Boverkets byggregler innehåller föreskrifter och allmänna råd om en byggnads utformning så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa.
Vatten och vattenånga är en naturlig del i våra liv och vår omgivning. Byggnader påverkas utifrån av regn och markfukt och inifrån av fukt som vi själva alstrar. Fukt finns i material och påverkar dess egenskaper. Mögel och andra mikroorganismer är beroende av fukt för att växa.
Vi förväntar oss att en byggnad ska projekteras och utföras så att det inte tränger in vatten i den och att materialen tål den mängd fukt de utsätts för. Det får inte uppkomma kemiska emissioner eller mögelväxt som kan vara skadligt för vår hälsa eller medföra stora ekonomiska konsekvenser. Den som köper en bostad som visar sig ha mögelskador eller den som på sin arbetsplats vistas i en fukt- och mögelskadad miljö får en oacceptabel livsmiljö.
Den som låter bygga eller köper ett hus ska ställa krav på byggnadens utformning och konstruktion, välja material med omsorg och ställa krav på utförandet av byggnaden. Som stöd finns Boverkets byggregler (BBR) som anger samhällets minimikrav på byggnaden. Den innehåller i kapitel 6.5 föreskrifter och allmänna råd om byggnadens utformning. Fukt ska inte orsaka skador, elak lukt, hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa.
Funktionskrav om fuktsäkerhet
I BBR anges funktionskrav på material och byggnadsdelar. Dessa är riktade till byggherren. Konstruktörens uppgift är att fuktsäkerhetsprojektera byggnaden så kraven i BBR, och de krav som byggherren ställer utöver dem, uppfylls i projekteringen. Det krävs också noggrant utförande och väl fungerande kvalitetskontroller genom hela byggprocessen.
BBR anger att organiska material ska vara väl undersökta och ha dokumenterade fuktegenskaper. Materialets kritiska fukttillstånd ska anges. Material utan dokumenterade fuktegenskaper och som inte är skadade av fukt kan användas där relativa fuktigheten underskrider 75 procent. Inomhusmiljön i ett uppvärmt bostadsrum är normalt under 75 procent relativ fuktighet.
Moderna byggnader har en komplex teknisk utformning med många material. Varje material och byggnadsdetalj har sin speciella funktion och alla dessa delar måste samverka. Byggnaden ska då uppnå den begärda fuktsäkereten förutom andra viktiga funktioner som till exempel hållfasthet och brandsäkerhet.
En byggnad ska projekteras och fuktsäkerhetsprojektering är där en viktig del. Som underlag för projekteringen finns branschregler, typgodkända byggnadsdelar, deklarerade material och handböcker. Saknas det beprövade lösningar och materialdata så behöver byggnadsdelen eller materialets funktion utvärderas med teoretiska beräkningar, fullskaleförsök eller laboratorieprovningar.
Samhällets funktionskrav på byggnader (BBR) förbjuder inte några produkter eller tekniska lösningar som finns på marknaden. Det är den fuktsäkerhetsprojektering som byggherren ska ombesörja som ska leda fram till lämpliga val av material och byggnadsteknik.
Golv och väggar som kommer att utsättas för vattenspolning, vattenspill, eller utläckande vatten ska ha ett beständigt vattentätt skikt. Det ska hindra fukt att komma i kontakt med byggnadsdelar eller utrymmen som inte tål fukt. Det kravet gäller i duschutrymmen, vid badkar och på golvet och i golvvinkeln i tvättstugan. Ånggenomgångsmotståndet anger tätskiktets täthet och det bör vara lägst 1∙106 s/m. Murverk och betongkonstruktioner kan vara relativt okänsliga för fukt. På en del kombinerade ytskikt och tätskikt kan vattnet snabbt rinna av utan att materialet tar upp fukt. Detta ger i de flesta fall extra säkerhet mot fuktskador. Vill man välja ett tätskikt med lägre ånggenomgångsmotstånd så kan det göras förutsatt att man med en fuktsäkerhetsprojektering kan påvisa att utformningen är tillräckligt fuktsäker .
En byggnadsdel ska kunna torka ut tillräckligt snabbt och i tillräcklig omfattning så att inträngande fukt inte orsakar fuktskada. Man bör därför undvika att bygga in material mellan täta skikt om materialet på något negativt sätt kan påverkas av fukt.
Hållbart fuktsäkert byggande
En hållbar byggteknik är att bygga in en extra säkerhet mot fukt och vatteninträngning. Ett trähus med en dränerande luftspalt bakom fasaden är exempel på det. Fuktkänsliga material och vatteninstallationer bör också utformas så att de är inspekterbara, lätta att underhålla och utbytbara.
Regn och snö på en byggarbetsplats utan väderskydd, samt utförande utan kvalitetssäkring och kontroll av byggfukt kan förstöra den mest välprojekterade byggnad. Det finns utvecklad teknik för byggande under väderskydd och det finns auktoriserade fuktkontrollanter för fuktmätning i betong.
Förutsättningarna finns för hållbart byggande. Boverkets byggregler ställer minimikraven för detta. Byggherren ska se till att dessa funktionskrav i byggreglerna uppfylls, men får gärna ställa högre krav och genomföra extra åtgärder för att klara fuktsäkerheten i sitt byggprojekt.