.

8 kap. 11 § sjätte stycket PBL.

KR Jönköping 2010-03-05, mål nr 1086-09, avd. 1.

Målet handlar om tillbyggnad av fritidshus och anläggande av avloppsanläggning. Av den gamla detaljplanen framgår att det inte får uppföras byggnad vars användning påkallar anläggande av avloppsledning. Planområdet är avsett för fritidsändamål. KR hänvisar till prop. KR skriver att en grundtanke i PBL är att det av gällande plan tydligt ska framgå vilka bestämmelser som gäller och att avvikelser från planen i princip inte ska kunna medges. Planen ska också genomföras. I den mån ändrade förhållanden kräver det, får ändrade eller nya planer utarbetas. KR anser inte att den aktuella åtgärden ryms inom en sådan mindre avvikelse från detaljplanen som kan tillåtas med stöd av 8 kap. 11 § sjätte stycket PBL. (LR hade samma uppfattning.)

Balkong och trappa i K-märkt område.
Betydande olägenhet.

3 kap. 1 och 2 §§ PBL.
KR Jönköping 2010-03-05, mål nr 3659-08, avd. 1.

Målet handlar om utbyggnad av befintlig balkong och byggande av en trappa utmed tomtgränsen på fastighet som ingår i område av riksintresse för kulturmiljön. Fastigheten ligger i ett område med relativt väl sammanhållen äldre bebyggelse. Dp finns. Boverket har skrivit yttrande till KR (dnr 10110-1604/2009). Boverket anser att utbyggnaden av balkongen inte kan anses lämplig med hänsyn till stadsbilden och platsens kulturvärden. Placeringen av trappan omedelbart intill tomtgräns måste anses medföra en sådan betydande olägenhet som avses i 3 kap. 2 § PBL. Åtgärden kan inte anses förenlig med 3 kap. 10 § PBL. Däremot kan den inte anses som en förvanskning enligt 3 kap. 12 § PBL. KR ansluter sig till den bedömning Boverket har gjort. De åtgärder för vilka bygglov sökts uppfyller inte kraven i 3 kap. 1 och 2 §§ PBL. Ej bygglov. Domen har vunnit laga kraft. Regeringsrätten meddelade inte prövningstillstånd, mål nr 2132-10.

Tilläggsavgift.

10 kap. 7 § PBL.
KR Jönköping, 2010-03-03, mål nr 1554-09, avd. 1.

Bn påförde tilläggsavgift för den olovligt utförda tillbyggnaden. KR bedömer att förutsättningar finns att med stöd av 10 kap. 7 § PBL ta ut tilläggsavgift. KR skriver i sin dom att länsrätten funnit, att åtgärden varit att betrakta som en mindre avvikelse samt att det saknats grund att vägra bygglov. KR menar att åtgärden närmast är att betrakta som en ordningsförseelse (jfr RÅ 2000 ref 46 II). Fog har funnits för att påräkna bygglov. Det har varit fråga om endast ett mindre avsteg från planbestämmelserna och bygglov har beviljats i efterhand. Tilläggsavgiften bör därför efterges.

Tilläggsavgift. Ekonomibyggnad.

KR Jönköping 2010-03-03, mål nr 3643-08, avd. 2.

En stallbyggnad uppförs utan bygglov. KR skriver i sin dom att oavsett hur det förhåller sig med bygglovsplikten i detta särskilda fall kan konstateras att frågan om bygglov har föregåtts av en rad missförstånd och oklarheter. Detta har lett fram till att bn senare eftergett byggnadsavgiften. Bygglov har beviljats i efterhand. KR anser att det finns sådana särskilda skäl som bör medföra att tilläggsavgiften helt efterges.

Krävs detaljplan för sjöbodar? Inhibition. Vem är taleberättigad?

5 kap. 1 § PBL.

KR Göteborg, 2010-02-26, mål nr 106-10, avd. 2.

