Hur ser trångboddheten ut idag?
Trots att svenskar har en stor bostadsyta per capita jämfört med andra i länder, finns det ändå en del trångbodda hushåll i Sverige. Detta kan utläsas trots att brist på användbar statistik försvårar mätningar.
Sett ur ett längre tidsperspektiv har trångboddheten i Sverige minskat dramatiskt och utrymmesstandarden är nu mycket hög jämfört med de flesta andra länder. Däremot visar statistiken inga större förändringar de senaste 25 åren. Med dagens mått mätt finns det ändå en hel del trångbodda hushåll, till exempel bland barnfamiljer.
Trångboddhet enligt norm 3
Om det bor mer än en person per rum i en bostad - kök och vardagsrum oräknat - betraktas hushållet som trångbott, enligt det som kallas norm 3. Sambor antas dock klara sig med ett sovrum. En familj med två barn behöver således ha en fyrarummare för att inte räknas som trångbodd. Detta gäller både samboende och ensamstående föräldrar. Alla hushåll i enrumslägenheter räknas som trångbodda.
Bristande statistik
Bristande tillgång till statistik gör att det numera är svårt att följa utvecklingen av trångboddheten, men man kan konstatera att det fortfarande finns betydande skillnader i utrymmesstandard - dels mellan hushåll i olika upplåtelseformer, dels mellan olika hushållstyper.
För mer information om trångboddhet, se frågor och svar i högermenyn.