Skärpta krav ska ge minskad energianvändning
Boverkets nya regler för elvärme träder i kraft fullt ut den 1 januari 2010. Då ställs strängare krav på energihushållning i nya byggnader som använder elenergi. Artikeln publicerades i Planera Bygga Bo 6/2009
Den 1 januari gäller inte längre övergångsbestämmelserna för de nya elenergiföreskrifterna. De regler som gäller sedan tidigare har strängare krav för direktverkande elvärme i småhus. Nu omfattas i stort sett alla nya byggnader, oavsett typ av elvärme. För att minska eleffektuttaget de kallaste timmarna på året har även krav på högst tillåten installerad eleffekt för uppvärmning införts. I samband med skärpningen av energihushållningskraven har en tredje klimatzon införts. Motivet är att bättre anpassa kravnivåerna till de verkliga temperaturförhållandena. De nya kraven gäller endast vid nybyggnad.
Specifik energianvändning
Byggnadens energianvändning är den energimängd som vid normalt brukande behöver levereras till byggnaden under ett år. Reglerna ställer krav på en byggnads specifika energian-vändning som man får fram genom att dividera energianvändningen med byggnadens golvarea (kWh/m2 och år). Kravet på byggnadens specifika energianvändning varierar beroende på om det är bostad eller lokal, om elvärme används eller inte och i vilken klimatzon byggnaden är belägen.
För elvärmda byggnader ställs också krav på maximalt installerad eleffekt för uppvärmning. Detta för att minska eleffekt-uttaget när det är som kallast ute och att förhindra eleffektdrivande lösningar.
– Det här innebär att om man vill bygga med elvärme måste huset vara bättre isolerat än nor-malt och en värmepump med bra verkningsgrad måste installeras, säger Peter Johansson som är energiexpert vid Boverket.
Hur räknas energianvändningen ut?
Då man beräknar byggnadens energianvändning får den till byggnaden levererade energin reduceras med den energi som fås från solfångare och solceller. Det innebär att den typen av in-stallationer främjas eftersom energi från solfångare och solceller, liksom solinstrålning genom fönster, inte ingår i till byggnaden levererad energi.
För att man ska kunna bestämma byggnadens specifika energianvändning måste byggnadens årliga energianvändning fördelas på en golvarea. För detta ändamål har en definition införts som förklarar vad som räknas som tempererad golvarea (Atemp).
Varför ett nytt sätt att ställa krav?
De nya reglerna för energihushållning ställer alltså krav på byggnadens specifika energianvändning, formulerat som maximal energimängd per golvarea (kWh/m2 och år). Kravet går att kontrollera (verifiera) både genom beräkning och med mätning av energianvändningen när byggnaden tagits i drift.
Tidigare regler för energihushållning fokuserade på olika byggnadskomponenter och gav som resultat en stor spridning när det gäller nya byggnaders faktiska energianvändning. De nya energikraven begränsar denna spridning genom att ange en övre gräns och styr därmed utvecklingen mot att energianvändningen i nya byggnader minskar.
– Målsättningen med de nya energikraven är att alla nya byggnader ska klara kraven enligt Boverkets byggregler, genom tydligare och bättre verifierbara krav, säger Peter Johansson.
Reglerna trädde i kraft den 1 februari 2009 med övergångsbestämmelser fram till och med den 31 december 2009.
Boverket har också gett ut en handbok om energihushållning enligt Boverkets byggregler. Handboken ger svar och kommenterar frågor om de nya reglerna för energihushållning.
Tre klimatzoner
Klimatzonsindelning används eftersom samma krav på byggnadens energianvändning i hela landet skulle skapa orimliga skillnader i kraven på byggnader i norra respektive södra Sverige. I klimatzon I ingår Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Den andra klimatzonen, II, omfattar Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas, och Värmlands län. Den tredje, III, omfattar övriga län i södra Sverige.