Bn beviljade ett bolag bygglov för nybyggnad av 56 st förråd (sjöbodar). Beslutet överklagades av flera personer och de begärde inhibition, vilket länsstyrelsen beslutade om. KR skriver i sin dom att både länsstyrelse och länsrätt borde ha prövat bolagets invändning beträffande talerätten i förhållande till samtliga personer som överklagat nämndens beslut om bygglov och inte enbart till en person. I samband med att länsstyrelsen avgör ärendet slutligt ska de pröva frågan om dessa personers talerätt. KR menar att åtgärderna som omfattas av bygglovet inte kan jämställas med ny sammanhållen bebyggelse som ska föregås av detaljplaneläggning enligt 5 kap. 1 § PBL. Inte heller i övrigt har framkommit skäl att förordna om inhibition. Länsrättens dom och länsstyrelsens beslut ska därför upphävas.

Vindkraftverk. Övergångsbestämmelser.

8 kap. 2 § PBL.

KR Sundsvall 2010-02-25, mål nr 1031-09.

Bn beviljade ett bolag bygglov för sju vindkraftverk. Beslutet vann laga kraft. Bolaget har sedan ansökt om bygglov för fem vindkraftverk, något högre, på samma fastigheter. Beslutet överklagas av ett mycket stort antal personer. Bolaget hemställer nu att KR ska undanröja underinstansernas beslut att bevilja bygglov och avskriva målet från vidare handläggning. Bolaget har upplyst att man inte har för avsikt att utnyttja medgivna bygglov. Anledningen är enbart den lagändring som trädde i kraft den 1 augusti 2009 och som innebär att bygglov inte krävs för projekt som kräver tillstånd enligt miljöbalken. Klagandena motsätter sig att bygglov beviljas och att målet avskrivs. KR skriver i sin dom att överklagandet i målet, enligt aktuell övergångsbestämmelse, ska prövas enligt äldre regler. KR finner att domstolen inte kan undanröja underinstansernas beslut och avskriva målet från vidare handläggning. Målet ska prövas i sak. - Av utredningen framgår att beslutet utgör ersättning för tidigare beviljat bygglov om sju vindkraftverk. Detta beslut har inte verkställts. Enligt KR har inte något framkommit som föranleder ändring av länsrättens dom att bevilja bygglov. Vid denna bedömning beaktar KR att det nu aktuella beslutet ersätter tidigare meddelat bygglovbeslut om sju vindkraftverk på samma fastigheter. Överklagandena avslås. (Jfr. dom från KR i Sundsvall 2007-12-18, mål nr 2263-06.)

Positivt förhandsbesked.

KR Göteborg 2010-02-25, mål nr 1701-09, avd. 1.

Positivt förhandsbesked för enbostadshus meddelas utanför detaljplanelagt område. Marken ligger i träda. Det aktuella området ingår i länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Beslutet överklagas. Klagandena menar bl.a. att byggnationen är olämplig med hänsyn till att en fridlyst orkidé växer i området. KR finner att de generella riktlinjerna i översiktsplanen och förekomsten av orkidéer på fastigheten inte utgör hinder mot att meddela positivt förhandsbesked. (LR hade samma uppfattning.)

Carport är inte betydande olägenhet. 3 kap. 2 § PBL.

KR Göteborg 2010-02-19, mål nr 3688-09, avd. 2.

Byggnadsnämnden lämnade bygglov för carport. Granne överklagade beslutet. Carporten skulle skymma sjöutsikten från hans gäststuga. Han planerar att bygga en huvudbyggnad på den platsen. KR skriver att carportens placering inte utgör en sådan betydande olägenhet att bygglov kan vägras med stöd av 3 kap. 2 § PBL. Några andra hinder för att tillåta aktuell byggnation har inte framkommit. Bygglov.

Negativt förhandsbesked.

8 kap. 34 och 12 §§, 2 kap. PBL.

KR Göteborg 2010-02-16, mål nr 5019-09, avd. 3.

