Boendeutgiften är hushållens största utgift
Boendeutgiften är den enskilt största konsumtionsutgiften för de svenska hushållen. Det innebär att denna utgift har en stor betydelse för hushållens ekonomi som helhet. År 2009 betalade boende i hyresrätt i genomsnitt knappt 29 procent av de disponibla inkomsterna på boendet. Motsvarande siffror för bostadsrätt och egna hem är knappt 21 respektiv 17 procent.
År 2009 hade de svenska hushållen en genomsnittlig disponibel inkomst på 311 000 kronor. Inkomsterna skiljer sig dock i olika upplåtelseformer och för olika hushållstyper där antalet hushållsmedlemmar påverkar försörjningsbördan. För att få en mer relevant jämförelse av inkomstskillnaderna viktar man hushållens inkomster mot antalet hushållsmedlemmar och tar hänsyn till skillnader i försörjningsbörda – disponibel inkomst per konsumtionsenhet. Den genomsnittliga disponibla inkomsten per konsumtionsenhet var 213 600 kronor (hyresrätt 174 100 kronor, bostadsrätt 235 800 kronor och egna hem 250 100 kronor).
Diagrammet disponibel inkomst per konsumtionsenhet visar hushållens totala konsumtionsutrymme före boendet är betalt och även övrig konsumtion. Som framgår av diagrammet så var inkomst skillnaderna större inom
Digrammet visar disponibel inkomst per
konsumtionsnehet 2009. Klicka på diagrammet för att
se ett större.en upplåtelseform(hyresrätt/bostadsrätt/egna hem) än skillnaderna i disponibel inkomst för en och samma hushållstyp i olika upplåtelseformer. Men inom en och samma hushållstyp var det hushåll boende i hyresrätt som hade lägst disponibel inkomst.
Boendeutgifter
År 2009 hade de svenska hushållen en genomsnittlig boendeutgift på 65 400 kronor (hyresrätt 62 200 kronor, bostadsrätt 63 300 kronor och egna hem 70 900 kronor). Även här är det intressant att titta på boendeutgifterna fördelat på såväl upplåtelseform som hushållstyp.
Vid en fördelning på hushållstyper var det framförallt boende i bostadsrätt (exempelvis samboende med barn) som hade de högsta boendeutgifterna. Det kan tyckas märkligt då det genomsnittliga egnahemshushållet hade högre boendeutgifter än bostadsrättshushållet.
Diagrammet visar hushållens boendeutgifter 2009.
Klicka på diagrammet för att få ett störreDet beror på att andelen bostadsrättshushåll är låg i de grupper där boendeutgifterna för bostadsrätten är högre än i egna hem. Exempelvis är andelen samboende med barn ungefär 11 procent av det totala antalet hushåll boende i bostadsrätt. Motsvarande siffra för egna hem är nästan 33 procent. Detta gör att boendeutgiften i bostadsrätt för dessa hushållstyper får mindre genomslag som genomsnittlig boendeutgift.
Hushållens konsumtionsutrymme efter att boendet är betalt
För att se vad hushållen har för konsumtionsutrymme efter att boendet är betalt så tittar vi på skillnaden mellan disponibel inkomst och boendeutgiften. Kvarvarande summa divideras med hänsyn till hushållens sammansättning (konsumtionsvikt). År 2009 var konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet efter att boendet betalts i genomsnitt 167 100 kronor (hyresrätt 123 600 kronor, bostadsrätt 187 200 kronor och egna hem 209 800 kronor).
Diagrammet visar Konsumtionsutrymme per
konsumtionsenhet efter att boendet betalts år 2009.
Klicka på diagrammet för att se ett större diagram.
Högst ekonomisk standard efter att boendet betalt hade samboende (under 65 år) utan barn boende i egna hem eller bostadsrätt. Lägst ekonomisk standard hade ensamstående med barn i hyresrätt samt ensamboende pensionärer i hyresrätt. Det är värt att poängtera att skillnaderna i hushållens konsumtionsutrymme var större inom en upplåtelseform än skillnaderna för en och samma hushållstyp.
Men inom en och samma hushållstyp var det hushåll i hyresrätt som hade lägst konsumtionsutrymme.
Mer information
Ladda ner rapporten "Hushållens boendeekonomi år 2009 med prognos för 2012".