Bn avslår ansökan om förhandsbesked för enbostadshus. Detaljplan saknas. Enligt översiktsplanen ska tillkommande bebyggelse i första hand tillkomma inom detaljplanelagd mark som är belägen i anslutning till kommunens nord-sydliga huvudstråk. KR anser att kommunens inställning i grunden måste respekteras. En avvägning måste ske enligt proportionalitetsprincipen. KR finner att det enskilda intresset av ett positivt förhandsbesked inte kan anses väga tyngre än kommunens intresse av restriktivitet. (LR hade samma uppfattning.)

Tillstyrkte bygglov, fick inte överklaga.

8 kap. 22 § första stycket och 8 kap. 27 § första stycket.
KR Göteborg 2010-02-03, mål nr 6855-09, avd. 1.

Grannen godkände placeringen av huset. Därefter överklagade han byggnadsnämndens beslut om bygglov. Frågan är om grannen har haft rätt att överklaga beslutet. KR hänvisar till prop.1989/90:37 s 59 och 76. Alla som beretts tillfälle att yttra sig och som kommit in med yttranden ska få en underrättelse sänd till sig av nämnden, om det inte är uppenbart obehövligt. KR skriver att det torde vara uppenbart onödigt att sända underrättelse endast till sådana som obetingat tillstyrkt den åtgärd till vilken lov lämnats. Enligt KR får grannen genom att skriftligen lämna sitt godkännande av placeringen anses ha obetingat tillstyrkt bygglovsansökningen. Nämnden har därför inte haft någon skyldighet enligt 8 kap. 27 § första stycket PBL att underrätta honom om det beviljade bygglovet. Bygglovet har också vunnit laga kraft gentemot honom genom nämndens bygglovsbeslut. Han har således inte haft rätt att överklaga bygglovsbeslutet.

Delgivning. Utdömande av vite.

Delgivningslagen (1970:428).

KR Sundsvall 2010-01-20, mål nr 2227-09.

Bygglovet, för att bygga till sommarhuset, följdes inte och bn förelade ägaren vid vite att vidta rättelse. Bn sökte därefter om utdömande av vitet eftersom rättelse inte hade skett. Delgivning skedde genom att handlingen spikades på dörren till sommarhuset. KR skriver att mannen har känt hemvist inom riket och en arbetsplats på känd adress. Delgivningsförsök har inte gjorts på mannens folkbokföringsadress. Inte heller har försök gjorts att delge handlingarna till någon på kontoret. Förutsättningar för delgivning enligt 15 § andra stycket delgivningslagen har därför inte funnits. Ägaren kan inte anses ha fått del av aktuellt beslut. LR:s dom om utdömande av vitet ska därför upphävas.

Plank av segelduk kräver bygglov.

KR Stockholm 2010-01-18, mål nr 4081-09, avd. 02.

En fastighetsägare satte upp en fyra meter lång och två meter hög konstruktion av segelduk på sin uteplats i omedelbar anslutning till tomtgränsen. Konstruktionen utgör ett ogenomsiktligt insynsskydd. Grannen i parhuset klagar sedan byggnadsnämnden beslutat att inte vidta några åtgärder. Frågan är om den aktuella konstruktionen är att anse som ett plank i PBL:s mening. KR skriver att det saknar betydelse att tygstyckena kan dras isär. KR hänvisar till Didóns kommentar till PBL av vilken framgår att med plank avses inhägnader som är högre än ett normalt staket. Det saknar betydelse av vilket material planket är gjort. KR finner att konstruktionen är ett plank i PBL:s mening och därmed en bygglovspliktig åtgärd. Genom att konstruktionen placerats alldeles intill tomtgränsen omfattas den inte av undantaget i 8 kap. 4 § PBL. (LR hade samma uppfattning.) Domen har vunnit laga kraft.

Bygglov för inredning av vind.

KR Stockholm 2010-01-18, mål nr 5621-09, avd. 02.

Bygglov beviljades för om- och tillbyggnad av enbostadshus. Granne klagar över ökad skuggbildning. Detaljplan finns. KR gör ingen annan bedömning än den länsrätten har gjort. (LR fann att påbyggnaden är planenlig, att anpassningskravet i 3 kap. 1 § PBL är uppfyllt och att olägenheterna för omgivningen i form av skuggbildning inte kan anses vara betydande i den mening som avses i 3 kap. 2 § PBL.)

Placering nära tomtgräns. Ej mindre avvikelse.

8 kap. 11 § PBL.
KR Jönköping 2010-01-18, mål nr 941—942-09, avd. 2.

Garaget är sammanbyggt med byggnadens bostadsdel. Byggnaden ligger 1,89 m från tomtgränsen. Enligt detaljplanen ska huvudbyggnad placeras minst 4 meter från fastighetsgräns. KR skriver: garaget är sammanbyggt med bostadsbyggnaden och ska därför ses som en del av huvudbyggnaden, jfr RÅ 80 2:3 och RÅ 1971 not C 132. Placeringen strider mot detaljplanen, som är helt ny. Det kan antas att en avvikelse från planen får prejudicerande verkan. Placeringen av garagedelen kan inte anses innebära en mindre avvikelse från detaljplanen, förenlig med planens syfte. Beviljat bygglov ska upphävas.

Byggnadshöjd. Ej mindre avvikelse.

9 § PBF.

KR Jönköping 2010-01-15, mål nr 426-09, avd. 2.

Bn beviljade bygglov för att uppföra garage och tillbyggnad av enbostadshus samt tillbyggnad av uthus. Grannar klagade betr. byggnadshöjden. KR konstaterar att byggnadshöjden vid takkupan kommer att bli 6,3 m mot den i detaljplanen tillåtna 6,0 m. Byggnadshöjden kommer att vara 1,0 m över vindbjälklagrets ovansida vid takkupan. Vinden kommer att användas som bostadsrum. Huset har således tre våningar, jfr 9 § PBF, medan detaljplanen tillåter högst två våningar. Den åtgärd som strider mot detaljplanen är att det byggs ett några dm utskjutande tak över en indragen balkong på vindsvåningen. Det är genom denna åtgärd som den våningen kommer att utgöra en tredje våning. Detaljplanen har endast tillåtit envåningshus. Syftet med ändringen var främst att göra ett befintligt tvåvåningshus planenligt. Enligt KR kan en sådan avvikelse som det är frågan om i förevarande fall från en helt ny detaljplan inte anses utgöra en mindre avvikelse, förenlig med planens syfte. Avvikelsen utgör hinder mot bygglov. En ledamot var skiljaktig. (Länsrätten hade inte samma uppfattning som KR:s majoritet.) Domen har överklagats till Regeringsrätten.

Föreläggande att ta bort markanläggning på allmän plats.

5 kap. 36 § 2 st. första meningen, 3 kap. samt 10 kap. 14 § 1 st. jämfört med 10 kap. 12 § 3 PBL

KR Göteborg 2010-01-04, mål nr 4397-4398-08, avd. 1.

Bn förelade vid vite fastighetsägarna att ta bort markanläggning i form av betongsten och kullersten, ta bort soptunna och plank och återställa marken som grönområde samt anordna en avgrusad tillfart till sin villa. Marken är i detaljplanen markerad som allmän plats för park. Vägföreningen som ansvarar för skötseln av området har tillstyrkt vidtagna åtgärder. KR hänvisar först till 5 kap. 36 § andra stycket första meningen att åtgärder som inte kräver lov ska utföras så att de inte strider mot detaljplan. De krav som finns i 3 kap. PBL gäller även för åtgärder som inte kräver bygglov. Frågan i målet är om markanläggningen står i strid mot detaljplanen och om ingripande i form av föreläggande att återställa marken kan ske med störd av 10 kap. 14 § första stycket PBL jämfört med 10 kap. 12 § 3 PBL. KR anser att åtgärderna hindrar allmänheten från att nyttja fastigheten som allmän plats. Detta strider mot detaljplanen. KR hänvisar till prop. 1985/86:1 bilaga 1 s. 312 och finner att bn har haft fog för att ingripa. (LR hade en annan uppfattning.)